Sverige var under flera sekler i stort behov av salt som gjorde att den svenska sjöfarten på Medelhavet blev omfattande under 1600-talet. Saltning av mat var tidens oumbärliga konserveringsmetod vilket gjorde att Sverige hämtade hem salt från Portugal och länder i Nordafrika eller utmed den ”Barbariska kusten”.

I boken Saltets pris som utkom 2014 berättas det om svenska sjömän som togs till slavar i Nordafrika och handeln i Medelhavet 1650 till 1770. Joachim Östlund är författare och beskriver de ständiga hot som den svenska handelssjöfarten på Medelhavet utsattes för av barbareskkorsarerna och muslimska kapare från Nordafrika.

Under perioden 1650–1770 tillfångatogs ett tusental svenska sjömän som var sysselsatta i den viktiga importen av salt till Sverige. De blev slavar i hamnar i Nordafrika i väntan på att i bästa fall bli friköpta. Sverige fick också betala tribut för att fartygen skulle få fri lejd.

1723 fattade Sverige beslut om en särskild avgift på allt gods över svenska hamnar. Medlen gick till en nyinrättad fond, konvojkassan. Syftet var att finansiera sjöfartsskyddet mot korsarerna i Nordafrika.

Trots det så fortsatte kapningarna och Sverige fick friköpa sjömän. Pengarna togs ur konvojkassan, som kom att kallas handels- och sjöfartsfonden. En del svenska sjömän köptes fria medan andra fick se sitt liv sluta i Nordafrikanska hamnar.

I Saltets pris berättar Joachim Östlund historien om dessa sjömän. Genom en omfattande analys av diplomatisk korrespondens, tidningsartiklar, sjömansvisor, kollektutlysningar, äventyrsberättelser och akademiska skrifter visar han hur sjömännens öden påverkade samhälle och kultur i Sverige.

Östlund studerar också konsulerna i Nordafrika, en yrkesgrupp som hade en avgörande roll för Sveriges kontakter med omvärlden. Konsulerna kunde friköpa svenska fångar och gjorde det samtidigt möjligt för svenska skeppare att ta del av det Osmanska rikets handel med afrikanska slavar. De svenska skeppens inblandning i denna slavhandel är tidigare helt outforskad. I centrum för boken står den lilla människans strävan att överleva i en tid präglad av kampen mellan imperier och globaliseringens konsekvenser.

Joachim Östlund är fil. dr i historia, verksam vid Historiska institutionen, Lunds universitet.