Stora mängder nederbörd och tidigarelagda beredskapsplaner gjorde att bara hälften så mycket mark förstördes av lågor jämfört med de senaste 53 åren.
2024 förstördes den näst minsta andelen skog av skogsbränder på 53 år. Enligt ministeriet för ekologisk omställning brann 47 711 hektar ner förra året. Bara 2018 hade bättre siffror då 26 994 hektar brann upp, en siffra som kommer att bli svår att slå i och med att klimatet fortsätter att bli varmare.
Siffrorna från i fjol bryter en negativ trend. Den totala mängden mark som ödelades under 2024 var mindre än hälften av genomsnittet (136 490) sedan man började mäta 1961. Det är också nere på drygt hälften av genomsnittet under 2000-talet som ligger på 81 500 hektar.
De är även betydligt bättre än de från 2023 då 89 000 hektar brann och 2022 som var ett fruktansvärt år och slutade med 263 000 hektar mark ödelagda av bränder.
Färre “superbränder”
En del av den positiva utvecklingen förklaras av att det 2024 var 30 procent färre “superbränder”. Det är katastrofer som drivs av klimatförändringarna och kan ödelägga tusentals hektar på bara några timmar, kräver enorma resurser för att motverka och ofta kräver flera dagars arbete för att kontrollera, något som ofta inte är möjligt förrän lågorna har slukat all vegetation i närheten. Totalt slutade 2024 med 16 sådana incidenter vilket är 7 färre än genomsnittet hittills på 2020-talet.
Enligt experterna beror detta till stor del på att året var ovanligt blött i nästan hela landet och fick dubbelt så mycket regn än normalt. I juni, alltså precis innan högriskperioden drar igång, föll 250 procent mer regn än normalt. Senare fick även oktober ovanligt mycket nederbörd vilket kraftigt minskande antalet höstbränder.
Insatser sätts in tidigare
Dessutom har myndigheterna sedan 2022 insett att högriskperioden är längre numera. Därför har de flesta dragit igång med sina specialiserade insatser mellan 30 och 45 dagar tidigare än man gjort förr. Detta innebar också att förbud mot att elda eller grilla utomhus och att använda tunga jordbruksmaskiner intill skogsområden infördes tidigare under året.
De positiva nyheterna till trots varnar experterna för att man inte kan slappna av med det förebyggande arbetet. De två huvudfaktorerna bakom superbränder, den globala uppvärmingen och otillräckligt förebyggande arbete såsom städning och skötsel av landsbygd och skogar, kvarstår, menar de.
