EU-kommissionen har inlett ett formellt överträdelseförfarande mot Spanien och anklagar de spanska skattemyndigheterna för att ha infört en diskriminerande skatt för fastighetsägare som inte är bosatta i landet.
Spanien kräver bland annat att EU-medborgare som är fastighetsägare men inte är bosatta i landet ska betalar upp till 2 procent av taxeringsvärdet på sin bostad, en skatt som inte tillämpas på spanska invånare. EU kräver att Spanien korrigerar skatten inom två månader.
2023 drog Spanien in 137 miljoner euro på den kritiserade skatten.
EU-kommissionen menar att den är diskriminerande och olaglig enligt EU-lagstiftningen eftersom den bryter mot EU:s principer om fri rörlighet för arbetstagare och pengar.
EU-medborgare som äger fastighet i Spanien men som inte är bosatta i landet är enligt EU-kommissionen inte skyldiga att betala inkomstskatt på sina bostäder då dessa fritidshus är lagligt undantagna från skatten. Det gäller även EES-medborgare från Norge, Island och Liechtenstein, skriver El País.
EU-kommissionen har därför utfärdat ett formellt förfarande till den spanska regeringen som har två månader på sig att ändra lagstiftningen eller ge en tillfredsställande motivering.
Underlåtenhet kan leda till ytterligare åtgärder, inklusive en brådskande begäran om att avskaffa skatten inom ytterligare 60 dagar. Om ärendet inte blir löst kan det komma att avgöras vid EU-domstolen med höga böter som följd.
Tålamodet tryter i Bryssel
Det är inte bara den diskriminerande skatten för EU-medborgare som gör att tålamodet i Bryssel tryter. EU-kommissionen har även tagit beslut i arbetsrättsliga frågor, skriver Diario Sur.
I onsdags beslutade EU-domstolen att införa sanktioner mot Spanien för att de inte har anpassat det europeiska direktivet om transparens och arbetsvillkor till lagen.
Överträdelseförfarandet mot Spanien inleddes i september 2022. I februari i år meddelade Spanien att det hade införlivat en del av EU-direktivet, men inte allt.
Bryssel menar att de spanska myndigheternas ansträngningar för att införliva denna lagstiftning är ”otillräckliga” och har därför vänt sig till EU-domstolen.
Direktivet i fråga kräver att arbetstagare får aktuell och korrekt information som arbetstider och lön, bland annat. Det begränsar också prövotiden för arbetstagare till maximalt sex månader vilket gynnar mellan två och tre miljoner anställda i otrygga anställningar.
