I det polariserade Spanien kommer nya politiska utspel dagligen. När det på tisdagen röstades i kongressen om amnestilagen som ska frikänna dömda och misstänkta katalanska separatister beskrev oppositionsledaren Alberto Núñez Feijóo händelsen som den sorgligaste dagen sedan statskuppförsöket den 23 februari 1981.
Trots att PSOE och Pedro Sánchez fick betydligt färre röster i det senaste allmänna valet 23 juli lyckades han sy ihop en regering tack vare sju rösters stöd från separatistpartier i Katalonien samt baskiska och galiciska nationalistpartier. Förutom ytterkantsvänsteralliansen Sumar.
Med löften om både det ena och det andra. Hur långt löftena sträcker sig och vilka som uppfylls är parterna dock inte överens om.
Katalanska separatister kräver en folkomröstning om självständighet samt att skattepengar från Katalonien ska stanna i regionen. Och att Spanien ska föreslå att katalanska ska bli officiellt EU-språk.
Läs mer: ”Politiska krafter påverkar grundlagen destruktivt”
Men under gårdagen fick Spaniens utrikesminister José Manuel Albares uppleva hur EU sa nej till det spanska regionala språket katalanska att bli officiellt språk i EU.
På onsdagen hotade den flyktade katalanska tidigare presidenten Carles Puigdemont regeringschef Pedro Sánchez med obehagliga konsekvenser om inte PSOE och Sánchez följer de villkor som ingår i avtalet. De två möttes under onsdagen i EU-parlamentet i Strasbourg.
Den katalanska separatisten Puigdemont talar hellre franska än spanska men på onsdagen så fick det bli spanska i parlamentet i Strasbourg.
Vid gårdagens omröstning i kongressen för att godkänna amnestilagen fick ja-sidan 178 röster mot nej-sidans 172.
Fortsättning följer i ett mer splittrat och polariserat Spanien där andra regioner känner sig åsidosatta jämfört med vad som utlovas till Katalonien.
