Om du är en av de nordbor, som drömmer om att leva en period av ditt liv i Spanien för att lära dig språket, kanske med anledning av ditt arbete eller helt enkelt för att njuta av vårt klimat, är det en del saker du bör veta eller åtminstone känna till.
Av Elvira Herrador Quero (Översättning Mona Lidman Valdemarsson)
E-post: elvira.herrador@gmail.com
Visst har Spanien förändrats mycket under de senaste 30 åren och alltmer liknar vi spanjorer innevånarna i det övriga Västeuropa, till och med så att vi är villiga att ändra vår dygnsrytm och slopa ”siestan”. Men lyckligtvis så har vi inte fullständigt förlorat våra särdrag, vilket kan medföra missförstånd och ge upphov till komiska situationer, men också irritation och ilska över dessa spanjorer.
Kulturförmedlare
Spanska lärare måste fungera som medlare för dem som vill lära känna den spanska kulturen för att finna sig till rätta här.
Samtidigt kan de nyligen hitflyttade reflektera över sin egen kultur, bli mer öppna och flexibla. Allt för att de inte ska drabbas av en kulturchock utan istället se det goda med dessa skillnader.
De utlänningar som bestämmer sig för att flytta till Spanien för en kortare eller längre tid brukar genomgå tre olika faser.
Fasen av kulturchock
Men vad menas då med kulturchock? En vedertagen definition anser det vara en övergående sjukdom, som uppstår genom den plötsliga saknaden av den tidigare hemmiljön och personerna där. Den kan yttra sig som ångest, hemlängtan, irritation, tystnad, ätstörningar med mera.
Numera har man utsträckt detta begrepp att även innefatta de frustrationer, som drabbar många personer, som likt jag, arbetar en längre tid i ett kulturellt sammanhang olikt det egna.
Jag känner svenskar som kommit till Spanien med många klichéer och förutfattade idéer om spanjorer och spanska förhållanden, som inte alls stämmer med verkligheten. Samtidigt förväntar de sig att spanjorerna ska uppträda, vara och kommunicera likadant som de själva.
Samma klagomål
Varje nytt läsår får jag höra samma klagomål från nya elever, som kommer till Fuengirola för att bo i spanska familjer under sitt studieår här: ”Den spanska maten är väldigt dålig och innehåller för mycket olja.” ”I min familj pratar alla väldigt högt och i mun på varandra.” ”Schemat och tiderna är väldigt olika.” ”Byråkratin är mycket komplicerad.” ”Spanjorerna tar inte av sig skorna när de går in i huset.” ”Min spanska husmor är besatt av städning. Jämt håller hon på att städa och när hon kommer in i mitt rum tittar hon argt på mig.”
Det vi här ser är en form av kulturchock och ett fullständigt naturligt fenomen , som tillhör de besvär man upplever i en annan kultur. Då kan en förmedlare av denna kultur hjälpa den nykomna att anpassa sig och klara ut missförstånd.
Detta för att undvika att utlänningarna, i detta fall svenskar, ska fördöma den kultur som de upplever som dum, absurd eller obegriplig på grund av bristande kunskap och förmåga att anpassa sig till nya förhållanden.
Fasen av återhämtning
Jag känner många nordbor som tar sig välbehållna genom den första fasen. Det innebär inte, att de slutar att bli förvånade över en del av spanjorernas sätt att vara, men de har vant sig vid en hel del.
Till en början tyckte de, att spanjorernas metod att betala var konstig, när de varit några stycken på en bar. Men sedan tycker svenskarna att det är praktiskt att man turas om att betala för alla, eller att man delar notan lika, oberoende av om någon förtärt mer än någon annan. Detta senare kallas att betala ”a escote”.
De börjar vänja sig vid allt oväsen och till slut tycker de att tystnad är tråkig. En norsk väninna sa: ”I Norge står jag inte ut med oväsen, men här trivs jag bra med det.” Nordbor har till och med resignerat beträffande trafiksituationen och bristen på parkeringsplatser.
Avskeden
En annan vanlig kommentar gäller avskeden, som kan vara mycket komplicerade. Gästerna säger att de ska gå men fortsätter att prata för att sedan ta avsked igen. Så kan det hålla på en bra stund.
Och alla icke infriade löften som ges. Någon lovar att höra av sig för att träffas över en kopp kaffe, men hörs aldrig av. Artigheten i ord är ingen garanti, utan just bara en artighet.
Nordborna börjar anpassa sig till spanjorernas tillgivenhet och intensitet.
Fasen av anpassning
Anpassningen är den period i vilken svenskarna börjar känna sig hemma här. Men fortfarande kostar det på att delta i ett samtal, för att svenskarna ännu inte behärskar språket som man vill och spanjorerna pratar alla på en gång och högt. Dessutom upprepar de samma sak ett flertal gånger, vilket ju kan underlätta förståelsen av det sagda.
Om svenskarna ibland börjar säga något får de inte chansen att avsluta meningen. Då kan svenskarna faktiskt säga till och be sina spanska vänner om lite hjälp och tålamod. Det kan ju vara bra även för dem att lära sig något om anpassning och hänsyn.
Och maten! De flesta svenskar vänjer sig snart vid den spanska maten och finner den god. De börjar uppskatta den välkända, lovordade och hälsosamma Medelhavsdieten. Efter en tid förstår de också finessen med olivolja.
När svenskarna sedan kommer hem till sitt eget land, får de svårt att åter vänja sig vid tystnad, rationalitet, allvar och att vara utan värme. Där ska allt var uppgjort och det finns inte plats för överraskningar – ack, så trist.
Erfarenhet
Så småningom har svensken lyckats omvandla kulturchocken till en rik och enastående erfarenhet. Man har förstått att varje kultur har sin egen ordning vad gäller sociala och personliga relationer, varken sämre eller bättre, bara annorlunda. Och att lära sig ett främmande språk och att leva i ett främmande land, innebär också att få kunskaper om nya sätt att uppträda, leva och känna.
Bli nu inte förskräckt utan njut av tiden i Spanien och om det behövs ta hjälp av en kunnig person, som kan underlätta inträdet i den spanska kulturen.
Vi spanjorer uppskattar att utlänningar integrerar sig i våra vanor, både de goda och de dåliga.
