Regleringen för att förebygga penningtvätt uppstår i slutet av 1980 som en konsekvens av den ökande finansiella kriminaliteten, speciellt den som förknippas med brott inom narkotikahandeln. Denna reglering har nyligen aktualiserats genom godkännandet av Lag 10/2010, från den 28 april, som förebyggande åtgärd mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eftersom ligor som sysslar med penningtvätt gjort stora tekniska framsteg. Lagen har även uppkommit för att förebygga penningtvätt inom den offentliga politiken Följderna av denna lag blir att man tolkar som brottsliga, de tillgångar som härrör från en verksamhet, vars förvärv eller innehav har sitt ursprung i ett brott. Detta gäller såväl materiella tillgångar som immateriella, lösöre eller fast egendom, påtagliga tillgångar eller tillgångar som inte direkt kan påvisas, liksom juridiska dokument eller handlingar oberoende av sin utformning, inklusive den elektroniska eller den digitala, som styrker äganderätten av ovannämnda aktiviteter eller en rättighet rörande dessa, inklusive skattefusk.
Man betraktar till och med det som penningtvätt, när verksamheten som har genererat tillgångarna skulle ha utspelats på en annan stats territorium.
Sammanfattningsvis omfattar de nya förpliktelserna och administrativa åtgärderna i den nya lagen föremål av finansiell och icke finansiell karaktär som är mer utsatta för denna sorts brott, såsom finansinstitut och yrkeskunniga såsom notarier, advokater, revisorer, fastighetspromotorer, juvelerare och antikvitetshandlare m.fl.
Huvudsakliga administrativa åligganden blir att identifiera och lära känna stamkunder eller sporadiska kunder, upprätta interna kontrollorgan, granska misstänkta transaktioner och delge dessa till verkställande organ för förebyggande av penningtvätt (Sepblac). Dessutom ska de avstå från att genomföra transaktioner som de misstänker är penningtvätt. Dokumenten ska bevaras under minst 10 år.
Som förebyggande åtgärd, ser normerna över alla de brott som skulle kunna vara förknippade med penningtvätt, inklusive skattefusk, genom att lägga till nya personer som t.ex., varje affärsman som mottar kontantmedel i belopp som är större än 15.000 euro.
Beträffande personer generellt, upprättar lagen skyldigheten att deklarera i förväg, när man agerar på egen hand, eller för tredje persons räkning genomför följande aktiviteter:
– Att föra ut eller in betalningsmedel till och från nationellt territorium gällande belopp på 10.000 euro eller mer, eller motsvarande värde i utländsk valuta.
– Förflyttning av betalningsmedel på nationellt territorium gällande belopp likvärdigt med, eller större än 100.000 euro, eller motsvarande värde i utländsk valuta.
De personer som agerar för ett företags räkning och som på ett korrekt sätt är behöriga och registrerade av Inrikesdepartementet och som utövar aktiviteter av yrkesmässig transport av betalningsmedel, undantas från den skyldigheten att deklarera som påvisas i denna artikel.
Fråga advokaten
Denna fråga är besvarad av advokater på IURA:s Advokatbyrå som kommer att besvara fler frågor i kommande nummer. Har du någon fråga kan du e-posta den till: ulrica@iura.es
Ulrica Jonsson, Skandinavisk Representant, IURA Despacho Jurídico, tlf: 618 418 336.
