Under de senaste åren har spanska staten godkänt en stor mängd reglerande normer för att förebygga skattebedrägeri. Dessa normer kan i några fall komma att beröra medborgarna och försena eller hämma vissa operationer, helt enkelt på grund av okunskap och inte därför att det finns en avsikt att vilja bedra.
Delar av denna reglering, härstammar från en adoption av den europeiska regleringen. Vi ska nämna några av de regleringar som man har anammat och som personer bör tänka på i den stund då de ska förbereda vissa operationer:
-När en lagfart för en fastighet ska upprättas inför Notarius Publicus (Notario Público), är det nödvändigt att personerna som är inblandade, vare sig det handlar om en fysisk, eller juridisk person, bidrar med sitt NIF-nummer (skatteidentitetsnummer). För utlänningar, är det deras NIE-nummer (identitetsnummer för utlänning), som är deras skatteidentitetsnummer, eller numret som finns på intyget eller kortet av sitt uppehållstillstånd, om det är så att de är residenta. Detta är viktigt, för att om dessa nummer inte omnämns i lagfarten, kan den inte registreras.
-En förutsättning för att kunna skriva in lagfarten, är även att man ska kunna visa på betalningsmedlen. Detta innebär, att man till lagfarten, måste kunna hänvisa till och bifoga verifikationerna på alla betalningar som gjorts. Om man gör delbetalningar innan lagfarten skrivs under, ska man tänka på att spara kvitton och intyg på checkar eller kopior på dessa.
-När det gäller betalningsmedlen, skall också nämnas om den reglering som finns inom ramen för förebyggandet av penningtvätt, nämligen ”Deklarationen om förflyttande av betalningsmedel”. Denna norm ålägger begränsningar för omloppet av kapital. Det är nödvändigt att den person som förflyttar betalningsmedlen, gör en deklaration av modell S1. Deklarationen skall göras för de pengar som förs ut, eller in, till och från det nationella territoriet (Spanien) och gäller för flöden på 10.000.-€, eller större summor, i kontanter eller checkar. Gällande pengaförflyttning inom det nationella territoriet (Spanien), skall deklarationen göras för summor på 100.000.-€ eller mer.
Det finns emellertid inga begränsningar när det gäller nominativa checkar (check utställd på visst namn).
Deklarationen ska presenteras hos motsvarande tulltjänst och även inför det bankväsen där man har tagit ut pengarna, eller där man ska sätta in dem.
-En annan sak som kan beröra vår vardag, är regleringen om att man måste uppge referensuppgifter på taxeringen av fastigheter. Genom att göra detta, underlättas beräkningen av beskattningsvärdet på egendomen.
Denna referensuppgift ska dessutom stå med på elkontraktet och elbolagen är skyldiga att uppge uppgifterna på den person som står som kontraktsinnehavare i relation till den person som betalar elräkningarna.
Ett exempel: Ägaren till en bostad har en hyresgäst. Oftast är det hyresgästen som betalar elräkningarna (elräkningarna dras direkt från hyresgästens bankkonto), även om det är bostadsägaren som står som innehavare för det upprättade elkontraktet. Elbolagen skall uppge referensuppgifter till Skattemyndigheterna. Detta är ett sätt för att kunna kontrollera och på så vis undvika att ägaren inte skulle deklarera och skatta på den vinst som hyresintäkterna kan komma att innebära.
Fråga advokaten
Denna fråga är besvarad av advokater på IURA:s Advokatbyrå som kommer att besvara fler frågor i kommande nummer. Har du någon fråga kan du e-posta den till: ulrica@iura.es
