Vélez Málaga är en genuin och charmig liten stad på östra Costa del Sol. Hit kom Miguel de Cervantes Saavedra på uppdrag av kungen att som en slags kronofogde samla in skattemedel till militären. Men han fick svårt att redovisa vad som hade inkommit. Det slutade med fängelse i Sevilla. Av Ola Josefsson

På promenad genom Gamla stan i Vélez-Málaga blir jag stående framför Casa Cervantes på calle San Francisco 22. Det vackra huset ligger på det lilla mysiga torget plaza San Francisco med fontänen med samma namn, Fuente de San Francisco.

Här var författaren Miguel de Cervantes Saavedra bosatt under en kort tid hösten 1594 innan han senare fängslades i Sevilla där han började skriva på sitt mästerverk Don Quijote de la Mancha. Vélez-Málaga nämns tre gånger i den världsberömda romanen, bland annat i kapitel 41.

Det må vara den bästa marknadsföringen, att nämnas i en av världens mest ansedda romaner. Cervantes kom till Vélez på hösten 1594.

Varför hamnade Cervantes i Vélez?
Cervantes började skriva på sitt mästerverk efter att han hade blivit satt i fängelse i Sevilla 1597. Anledningen till att Cervantes fick skaka galler var att han blev dömd till förskingring efter att 141.000 maravedi hade försvunnit på oförklarligt sätt. Maravedi var en medeltida spansk valuta. Mynten användes i olika varianter från slutet av 1100-talet fram till mitten på 1800-talet.
Det uppges vara en del av de skatteintäkter som författaren hade fått i uppdrag från kung Felipe II att som kronofogde kräva in i Vélez Málaga för militära ändamål.

Enligt stadens historiker fick Cervantes resa till Vélez vid två tillfällen eftersom han vid första tillfället misslyckades med att ta in den skatt som befolkningen skulle betala till kung Felipe II.

Det framkommer i en brevväxling mellan Cervantes och kung Felipe II att författaren inte kunde förklara varför han inte lyckades med att kräva in skatten. Cervantes anklagades för att ha behållit en del av pengarna själv. Av den anledningen hamnade han i fängelset Cárcel Real i Sevilla där han började skriva på ”Don Quijote”.

Relation
Vi kan alltså inte bortse från det faktum att det fanns en nära relation mellan Cervantes och Vélez-Málaga. Och dessutom att staden nämns i kapitel 41 i den första delen av mästerverket som heter ”El ingenioso hidalgo don Quijote de la Mancha”.
Det är en del som införts i ”Don Quijote” med självbiografiska övertoner då huvudpersonen själv satt frihetsberövad i Alger, Algeriet.
En av bokens karaktärer, Pérez de Viedma, återvänder till kusten vid Málaga efter fångenskapen i Alger. När han går i land utropar han:
”Mina herrar, tacka Gud, för att vi kommit till en sådan bra del, om jag inte misstar mig, är detta land vi går på, Vélez Málaga”.

I Casa Cervantes i Vélez finns det en hel del dokumentation samlat kring författarens tid som han tillbringade på platsen.

Vad som hände med beloppet och pengarna som Cervantes skulle samla in åt kungen eller vart pengarna försvann är höljt i dunkel. Tiden i fängelse gav Cervantes lugna dagar som han utnyttjade genom att börja skriva på ”Don Quijote de La Mancha”.

Vélez-Málaga nämns också i en annan av författarens romaner, ”Los trabajos de Pérsiles y Sigismunda” där platsen beskrivs som ”frihetens land”.

Mudéjar-stil
Även i våra dagar minns Vélez-Málaga besöket av Cervantes. Vid ingången till Palacio de Beniel står en staty som föreställer en sittande och läsande författare. Och känt som Casa de Cervantes på calle San Francisco 22 hittar vi huset som var logi under hans besök hösten 1594.

Byggnaden kom till i början på 1500-talet och är i en typisk mudéjar-stil. Det var en arkitektur som i första hand spanska muslimer stod för och som under reconquistan accepterat icke-muslimsk överhöghet sedan de kristna hade kommit tillbaka. Mudéjar-stilen syns både i fasaden som i innergården till byggnaden.

Utsidan består av en vacker fasad med balkonger trä och smiden. När du passerat ingången kommer du i en vacker fyrkantig patio med tredubbla halvcirkelformade bågar. Platsen genomgick en renovering under 1980-talet.

Här arrangeras föreläsningar och i Sala Cervantes finns dokumentation som visar kopplingar mellan författaren och staden. Även ett bibliotek uppkallat efter forskaren Antonio Jiménez från Vélez och som bidragit med mycket material till utställningen.

En anekdot säger att här föddes 9 juni 1631 Fray Alonso de Santo Tomás som blev biskop i Málaga. Han skulle vara en oäkta son till den spanske kungen Felipe IV.

Gamla stan
Gamla stan har flera mysiga platser att bjuda på. Plaza del Marqués de Beniel och palatset där stiftelsen Fundación María Zambrano numera håller till. Zambrano som tågstationen i Málaga är döpt efter var en mycket känd författare och filosof från Vélez.

Vid plaza La Gloria ligger Arco del Mihrab som är resterna av moské som fanns på platsen under 1300-talet.

Det mer moderna Vélez ligger mellan plazas de la Constitución och San Francisco som kom till efter att de katolska monarkerna intaget staden 1487. Under stadsvandringen passeras även kapellet San Sebastián och kyrkorna San Juan eller el Pósito.