För egen del var slutresultatet mycket oväntat, överraskningen var gigantisk och på bara ett ögonblick blev världen vänd upp och ned. Den politiska och strukturella förändring som Brexit innebär borde haft större uppmärksamhet från institutioner som IMF, WB, OECD och BIS i form av kvalificerade konsekvensanalyser. Förklaringen kan vara att samtliga förväntade ett annat slutresultat av folkomröstningen. Av Ruben Larsen, Haga Kapital
e-post: ruben@hagakapital.se
Mängden av publicerat material är mycket begränsat i jämförelse med det material som publicerats i samband med den löpande bevakning av ekonomisk utveckling för olika länder. Vidare kan man konstatera att valresultatet inte var prisat in i marknadens riskpremier. Prissättning på aktier och valutor har svängt kraftigt och volatiliteten kommer förmodligen vara på en högre nivå under de närmaste månaderna.
Komplexiteten i en kvalificerad konsekvensutredning med syftet att kvantifiera ekonomiska effekter är mycket hög. Ett stort antal osäkra antagande måste göras och det finns inga liknande historiska händelser att studera som hjälp. En hög grad av ödmjukhet bör beaktas i alla försök att kvantifiera konsekvenser på kort, medel och lång sikt. Dock är behovet för att kvantifiera sannolika scenarier mycket högt.
Informationsvacumet är gigantiskt och mängden av rykten med varierande konspiratoriska inslag är påtagligt.
I ett försök att kortfattat sammanfatta analyser och kvalificerade studier, har jag tittat på arbeten som i första hand är publicerade av OECD, IMF, WB och BIS. Vidare har jag tittat på arbeten dessa institutioner hänvisar till i sina publikationer. Den huvudsakliga källan till data är hämtad från en studie publicerad av OECD i april 2016.
Fokusen är på sannolika ekonomiska effekter i Storbritannien, UK, samt sannolika följdeffekter för EU avseende handel och relevanta faktorer för ekonomisk tillväxt.
Sedan UK blev medlem av EU, har BNP per capita lite drygt fördubblats. Ökningen har varit högre i UK än i andra större engelsktalande länder som Australien, US, Canada och New Zealand. Delar av tillväxten bör och måste härledas till en obegränsad, fri tillgång till EUs inre marknad. UK har över OECD snittet, liberala och flexibla regleringar för företag som har etablerat sig i UK i det syfte att komma åt EUs Inre marknad. Hela EU marknaden är världens största avseende BNP och Trade.
För innevarande år har Världsbanken rankat UK som nummer 6 i indexet “Easy Of Doing Business”. Detta är ovanligt högt bland de 189 rankade länderna. Att märka är att under indexet avseende gränsöverskridande handel, gick ned från nummer 36 till 38 det senaste året.
Några sannolika antaganden om marknadsreaktioner och effekter.
En stigande osäkerhet kring framtida kostnader för handel med EU, kommer att driva ned den allmänna säkerhetsnivån. Detta kommer att bromsa den inhemska konsumtionen och investeringar samt kraftigt minska utländska investeringar och kapitalinflöden. I ett negativt scenario kan vi komma se stora utflöden av kapital vilket kan leda till likviditetsbrister.
UK har ett underskott i bytesbalansen på hela 7 % av BNP. Detta underskott har finansierats via FDI, “Foreign Direct investment”. Kapitalinflödet genom FDI kommer med all sannolikhet att stanna upp. UKs framtida tillgång till EUs inre marknad är mycket oviss.
FDIs inflöd till UK har varit mycket attraktivt för investerare. Om vi summerar alla FDI inflöden till EUs 15 största ekonomier under år 2014, gick ca 34 % till UK. Det huvudsakliga skälet var strukturella fördelar med en flexibel arbetsmarknad och en djup integrering för handel med EU.
Vinster från avregleringar av EU byråkrati blir nog en besvikelse, då UK redan har mycket liberala och flexibla regleringar. Denna effekt kommer att inträffa vid det officiella utträdet från EU.
Riskpremier för krediter samt en strypt tillgång till krediter, kommer i ett kortare perspektiv att öka hushållens och företagens kostnader för lån. Osäkerhet samt en ökad kostnad kommer att leda till tuffare krav vid kreditgivning. Efterfrågan på krediter kommer att dämpas då osäkerheten leder till att hushåll och företag skjuter upp eventuella investeringsbeslut.
'Uppskjutna konsumtions och investeringsbeslut samt lägre säkerhet kring framtida finansiell ställning, kommer att påverka tillgångspriser negativt. Osäkerheten kommer att urholka pundet och vidare öka riskpremien för aktier. Det påverkar även fastighetspriser och högre kreditkostnader som minskar fastighetstransaktioner.
Mindre skatteinkomster då antal beskattningsbara transaktioner minskar. UK har redan i dag ett budgetunderskott på nästan 5 %. Under förutsättning att man inte beslutar om ett fixerat underskott, kommer underskottet att växa ytterligare.
Lägre investeringar som följd av en urholkning i företagens säkerhet kommer att leda till en ökning av antalet arbetslösa. Med andra ord en ökning av statens kostnader. En ökning i budgetunderskottet kommer att leda till en ytterligare ökning i den offentliga skuldsättningen som ligger på drygt 89,5% av BNP för år 2015. Ökade kostnader och minskade inkomster leder till offentliga besparingar. Flera har argumenterat för att dessa kostnader kommer att finansieras via lägre avgifter till EU. Avgiften som UK betalar till EU uppgår till ca 0,37 % av BNP per år. Vidare ligger avgiften fast till UK formellt lämnar EU vilket sannolikt blir vid slutet av 2018. Först måste UK meddela EU om utträde, sen tar det 2 år till ett formellt lämnande. I samband med det officiella utträdet, upphör alla former av EU bidrag.
Argument om att ett billigare pund kommer att öka exporten och på så sätt balansera ut negativa effekter har lyfts fram. Om allt annat är lika kommer en billigare valuta ge fördelar då UK har ett stort handelsunderskott. Ett billigare pund skulle öka exporten samt minska importen och ta ned handelsunderskottet. Dock är det mycket osannolikt att ett billigare pund skulle balansera ut bortfallet i FDI. Den höga nivån av FDI har varit starkt förknippad med tillgången till EUs inre marknad. Den största försvagningen vara Pund – USD och inte Pund – Euro.
Produktivitetstillväxten har de senaste åren varit ett bekymmer för UK. Tillväxten i produktivitet har varit markant lägre i UK än genomsnittet inom OECD. Detta har uppmärksammats av samtliga externa institutioner. IMF, WB och OECD har entydigt rekommenderat UK att stimulera till ökade investeringar.
Investeringar är den enskilt viktigaste faktorn för produktivitetens tillväxt. En minskning av investeringar och FDI dämpar ytterligare produktivitetstillväxten.
Utländska företag har genom etablering i UK haft fri tillgång till EUs inre marknad. Osäkerheten kommer att medföra att nyetableringar läggs till andra EU länder. I detta avseende är Bank och Finans en bransch som drabbas tungt. Flera större internationella bankar har redan annonserat sin exit. Verksamheter kommer i första hand att flyttas till andra EU länder för att säkerställa tillgången till EUs inre marknad.
Finansiella tjänster kan fritt exporteras till annat medlemsland genom passportering. Denna möjlighet kommer upphöra i samband med det officiella utträdet. Bankerna kommer i samband med en flytt av verksamhet till andra medlemsländer, säga upp dyra anställda. Rekrytering på ny ort kan ske till lägre kostnader. Flera banker har påbörjat etablering i städer som Frankfurt och Madrid. Länder med liberala och förutsägbara strukturella ramar kommer att föredras.
UKs export till EU länder uppgår till ca 12 % av BNP och ca 45 % av den totala exporten. Å andra sidan går ca 7 % av EUs totala export till UK. Ca 3 000 000 arbetstillfällen i UK är förknippad med export till EU, detta gör EU till en mycket viktig handelspartner. Avseende varor så har UK ett handelsunderskott med Eu på ca 5 %. När det kommer till tjänster har UK ett handelsöverskott på ca 1,2 %. Finansiella tjänster i UK utgör ca 7 % av BNP och anställer ca 4 % av arbetskraften. Exporten av finansiella tjänster utgör ca 2,5 % av BNP och ca 40 % går till EU. EU är med andra ord en mycket viktig export marknad för finansiella tjänster. Möjligheten att fritt exportera finansiella tjänster till EU upphör när det officiella utträdet inträffar.
En minskning i arbetskraftsinvandring från andra medlemsstater är högst sannolikt. Arbetskraftsinvandring från andra EU-länder har de senaste åren varit den drivande kraften i skapandet av arbetstillfällen. Av 2 500 000 nya jobb som skapades under perioden 2005 till 2015 är ca 2 200 000 skapade av invandrare. Över 60 % av dessa skapades av EU immigranter. Enligt OECD har dessa bidragit till ca 0,7 % av BNP tillväxten under perioden. Vilket utgör i underkant av hälften av tillväxten.
Till att börja med kan det vara lämpligt att sammanställa några centrala frågor som drev fram folkomröstningen. Ett krav om suveränitet och ingen ytterligare EU integration. Politiska beslut skall tas så nära medborgarna som möjligt för att säkra demokrati.
Ingen EU avgift skall betalas (ca 0,37 % av BNP).
Inga EU regleringar med löfte om avreglering av onödig EU byråkrati.
Ett stopp av immigrationen.
Att uppskatta hur ett framtida handelsavtal mellan UK och EU kommer se ut bör göras i ljus av vallöftet, samt vilka befintliga avtal EU har med andra länder.
I det fall UK väljer att fullfölja vallöftena i folkomröstningen innebär ett nytt handelsavtal i princip WTOs reglering av handel. Förenklat innebär detta en tulltariff på ca 3 % på varor med undantag av bilar som är 10 %. Vidare ingen rätt att bedriva gränsöverskridande verksamhet för banker.
Vad är då sannolikt?
Handeln mellan UK och EU är viktig för båda parterna så någon form av långsiktigt avtal kommer det att bli, men utländska investerares aptit på investeringar i UK med syftet att komma åt EUs inre marknad begränsas markant.
Vad blir konsekvensen för EU och i vilken utsträckning kommer vi att se en spridningseffekt av folkomröstningar och ökade anti EU vindar?
Några argumenterar för att brexit är början till slutet för EU samt att den ekonomiska tillväxten i EU kommer drabbas hårt. På andra sidan har folkomröstningen splittrat UK. Skottland och Nordirland har redan krävt folkomröstning med syftet att stanna i EU.
En Nordirländsk och Skotsk exit kan vara den kraft som verkar mer samlande och stärker EU än den Anti EU vind som blåser i andra länder. Huvuddelen av den så kallade anti EU vinden är önskemål om att reformera EUs byråkrati och inte bryta upp handelsunionen.
Kortsiktigt kommer EU att försvagas politiskt, med lägre tillit hos hushåll och företag som kan dämpa den ekonomiska tillväxten. Detta kommer att följas av en normalisering och den ekonomiska återhämtningen kommer att fortsätta. En något svagare Euro mot UDS och JPY kan ge exportfördelar för europeiska företag. Europeiska länder med strukturella och flexibla förutsättningar kommer att se en ökning i utländska investeringar. Det minskade kapitalinflödet till UK kommer att kanaliseras till andra EU ekonomier. EU kommer fortfarande att vara en gigantisk stormarknad för utländska företag.
Hur kommer Brexit påverka Spanien?
Svårt att kvantifiera men sannolikt kommer det bli färre fastighetsköp av britter. Färre fastighetsköp påverkar inte direkt BNP eftersom transaktioner av befintliga fastigheter inte ingår i ekvationen.
I ett extremt negativt utfall minskar antalet brittiska turister, möjligtvis kommer brittiske resenärer att välja bort destinationer som ligger längre bort till fördel för Solkusten.
Spansk ekonomi kommer med hög sannolikhet att absorbera delar av FDI bortfallet från UK. Det kommer en ny spansk regering som tydligt vidareför reform politiken och ger stabilare strukturella ramar för utländska investeringar. Den oro som äger rum på finansmarknaderna kommer i mycket begränsad omfattning påverka spanska konsumenters tillitsnivå.
Konsumtions och investeringsbeslut har de senaste 4 åren i princip varit opåverkad av perioder med finansiell oro. Spansk ekonomisk tillväxt drivs nästan uteslutande av inhemsk konsumtion. År 2015 bidrog den inhemska efterfrågan till en BNP ökning på ca 4,2 %.
Med avdrag för handelsunderskottet blev slutlig BNP tillväxt ca 3,5 % för 2015.
Brexit-cirkusen kommer förmodligen att verka enande och driva på reformprocessen inom EU.
