Den senaste tidens terrorattentat på platser med stora grupper utlandssvenskar har lyft frågan om myndigheters krisberedskap och hur vi som privatpersoner kan vara förberedda på en oväntad krissituation. Av Ola Josefsson

Bilbomben vid hotell Las Pirámides i Fuengirola hördes till Mijas. Det var tidigt på morgonen midsommardagen 2002 och terrorgruppen ETA hade dagen innan varnat polisen för att det fanns en bilbomb i centrala Fuengirola.
I en kommuniké två dagar tidigare hade ETA riktat hot runt EU-toppmötet i Sevilla som bevakades av 9.000 poliser. Mariano Rajoy, som vid tidpunkten var inrikesminister, hade betonat att attentat inte kunde uteslutas.
Samma dag skulle EU-toppmötet inledas. Totalt exploderade två bilbomber på Solkusten. Förutom en grå Peugeot 205 i Fuengirola exploderade ytterligare en bilbomb i Marbella några timmar senare, totalt skadades sex personer.

ETA hade lämnat ytterligare ett meddelande till myndigheter i Baskien var bilbomben i Fuengirola skulle detonera. Polisen hann spärra av området vid hotell Las Pirámides. Tryckvågen när 30 till 40 kilo dynamit exploderade gjorde att fönster krossades och glassplitter for omkring, vilket skadade flera personer. Allvarligast skadad blev en brittisk kvinna som var ute och rastade hunden. Tre bilar blev helt utbrända. Ytterligare bilar fick skador.

Många svenskar vaknade av bomben på midsommardagen. En del skärrade, åter andra tog det med ro. Bosatta Spaniensvenskar var vid tidpunkten vana vid att läsa om ETA-attentat. Nyinflyttade svenskar och turister hade inte samma erfarenhet.
Mest andfådda var nog de kvällstidningsjournalister som ringde runt bland svenskar i Fuengirola och frågade om de kände sig säkra i Spanien. Eller försökte få kolugna Spaniensvenskar att säga rätt saker. Rubriker skulle skapas; bilbomb och skräck i turistparadis. Alla reagerar olika, eller har sin agenda.

Själv vaknade jag av explosionen vid sjutiden på midsommardagen 2002. Jag var vid tillfället bosatt på landet mellan Fuengirola och Mijas. Det är ett attentat, var det första jag tänkte.
Svenska Magasinets redaktion ligger bara några hundra meter från platsen. Jag var snabbt på plats och möttes av avspärrade gator och kaos. Det som gjorde det extra kusligt var dimman från havet som morgonsolen inte hade lyckats att bryta igenom.
Två personer dömdes vardera till 18 års fängelse för attentatet i Fuengirola.

Spanien har blivit utsatt för otaliga terrorattentat främst sedan 1968. ETA är skuld till minst 857 människoliv. Militärer, Guardia Civil och politiker var ETA:s främsta mål. Här fanns en uttalad målsättning av döda.
Även turistmål var utsatta. ETA:s målsättning var att skrämma utländska besökare som bidrog med intäkter till staten. De sökte uppmärksamhet i utländska medier. Och fick uppmärksamhet. I svensk media beskrevs ETA som befrielseorganisation tills Franco avled. Senare som terrororganisation trots att verksamheten under alla år gick ut på att döda eller skapa skräck.
Ofta meddelade ETA var bomben skulle detonera. Dödsoffer bland utländska turister ville ETA undvika. Hatet var riktat mot spanska myndigheter.
Å ena sidan ville de skapa en känsla av kaos. Å andra sidan ville de ha sympati i utlandet för ett fritt Baskien.

Costa del Sol var ett av ETA:s främsta terroristmål under nära fyrtio år då organisationen var aktivt beväpnad. ETA har försökt att spränga delar av flygplatsen. De har utfört attentat på flera platser för att skrämma bort turister.
Det första attentat riktat mot turister inträffade i Marbella 1979. Därefter har det detonerat bomber vid Hotel Cervantes i Torremolinos, Andalucía Plaza i Marbella och på en våning i Hotel Málaga Palacio i hjärtat av Málaga.
Även Hotel Don Pepe och Don Carlos i Marbella har varit utsatta av ETA-attentat.
En av de större attackerna inträffade i februari 1991 då en bilbomb med 50 kilo sprängämnen detonerade utanför det gamla provinsfängelset i Málaga. Sju personer skadades vid det tillfället utöver omfattande skador på byggnader.
ETA har även försökt mörda flera borgmästare. Den 15 juli 2000 sköt ETA ihjäl PP-politikern José María Martín Carpena med fyra skott framför hans fru och barn. Över 300.000 Málagabor slöt upp på stadens gator till den största protestmarschen någonsin.

Men ETA var inte ensamma. Enbart vänsterradikala GRAPO, Frente Polisario och Kanarieöarnas beväpnade befrielseorganisationer FAG (Fuerzas Armadas Guanches) och DAC (Destacamentos Armados Canarios) mördade och kidnappade runt 300 spanjorer enbart under åren 1970 till 1980.

Sedan 2000-talet har terrorismen fått ett nytt ansikte. Spanska och franska säkerhetsstyrkor har slagit sönder ETA som har lagt ned sina vapen. Nu handlar det i stället om internationell terrorism.
Bombdåden i Madrid glömmer ingen. Tio bomber detonerade på fyra pendeltåg vid stationerna Atocha, Pozo i Vallecas och Santa Eugenia 11 mars 2004. Totalt dödades 193 personer och över två tusen skadades av islamistiska terrorister.

Spanien är också utsatt eftersom det är gränslandet mellan Afrika och Europa. Extrema sunnimuslimer hos den självutnämnda islamiska staten (IS) och så kallade ensamvargar som agerar på egen hand har förändrat hotbilden i Europa.
Nya hot riktas mot Spanien från och till av islamistiska fundamentalister som går och dagdrömmer om ett nytt Al-Andalus och som vill återupprätta muslimskt styre på Iberiska halvön.
Samtidigt har Guardia Civil, säkerhetstjänsten och nationalpolisen samlat på sig en bred erfarenhet under åren med vänstergerillan ETA och terroristorganisationen GRAPO.

Sommarens terrorattentat i Nice på franska Rivieran gjorde att säkerhetsläget och katastrofberedskapen i Spanien kom upp på dagordningen. Och då från ett svenskt perspektiv.
På Rivieran bor stundtals 15.000 svenskar. På Costa del Sol och systerkusten Costa Tropical bor uppskattningsvis 35.000 svenskar från och till. Andra populära platser med större kolonier av svenskar finns på Balearerna där Mallorca ingår, Kanarieöarna, Costa Blanca, Madrid och Barcelona. Totalt har 90.000 svenskar någon anknytning till Spanien.

Hos de svenska myndigheternas sker regelbundna uppdateringar av katastrofberedskapen på platser i utlandet med många svenskar. Utrikesdepartementets katastrofberedskap och beredskapsarbete uppdateras regelbundet. Efter jordbävningen och tsunamin i Sydostasien 2004 förändrades en hel del.
Jag träffade dåvarande ambassadören Anders Rönnqvist strax efteråt som personligen besökte Costa del Sol för att träffa representanter ur svenskkolonin som Svenska kyrkan, föreningar och media. Allt för att få en överblick kring svenska ”institutioner” på kusten. Det besöket blev resultatet av händelsen i Thailand som blev en väckarklocka.

Sedan den 1 augusti 2010 finns lagen om konsulära katastrofinsatser (2010:813). Lagen förtydligar statens ansvar för att hålla en beredskap och kunna gripa in om en större kris eller katastrof drabbar många svenskar utomlands. Även den enskilde resenärens ansvar har förtydligats.

Att hjälpa svenskar i olika nödsituationer utomlands är en prioriterad uppgift för UD och ambassaderna. Varje år ger UD råd och hjälp till tusentals som sökt deras hjälp, läser jag på UD:s webbplats. Vid större krissituationer utomlands har staten ett ansvar för att kunna hjälpa svenskar.
I första hand, och så länge det är möjligt, är det resebolag, flygbolag och försäkringsbolag som tar hand om sina resenärer. Staten ska kliva in när det inte längre är möjligt.

Med nya oroshärdar och ett växande terrorhot krävs en hög beredskap, flexibilitet och anpassning efter omständigheter. Senaste åren har UD hjälpt svenskar i krigsliknande situationer som under arabiska våren och i Gaza, och efter naturkatastrofer som orkanen Haiyan i Filippinerna och jordbävningen i Nepal.
Varje år testas beredskapen. UD genomför upp till tio större krisövningar varje år. Förutom Paris och Brasilien har ambassaderna i Pretoria, Rabat, Tirana, Rom, Japan och EU-representationen i Bryssel haft krisövning. Senast vid ambassaden i Madrid var maj 2014 och ytterligare krisövning kommer att genomföras inom närmsta året.

Utrikesförvaltningen har sedan en tid en sammanhållen krishanteringsmodell för konsulära kriser. Det innebär att utlandsmyndigheterna (UM) och utrikesdepartementet (UD) arbetar i en gemensam och tydlig struktur för att hantera konsulära kriser. Denna organisation har även granskats av Riksrevisionen, med positivt resultat, och rapporten (RIR 2016:13) överlämnades till riksdagen i juni. Regeringen kommer att svara i form av en formell skrivelse före årsskiftet.

1.382 terroroffer i Spanien
1.382 offer. Så många människor har mist livet i terrorattentat i Spanien sedan ETA inledde sin väpnade kamp 1960. Begoña Urroz var det första offret, bara 22 månader gammal, blev den lilla flickan det första ETA-offret den 27 juni 1960 i samband med en bilsprängning i Amara. Hade hon fått leva skulle hon ha varit 58 år.
I Spanien arrangeras årligen ”Día de las Víctimas del Terrorismo” till minne för alla de spanska medborgare som omkommit i terroristattentat i landet.
ETA-offrena uppgår till 857 människor. Härutöver tillkommer terroristoffer där vänstergruppen Grapo ligger bakom 82 människoliv samt islamistiska terroristattentat där 230 personer har omkommit. Ytterligare 213 har avlidit vid andra attentat.
Det är civilbefolkningen som står för den största delen bland offren, 361 stycken. Därefter följer Guardia Civil 209, Nationalpolisen 149, Lokalpolisen 25, den autonoma polisen 16 samt militärer, 97 offer.
Flest terroroffer har Baskien med 576. Andalusien har 13 stycken.

Så kan du förbereda dig
Naturkatastrofer, brottslighet och terrordåd är inga trevliga saker. Genom att vara förberedd kan det gå smidigare om olyckan skulle vara framme.
Teckna försäkring, ha giltiga resehandlingar och grundläggande kunskaper om landet. Över 90 procent har en reseförsäkring idag och nästan lika många följer UD:s avrådan för resor, vilket är bra. UD och utlandsmyndigheterna vill bidra till att svenska resenärer är pålästa och väl förberedda inför utlandsresan, därför finns det uppdaterad information och råd på ud.se, ambassadernas webbplats, i sociala medier och i reseappen UD Resklar.
Spanien är generellt sett ett tryggt resmål. De spanska myndigheterna har efter attentaten i Paris den 13 november 2015 beslutat att ligga kvar på säkerhetsnivån ”medium till hög” (nivå fyra av fem). Gränskontrollerna i landet har skärpts och det kan innebära extra kontroller vid inresa till Spanien. Resenärer till Spanien bör försäkra sig om att de har en giltig resehandling (pass eller nationellt id-kort).
Alla som vill kan lämna sina kontaktuppgifter till UD eller svenska ambassaden via den så kallade svensklistan. Uppgifterna används enbart för att kunna få kontakt om det bedöms nödvändigt i en större krissituation och sparas enbart under den period som angetts, max ett år. Sedan tas uppgifterna automatiskt bort. Planerar man en längre vistelse än ett år, krävs en årlig förnyelse.
Källa: UD

Ambassadör Lars-Hjalmar Wide: ”Vi lever i en globaliserad värld där terrorismen kan slå till var som helst”