Förra veckan var jag på väg till ”svenskaffären” för att inhandla bland annat falukorv och småländsk kalvsylta. På vägen tillbaka skulle jag köpa cigaretter, sprit, vin och andra nyttigheter till hushållet. Precis när jag var på väg ut genom dörren ropade Sambon efter mig: ”Passa på att köpa lite negerbollar också, är du snäll.”
Av HansG
e-post: hansgmijas@gmail.com
Jag bokstavligen stelnade i steget. Negerbollar, tänkte jag. Så kan man ju inte säga i dagens korrekta, svenska samhälle. Visserligen bor vi i Spanien och har inte bott i Sverige på 20 år men lite har man ju hängt med.
”Negerbollar,” sa jag, ”så kan du inte säga. Tänk om någon hör dig. Dom kan ju bli kränkta.
”Vad skall jag säga då” frågade Sambon.
”Inte vet jag. Afrika-bollar kanske? Eller färg-bollar? Kalla det vad som helst utom hum-hum bollar. Det är inte PK.”
”Hum-hum bollar det är ju strålande, då vet ju alla precis vad man menar,” utropade Sambon förtjust, ”och PK, vad är det?”
”Det står för Politiskt Korrekt och det betyder att man inte kan säga vad man vill, hur man vill och när man vill. Som till exempel att dom svarta i Afrika är dummare i huvudet än vi homogena svenskar. Det har med värmen att göra tror jag. Eller att hela Europa kommer att översvämmas av muslimer. Den muslimska folkvandringen. Det är bara Sverige Demokrater som säger så och dom är inte PK.”
För så är det i Sverige nu för tiden, har jag förstått, att det finns något som heter Åsiktskorridoren och där står alla PK och trängs. Dom överträffar varandra i att inte säga något om något så att någon kan bli kränkt. Utom dom på Facebook förstås, dom är på den andra sidan och ”kränker” på för allt vad tygen håller. Men det är inte sant att detta skulle vara något nytt. Att vara PK började för många år sedan. Jag tror att det började när de stora skogsbolagen fick kritik för sina enorma kalhyggen som ställde till det både för älgar och svampplockare. Då döpte man om kalhygge till ”föryngringsyta” och så var det problemet löst. För inte kan man vara emot något så progressivt som föryngring. Det vill vi ju alla bli.
Men varför det skall heta sanitetstekniker istället för sopgubbe har jag svårt att förstå. Dom har ju samma jobb som tidigare och antagligen lika taskigt betalt. I och med att man inte får heta sopgubbe längre så betyder det uppenbarligen att det inte är PK att vara sopgubbe. Samma sak gäller pigor och städkärringar. Dom finns inte heller längre. Dom har blivit befordrade till lokalvårdare och hushållsassistenter. Allt i den stora jämlikhetens namn. Men det är väl så att alla pigor eller hembiträden heter RUT numera. För att då inte tala om skolan.
När jag var ung så gick man på läroverk om man hade den läggningen. Hade man bra betyg kom man in. Dom som inte hade den läggningen gick på yrkesskola eller blev lärlingar och lärde sig ett vettigt yrke. Ar-borrare, verktygsmakare, rörpulare eller elektriker till exempel. Inte fan var dom sämre bara för att dom inte hade vit mössa och fick lära sig att sjunga ”Ur svenska hjärtans djup…” Men inte gick det an. Det var det gamla klassamhället och det fanns inte längre så nu skall alla ta studenten. För att det skulle greja sig var man tvungen att anpassa skolan till eleverna. Så kunde man gå två år på gymnasiet och sedan börja jobba som snabbköps-kassörska, förlåt, dom finns inte längre, det är inte PK, det heter kassatekniker. Jag vet inte jag. Allt var givetvis inte bättre förr men det är inte utan att man börjar undra. Vad är det för fel att kalla en spade för en spade, som amerikanarna säger. Men det är väl inte PK.
Saludos amigas/os
Må väl och ta hand om er
