Málaga eller Córdoba? Det är den stora frågan kring vilken av städerna som blir Andalusiens kandidat till utmärkelsen Europas kulturhuvudstad 2016. Med hjälp av undersökningar, statistik från EU och studier har Svenska Magasinet försökt få ett grepp om vad som händer i provinsstaden Av Ola Josefsson

Det mesta talar för Córdoba över vilken sydspansk stad som blir Spaniens bidrag till kulturhuvudstad 2016. Det börjar även borgmästare Francisco de la Torre att inse. I en intervju har han förhoppningen att Córdoba säljer in Málaga om grannprovinsen utses av EU:s ministerråd.
Även lokalbefolkningen går i tvivelsmål. När lokaltidningen La Opinión de Málaga på sin hemsida ställde frågan ”tror du att Málaga blir europeisk kulturhuvudstad 2016” svarade 70 procent av läsarna ”nej”.

Det blåser oftast frisk när myndigheter i Sevilla och Málaga uttalar sig om varandra. Det borgligt styrda Málaga anser att den socialdemokratiska regionalregeringen ”såsar” när det gäller beslut som rör Solkustens provinsstad. Nu säger regionalregeringen Junta de Andalucia att det kulturella utbudet i Málaga ”håller låg kvalitet”, enligt ett telegram från nyhetsbyrån EFE.
Tja, fortsättning lär följa…
Den ekonomiska krisen hade anlöpt Málaga hamn när Svenska Magasinet besökte Málaga i mitten på oktober. Det katalanska företaget Tiferca som utför arbetet med köpcentrum och terminal som ska ta emot passagerare från kryssningsfartyg på pir 2 i Málaga hamn har stött på ekonomiska problem. Vilket tvingar fram en omprövning när projektet kan slutföras. I skrivande stund hade arbetet stått stilla i 20 dagar. Dödläget påverkar även tre andra offentliga byggnadsprojekt.

KAOS I GATUBILDEN
Den som besöker Málaga dessa dagar kanske upplever staden som ett enda stort kaos. Redan på gränsen mot Torremolinos i höjd med kongresscentret så grävs det. Här har arbetet påbörjats av den nya ringleden runt Málaga. Flygplatsområdet är provinsens största arbetsplats och inne i centrum möts vi av avstängda gator och jättelika kratrar. Nej, det handlar inte om någon bombad stad. Det byggs både under och över jord.
I Solkustens ”huvudstad” grävs det ned mängder av statliga bidragspengar i form av nya projekt. Faktum är att Málaga intar en fjärdeplats över de städer som får del av den största kakan ur statsbudgeten 2009. Totalt rör det sig om 1,125 miljoner euro. Bara Barcelona, Madrid och Valencia får mer statliga bidrag, enligt statsbudgeten Ley de Presupuestos Generales del Estado för 2009 som Svenska Magasinet tagit del av.
Att Valencia kommer före Málaga beror på höghastighetståget där stora investeringar görs i Valencia, investeringar som redan är gjorda i Málaga under tidigare budgetår.
-Málaga ligger på fjärde plats, bekräftade regeringens sekreterare i provinsen, PSOE:s Miguel Ángel Heredia i samband med en pressträff i oktober.
Den genomsnittliga investeringen per capita i hela Spanien ligger på 535 euro medan den för Málaga landar på 715 euro. Av Andalusiens åtta provinser får Málaga en fjärdedel av statsbudgeten som uppgår till 4,400 miljoner för hela Andalusien.
Trots jätteinvesteringar framkommer det kritik, inte helt överraskande från vänsterhåll. Vänsterpartiet, IU:s José Antonio Castro menar att statsbudgeten är ”otillräcklig” för att hantera krisen och att regeringen ”tittar åt ett annat håll”.

INFLYTELSERIK
Enligt en studie som utförts av tjänstemän vid EU är Málaga en mäktig och inflytelserik stad eller ”Málaga es una ciudad ”poderosa” som det utropades i en dagstidning. Undersökningen går under namnet ”Urban Audit”, och är en jättestudie där man har plockat in uppgifter från 321europeiska kommuner kring ekonomiska perspektiv, dynamik och tillväxt.
Málaga hamnar i samma ”grupp” som London, Prag, Madrid och Barcelona. Men det gäller att inte bli alltför euforiskt av denna eufori, 108 av 321 städer beskrivs i en liknande situation. Men Málaga får ett bättre betyg än spanska städer som Valencia, Zaragoza, Murcia, Las Palmas, Oviedo, Santander och Sevilla. Málaga kommer före brittiska städer som Manchester och Leeds, eller tyska Dresden och Dortmund eller den belgiska huvudstaden Bryssel.
Resultatet bygger på vad de bidrar med till EU, skatteintäkter, överföringar från andra förvaltningar, befolkningstillväxt och priser. Däremot har inte Málaga något att sätta emot när det gäller de städer som får högsta betyg; Paris, Rom, Hamburg och Göteborg.

BEFOLKNINGSTILLVÄXT
I studien ”Urban Audit” har man granskat även andra aspekter som det sociala och ekonomiskt livet i Málaga. Tillsammans med 22 andra städer har Málaga nu den högsta befolkningstillväxten. Den överstiger 1 procent per år. De övriga 22 städerna är belägna på Irland, i de nordiska länderna, Grekland, södra Frankrike, Spanien och Portugal.
Provinsen Málaga har sedan 2000-talets början vuxit med nästan 40.000 nya invånare per år, vilket motsvarar staden Ronda. Denna ökning rör provinsen. De centrala delarna av Málaga stad redovisar inte samma ökning (se notis nedan). Enligt Spaniens motsvarighet till statistiska centralbyrån, Instituto Nacional de Estadística (INE), ökade befolkningen i provinsen från 2001 till 2007 med 230.506 invånare. Jämför det med Sevilla som under samma period fick 121.655 invånare.

Vad kommer att hända i framtiden? Det är knappast tal om samma ökning de närmaste åren. På grund av den internationella krisen som slagit till mot Spanien med full styrka ser vi redan nu en minskning av antalet invandrare.
I en nyligen genomförd demografisk studie av fundación BBVA handlar utvecklingen i provinsen mer om tjänster än konstruktionsarbeten. Lägg till en minskad invandring, åldrande befolkning, låga födelsetal, allt detta bidrar till en dämpad befolkningstillväxt i framtiden.
Bostadsbyggandet väntas nå nollpunkten de närmaste månaderna. Enligt handelskammarens, Cámara de Comercio, president Jerónimo Pérez Casero kommer vi inom två eller tre månader att se en ”absolut nedläggelse” av arbeten inom denna sektor.

Ekonomiskt spelar Málaga i en låg division. Statistiken från undersökningen ”Urban Audit” som är från 2004 och där 24 spanska städer har analyserats är fördelningen av bruttonationalprodukten (BNP) per capita i Spanien bland de lägsta inom EU, 46.557 euro. Även Córdoba ligger risigt till med 41.551 euro. Betydligt bättre går det för Pamplona, 98.214 euro, Hospitalet 92.024 euro och Santa Cruz de Tenerife med 81.610 euro.
Málaga ligger mycket nära den lägsta nivån med 41.551 euro per capita och långt ifrån genomsnitt inom EU som är på 65.986 euro. Tillväxten däremot var strålande 5,9 procent fram till 2001.
Den som har studerat trafikkaoset i Málaga blir nog inte överraskad över att veta att de anställda tillbringar i genomsnitt 22,40 minuter för att ta sig till arbetet, enligt studien ”Urban Audit”. Málaga intar med det en åttonde plats, omkörda av bland annat Madrid, Barcelona och Sevilla. Denna siffra är något högre än genomsnittet i EU. Betänk att undersökningen genomfördes innan tunnelbaneprojektet med uppgrävda och avstängda gator inleddes.