Så här i vårtider och med strandsäsongen hägrande ligger mångas fokus på att komma i form. Tidningar och sociala medier bombarderar oss med hälsotips och konstanta påminnelser om att vi alltid kan bli lite bättre. Men är det verkligen det som är det hälsosamma sättet att få människor att må bättre och vad är egentligen hälsa? Av Susanna Engberg
e-post: info@susannasgardendesign.se

Hjärtefrågan för eders trogne trädgårdsskribent har fallit på kombinationen hälsa och natur av flera oförklarliga och lika självklara anledningar. Övertygelsen att natur i alla möjliga former men allra helst några speciella får oss att må bra kom smygandes för varje utflykt till diverse biotoper, trädgårdar och orangerier. Utbudet av kurser på universitet som erbjöds i ämnet slukades i rasande takt och forskningsrapporterna avverkades med samma lust som en spännande deckare. Något egentligen självklart uppenbarade sig för mig någonstans halvvägs i studierna; hur otroligt stressade folk är.

Hur otroligt stressad jag var och hur fascinerande snabbt det rann av mig så snart jag var i närheten av växter eller bara var utomhus. Jag var inte sjukligt stressad eller sjuk på annat sätt men såg det nästan akuta problemet i hur omvärlden lever och jäktar ihjäl sig själv. Kan vi inte göra något åt det innan folk går på knäna?

Världshälsoorganisationen har brutit ner uttrycket hälsa till ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning” (www.who.int). Det finns helt enkelt en del utrymme för personliga variationer men framförallt inget tak. Det alarmerande är att psykisk ohälsa är ett av de största hoten mot folkhälsan globalt, med enorma kostnader och personligt lidande.

Stressrelaterad psykisk ohälsa eller Socialstyrelsens definition; utmattningssyndrom, har lett till en dramatisk ökning av långtidssjukskrivningar och det är av stor vikt, både samhällsekonomiskt och för att undvika det personliga lidandet, att utveckla bättre behandlingsmetoder men även börja arbeta förebyggande. Utmattningssyndrom är komplext, fler och fler drabbas och symtomen är både många och svåra att diagnostisera. Alnarps rehabiliteringsträdgård med sin breda bas av kompetens har bevisat att det är möjligt att komma tillbaka efter långtidssjukskrivning. De drabbade är inte lata utan de är drivna till utmattning ofta på grund av deras orimliga behov av att prestera och vara duktiga.

Vem är det som är extra utsatt?
De som drabbas är oftast hårt arbetande människor mellan 25-45 år, de har många gånger vårdande yrken eller med mycket kontakt med andra människor, många är studerande, de är vanligtvis utåtriktade, intelligenta, kreativa, kompetenta och ambitiösa och de grundar alltför ofta sin självkänsla i sin arbetsprestation. Många drabbade uppger att när tillvaron tillslut rämnar för dem är det väldigt kaotiskt och chockartat. Symtomen gör att utmattningssyndrom ligger väldigt nära diagnosen posttraumatisk stress.

Vad händer?
Hårt arbete och för lite fritid i kombination med eventuella svårigheter och problem i privatlivet eller ekonomin håller stressnivån konstant i överkant och personerna hinner inte återhämta sig. De tydligaste symtomen är en stark känsla av stress eller hets i kombination med utmattning, irritation samt en oförmåga att koncentrera sig. Utmattningssyndrom innefattas av många allvarliga och svåra somatiska symtom så som kraftig värk i rygg och nacke samt fibromyalgi. Andra vanligt förekommande besvär är hjärt-kärlsjukdomar, hormonella störningar, mag- och tarmbesvär, samt nedsatt immunförsvar. Vad som karaktäriserar utmattningssyndrom är att minsta krav kan framkalla tårar, irritation, utmattning och/ eller aggression.
Hur kan en hälsofrämjande trädgård utformas?
En människa i kris har svårt att stänga ute brus eller störande signaler från omvärlden, det är därför av största vikt att naturen inte får vara kravfylld utan istället erbjuda enkla, tydliga och positiva intryck. Naturen kan svara starkt till det omedvetna genom att erbjuda trygghet, kontroll, acceptans och logik.
Den mänskligt formgivna hälsoträdgården måste därför tydligt förmedla vad som händer var, aktivitet och/eller vila, detta för att enkelt kunna finna platsen som passar personen i fråga just då. Generellt sett ställer naturen färre krav än en trädgård där designern avgör nivån och mängden krav, därför anser jag att en del av trädgården bör vara närmast orörd natur om plats finnes.

Positiva effekter i en hälsofrämjande trädgård
Minnet är något som sviker vid långa perioder av stress, allra helst korttidsminnet. Detta är något som är viktigt för den drabbade då förlorat minne ger en känsla av maktlöshet och frustration. Lusten i att ägna sig åt aktiviteter är något livsnödvändigt som går förlorat när man drabbas av utmattningssyndrom, men som med hjälp av enkla aktiviteter i trädgården går att återuppliva. Att förlora sig i detaljer och problem som är relativt små tror jag är vanligt, att inte längre se helheten. Med hjälp av kontakten med natur, något evigt och föränderligt, med alla små varelser tillsynes oviktiga men med stora roller. Detta kan eventuellt hjälpa till att få perspektiv på sitt liv och sina problem.

I den hårda staden och världen med karga miljöer och dagliga krav kan de små tingen likt en snödroppe i februari, en fjäril eller solvarma smultron vara det som gör det hanterbart. Det ger hopp om att det sköra, ömtåliga och tillsynes hjälplösa kan överleva och frodas. Att vårda andra är en sådan självklarhet för den som riskerar utmattning, så till den milda grad att hen glömmer att ta hand om sig själv. Naturen och framförallt trädgården visar tydligt att om du vårdar den får du tillbaka i mångfald, behandla dig själv som du behandlar en ömtålig växt.

De magiska orden – möjlighet till återhämtning, själva essensen av hälsoträdgårdar. Allt det som de många elementen sammanförs till att utföra. Med enkla medel kan förhoppningsvis en park eller trädgård ge känslan av att vara på en helt annan plats och på så vis skapa andrum. Glöm inte att det är det vi varit med om som formar oss till de magnifika personer vi är. Uppskatta utmaningar som varit, de har förmodligen gjort dig starkare och klokare. Det är i stunden av medvetenhet man lever, inte när man planerar framtiden.

Ta hand om er, anlägg en trädgård!