Distributionen av värdeskapandet i Spanien. Med hjälp av nationalräkenskaper har jag försökt att kartlägga distributionen av värdeskapandet i landet. Jag har använt data uppmätt kvartal 3 från och med 2009 till och med 2016. Då statistiska centralbyrån presenterar tidsserierna med senaste observation till vänster har jag för enkelhetens skuld valt att göra samma sak.

Värdeskapandet i Spanien uppgick till nästan 280 miljarder euro under kvartal 3 2016, siffran ligger en bra bit över observationen i 2009. Under samma period har befolkningen krympt, detta betyder att ändringen i värdeskapandet per capita är högre än ändringen i volym.

Av det totala värdeskapandet under Q3 2016 på ca 280 MRD var 132,287 MRD Euros löner.
Lönerna ökar i volym och i procent av det totala värdeskapandet (BNP).

I motsättning till USA där värdeskapandet i avtagande grad distribueras till hushållen genom löner, ökar detta i Spanien. Löner är den huvudsakliga inkomstkällan hos befolkningen och därför avgörande för konsumptionsförmågan hos den stora massan.
Gladligen kan vi observera att spanska hushåll nu i ökande grad tar del av värdeskapandet. Den procentuella ändringen från 2013 till 2016 på 0,63 % kan värka försumbar men skillnaden utgör drygt 100 000 nya arbetstillfällen. En trend där hushållen i ökad grad via löner tar del av värdeskapandet är mycket positivt. Om alt annat lika kommer hushållens framtidiga reala konsumptionsförmåga öka med tillväxttakten i BNP.

Studerar vi hur lönerna är distribuerad på olika sektorer ser vi en tydlig ökning inom Servicesektorn. Servicesektorn utgör den största delen av ekonomin. Denna del av ekonomien har vuxit mest och absorberar nästan 78 % av all utbetald bruttolön. Löner till byggsektorn har kommit ned från 9,79 % till 5,45 %. Lägsta nivån var tredje kvartal 2015 och har senaste året vänt upp.
Löneutbetalningar till Industriproduktion är nästan oförändrad i procent, men den totala volymen ökar. Antalet arbetstillfällen har ökat med ca 1 500 000 personer senaste 3 åren vilket betyder att löneinkomster i ökande grad distribueras på fler hushåll. Fler hushåll med inkomster ger flera konsumenter, som igen ökar orderingången och flera beskattningsbara transaktioner.

Vad händer så med resten av värdeskapande?

Förändringen i distributionen av BNP på inkomstsidan är fördelad enligt ovan. Kvartal 3 2016 uppgick volymen i löner till 132,287 miljarder Euros. 29,559 miljarder Euros var beskattning av produktion och import samt 117,780 miljarder Euros var olika former av kapitalinkomster.
Senaste 3 åren har löner ökad med 8,1 %. Skatteinkomsterna från produktion och import ökade med 18,5 % under samma period.
Kapitalinkomster har släpat efter och ändringen i volym är endast 2,65 % senaste tre åren. Det huvudsakliga skälet till den låga tillväxten av överskott hos företag efter avräkning av lönekostnader och viss beskattning är deflation.
I samband med kvantitativa lättnader i USA och låga räntor, samt en svagare dollar blev amerikanska importvaror billigare. För att möta konkurrensen från billigare importvaror blev Europeiska producenter tvungen att sänka priserna.
Trycket från billig import blev dock något försvagad av lägre råvarupriser samt att vissa lönesänkningar har varit möjligt.
Förbättringen i hushållsekonomin har lyft konsumtionen och företagen upplever en ökad orderingång. I jämförelse med nordeuropeiska länder har Spanien fått lägre produktionskostnader, Spanien har därför absorberad store produktionsvolym för export.

Orderingången hos exportproducenter har varit mycket stor, sen krisens kulm har exportvolymen ökad med nästan ca 100 %.
Företagen upplever kapacitetspress vilket omsätts i nya arbetstillfällen. Enligt senaste PMI data från Markit (februari) så är ökningen i nya arbetstillfällen inom Eurozonen den mest aggressiva på 9,5 år.
Då vi enbart har kvartalssiffror fram till och med tredje kvartalet 2016 blir det svårt att sammanställa utvecklingen senaste 6 månaderna. Dock kan det vara lämpligt att uppsummera senaste utvecklingen med några får ord.
Amerikanska ekonomien uppvisar styrka och inflationen är tillbaks. Vi ser nu en normalisering av amerikanska räntor som igen ger en starkare dollar. Senaste årens billiga importvaror försvinner lika fort som dom kom, likaså prispressen på europeiska producenter. Inflationen är även tillbaks i Europa, högre energi och råvarupriser har till viss del gett högre produktionskostnader. Dessa kanaliseras till konsumenterna. Volym, marginaler och lönsamhet vänder tillbaks till företag som har kapat kostnader till det extrema senaste åren.
Hushåll och företag har senaste åren amorterad skulder mycket aggressivt. Vi kan nu observera en mindre ökning i utlån men den totala lånestocken fortsätter att krympa.
Detta har gett hushållen ett större konsumtionsutrymme vilket har lett till fler jobb och fler konsumenter.
Kommer denna utveckling att fortsätta?
Svaret är entydigt ja. Så länge det finns ett stort utbud av arbetskraft så kommer detta att fortsätta. Vidare är det högst sannolikt att även Sydeuropéer kommer glömma att höga skulder kan vara problematisk. Man kommer om några få år börja konsumera framtidens inkomster vilket verkligen kommer ge ett par år med riktig hög tillväxt i BNP.
Jag är övertygad om att värden är på väg ut ur en global lågkonjunktur, en trend som bara är i sin linda. I ett globalt perspektiv är ekonomierna kommit olikt långt i denna fas, Sydeuropa har ett läge med en mycket stark utveckling i realekonomin. Detta har med kraft slagit genom i ökad lönsamhet hos företagen.
Det vi nu inväntar är att utvecklingen ska sätta sig med samma kraft i pris på lönsamhet (aktiekurser)

Trevlig helg
ruben@hagakapital.se