Vilken sommar! Spaniens regeringschef Pedro Sánchez kastade slipsen. Men det lär inte sluta med det. Stödet för regeringen sjunker och Sánchez lär även få kasta in handduken.

Pedro Sánchez och alla vi andra har svettats. Hela Europa har svettats. Men lugn. Till vintern byter vi från tropiska nätter till mörker och kyla. Nedsläckta offentliga byggnader, kyligt inomhusklimat som följer med energibesparande åtgärder.

Högst 19 grader får AC:n vara inställd på för värme under vintern. Det blir inte ens tropiska nätter inomhus till vintern…

Det har aldrig varit så mycket vädersnack som sommaren 2022. Mer än vanligt. Det finns undersökningar som visar att vi människor i första hand pratar sjukdomar och väder. De senaste åren har förstärkt det med pandemin och värmeböljor.

Läste en intervju med Gunilla Svensson, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Tidiga värmeböljor med högre temperaturer än normalt är ett resultat av klimatförändringarna, menar hon. Sommarens värmeböljor kom redan i juni. Det var ett resultat av att södra Europa inte fick någon ordentlig nederbörd under vintern.

Enligt samma professor kommer jorden att anpassa sig efter klimatförändringarna. Vilket inte samhället gör när klimatet förändrar sig snabbt och värmeböljor kommer till länder som inte är vana vid det.

”Det är ingen klimatkris vi har utan det är en samhällskris. Jordens klimat ändrar sig på ett sätt som vi inte är vana vid och då får vi olika typer av samhällskriser till följd av det” säger Gunilla Svensson.

På Solkusten talas det om både klimatförändringar, växande befolkning som genererar samhällskriser. Och alla är beroende av kustens sinande vattenreserver.

Människor orsakar samhällskriser. Ta detta med storskaliga jordbruk och konstbevattning som förbrukar stora mängder vatten. Eller att grönsaker och frukt planteras i klimatzoner där dessa normalt inte hör hemma.

I Axarquía öster om Málaga har flera odlare i sommar dragit upp döda avokadoträd. Sedan 1990-talet har det planterats både avokado, mango och cherimoya som kräver mycket vatten. Det normala i Andalusien är olivträd, vinstockar, citrusträd och tomater.

Ett kilo mango behöver hela 1.600 liter vatten. För att inte tala om avokado där ett kilo odlade avokado kräver 2.000 liter vatten vilket är fyra gånger mer än vad som krävs för att odla samma mängd apelsiner eller tomater.

Se där! Vattnet försvinner på de mest märkliga sätt där människan har varit inne, petat och förändrat.

Sommaren 2022 påminde en del om somrarna 1994 och 1995 på Solkusten. Då var det också snustorrt efter flera år med minskad nederbörd. I stället för gröna fairways på golfbanor var det gula. Endast greenerna var gröna.

Det var vattenransonering och förbud att fylla pooler. Bränder rasade och i Campo Mijas fick svenska familjer lämna sina hus. Tidningarna i Sverige toppade med ”Kaos i turistparadiset” och att ”askan föll över strandpromenaden i Fuengirola”.

Marbellas dåvarande borgmästare och kommunpamp Jesús Gil drev igenom att bygga kustens första avsaltningsanläggning 1995. Men den togs inte i drift förrän tio år senare.

1996 började det att regna. Och som det regnade. Minns januari 1997 när det regnade en hel månad. Både bilar och hus flöt ut i Medelhavet.

I Sierra Nevada var det snörekord på våren. I en av pisterna fanns en restaurang och genom en liten öppning högst upp i fönstren kunde en blå himmel skönjas. Snödjupet var cirka fyra meter. Restaurangen var insnöad.

Kan samma sak inträffa i vinter? Det var ett tag sedan Solkusten drabbades av rejäla regnoväder. Är det dags i vinter?

I övrigt råder ingen brist på sötvatten. Precis som tidigare är 2,5 procent världens vatten är sötvatten. Cirka en procent av detta är dricksvatten. Problemet är att vatten och människor inte alltid finns på samma ställe.  Eller så avgör klimatet vilka platser som har vatten.

Men låt oss återvända till sanningen att människans användning av naturen bidrar till samhällskriser. Människor hugger ner träd som binder jorden. Erosion och dränerade våtmarker minskar på vattenresurserna.

Det sägs att en gång i tiden kunde en ekorre hoppa från träd till träd från norr till söder i Spanien. Men landets läge längst västerut i den då gamla världen bidrog till att Spanien blev sjöfararnation. Och träden försvann.

Fartyg skulle byggas, vapen skulle tillverkas och en majoritet av träden skövlades i stora delar av Spanien från 1500-talet till 1700-talet. Enbart i Kantabrien och runt Burgos i Castilla y León fälldes tio miljoner träd och 50.000 hektar skog skövlades. Även runt Málaga skövlades skogen.

Den oövervinnerliga omtalade spanska armadan skulle byggas. Talesättet “bosque flotante”, den flytande skogen kom till. Att den spanska marinen skulle försörjas blev landets största miljökatastrof.