Spanska resenärer bör vara ”extremt uppmärksamma” och ”försiktiga” vid resor till Sverige.
Beskedet från spanska UD kom efter Sveriges höjning av beredskapsnivån för terrorhot till en 4 på den femgradiga skalan.
Beslutet är inget konstigt i sig. Samma varning gäller omvänt, för svenska resenärer till Spanien.
På Sveriges Madridambassads webbplats står det att i ”likhet med övriga länder inom EU har Spanien sedan en längre tid förstärkt säkerhetsåtgärderna för att förhindra terrorattacker. Ambassaden uppmanar svenska resenärer i landet att vara uppmärksamma, pålästa och medvetna om de hot och risker som finns i landet”.
Sverige och Spanien befinner sig nu på samma terrorhotnivå. Spanien har legat på nivå 4 på NAA (Nivel de Alerta Antiterrorista) sedan juni 2015 efter attackerna i Frankrike, Tunisien, Kuwait och Somalia.
Protester mot Sverige från flera muslimska länder, ökad hotbild mot Sverige och svenska beskickningar utomlands efter sommarens Koranbränningar gör att Spanien uppdaterar reserekommendationerna för landets medborgare.
Enligt spanska utrikesdepartementets webbplats har Sverige gått från att vara ett ”legitimt” terroristmål till att vara ett ”prioriterat” terroristmål. Men det varnas även för regnoväder, hög kriminalitet och skottlossningar i förorterna.
Nyhetsflödet sommaren 2023 med svenska ögon har handlat om yttrandefrihet. Finns det en gräns för yttrandefrihet? Var går gränsen? När blir provocation, förolämpning eller kränkning?
En utförd studie ifjol av Pew research center visade att 79 av 198 undersökta länder har lagar eller andra regelverk mot blasfemi. Det kan vara uttalanden eller handlingar som är nedsättande mot Gud, troende eller föremål som anses heliga.
Franco förbjöd hädelse 1948. Att häda Gud och katolicismen blev förbjudet. Det kostade fem pesetas. Men att häda Franco kostade mer och slutade ofta med fängelse…
Spanien är ett av flera länder som fortsatt har blasfemilagar. Då gäller det förolämpning eller kränkning. Det innebär att en person genom ord eller handlingar förolämpar eller kränker något som anses heligt, och att personen har syfte att göra det, enligt artikel 525. Det specifika brottet hädelse eller blasfemi försvann 1988.
Några Koran- eller Bibelbränningar där yttrandefriheten anges som skäl inträffar inte ofta i Spanien. Vanligare är katalanska och baskiska separatister som bränner den spanska flaggan för att de hatar Spanien och vill bli självständiga.
Vänsterradikala CUP har bränt spanska, franska och EU-flaggan samtidigt som de har krossat fotografier av den spanske statschefen och monarken, kung Felipe VI. Spanien har förbud mot att bränna eller skända flaggor.
Rapartisten Pablo Hasél, som egentligen heter Pau Rivadulla Duró, dömdes för ett par år sedan till nio månaders fängelse för att i tweets och texter förolämpat terroroffer, glorifierat terrorism och smädat den spanske kungen och kungahuset.
Några år tidigare hade rapkollegan Valtònyc, eller José Miguel Arenas Beltran som han egentligen heter, dömts till tre och ett halvt års fängelse för hot, glorifiering av terror och för att ha förolämpat kungen i Spanien i sina låttexter.
I de båda fallen hänvisade försvaret till yttrandefriheten.
EU:s utrikesrepresentant, spanjoren Josep Borrell, betraktar Kronanbränningarna som provokation. Han menar att det aldrig någonsin har varit så viktigt att hålla ihop, visa ömsesidig förståelse och respekt. Bränna Koranen eller någon annan bok som anses helig är kränkande, respektlöst och en tydlig provokation. Uttryck för rasism, främlingsfientlighet och intolerans har ingen plats, betonar Borell.
Borrell är däremot ganska tyst när kristna attackeras.
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, vars främsta uppgift är att övervaka demokratiutveckling, förebygga konflikter och kriser rapporterade häromåret om cirka tusen fall med kyrkobränder, skadegörelse och där troende hotas eller misshandlas eller biblar bränns. En majoritet av dessa utförs av vänsteranhängare, proabort- och HBTQ-aktivister i främst Polen, Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien.
Svensk säkerhetspolis hanterar löpande attentatshot som riktas mot Sverige och svenska intressen utomlands. Det gör att säkerheten höjs vid svenska beskickningar i Spanien.
Den svenska regeringen har under sommaren vidtagit åtgärder för att stärka säkerheten vid beskickningar utomlands. Den som besöker honorärkonsulatet i Málaga får numera titta in i en kamera och vänta på att bli insläppt.
