I oktobernumret av Svenska Magasinet publicerade vi ett flertal reportage inför de spanska kommunalvalen 2011. Det har mött uppmärksamhet och uppskattning från läsekretsen för att vi valde att publicera det så tidigt. Som unionsmedborgare har svenskar möjlighet att rösta i dessa val, det gäller bara att registrera sig i vallängden helst före den 22 november Av Ola Josefsson
De spanska partierna ser betydelsen av att få med utlänningarna i valet. Det största oppositionspartiet i Fuengirola har till och med slagit på stort och startat ett forum på svenska inför kommunalvalen. Hur är då intresset bland spanjorerna själva?
Över hälften av invånarna i Andalusien tänker inte rösta den 22 maj nästa år. Det visar en undersökning på uppdrag av Confederación de Asociaciones Vecinales de Andalucía (CAVA). Enligt undersökningen tänker 55 procent av invånarna i Andalusien inte rösta vid kommunalvalet 2011.
Enligt CAVA gjordes undersökningen för att få en bild av invånarnas intresse för kommunalpolitiken. Men enligt studien anser nästan 60 procent av de tillfrågade en besvikelse att de känner sig som “klienter” och att den politiska klassen inte tillvaratar medborgnas intressen, enligt en nyhetsartikel i Diario El Correo de Andalucia. Befolkningen efterlyser även mera insyn i det politiska livet och 75 procent anser att vallöftena förblir ouppfyllda.
Inför det allmänna valet den 9 mars 2008 tävlade de största partierna i anbud. Vid en analys över vad som lovades stämmer ingenting med verklighetsbilden. Den 21 februari 2008 sade Zapatero att PSOE under den kommande mandatperioden skulle skapa två miljoner arbeten. Fyra dagar senare kontrade Juan Costa, samordnare för PP:s valmanifest med att om Partido Popular kom till makten skulle det skapas 2,2 miljoner arbeten.
Enligt socialisterna skulle BNP öka med tre procent 2008. Med Mariano Rajoy skulle BNP ligga på tre procent 2012 och staten skulle ha ett överskott i finanserna på 38.830 miljoner euro.
Den bistra verkligheten är i stället att Spanien upplever sin värsta kris i modern tid med över fyra miljoner arbetslösa eller över 20 procent – två gånger EU-genomsnittet (30 procent i Andalusien). De 2 till 2,2 miljoner nya jobben har vi inte sett skymten av och Spanien har nu åtta av EU:s tolv mest drabbade regioner med arbetslösa inom sina gränser.
Att Spaniens politiker befinner sig i en kris blir uppenbart för varje dag som går. Förtroendet är rekordlågt och spanjorerna ser den politiska klassen som landets tredje största problem.
Arbetslösheten är landets främsta problem menar 78,4 procent av spanjorerna enligt undersökningen i september som utfördes av Centro de Investigaciones Sociológicas (CIS) för att pejla tillståndet i nationen. På andra plats hamnar den ekonomiska krisen medan den politiska klassen och invandringen hamnar på tredje respektive fjärde plats.
Förtroendet för politikerna har sjunkit stadigt det senaste året. Vid samma undersökning ifjol hamnade politikerklassen på sjätte plats bland det som invånarna bekymrade sig mest om.
Oron för politikerna och partierna ökar och eskalerar mycket på grund av politikernas oförmåga och brist på effektiva lösningar på den ekonomiska krisen. Liksom de sociala larmen som utlösts genom korrumperade politiker både till höger som vänster.
Journalisten Juan M. Carretero menar att spanska politiker har blivit berömda för sina verbala utsvävningar. Det har gått 25 år sedan borgmästaren i Jerez, Pedro Pacheco, (Partido Andalucista) sa att ”rättvisa är ett skämt”. Sedan dess har vi hört både ett och annat.
Spanska politiker är sexistiska, fräcka och rasistiska, menar Juan M. Carretero i en artikel och ger exempel på hur det kan låta i den offentliga debatten i Spanien.
Nuvarande borgmästaren i Valladolid, Francisco Javier León de la Riva (PP) är känd för att släppa ifrån sig grodor. Hans uttalande har till och med kommenterats som ”skamliga och oförskämda” av hans egna partikamrater när förolämpningarna har haglat.
Julián Lanzarote i Salamanca är känd för sina yviga kommentarer där han gärna skyller allt och alla på regeringen. Antingen det handlar om mäns våld mot kvinnor, Spanairkraschen på Barajas-flygplatsen i Madrid eller arbetslösheten. Allt är regeringens fel…
Han kommenterar gärna kvinnors utseende. Kulturministern Carmen Calvo blev kallad för ”Barbie Ejecutora” och tidigare vice premiärministern María Teresa Fernández de la Vega kommenterades med ”har denna kvinna verkligen någon spegel i sitt hem”, med anledning av hennes utseende. Kandidaten för PSPV, Agustín Navarro, inför lokalvalet i Benidorm 2011 har sagt att det får vara nog med bögar i stan. ”Med alla de bögar som är i stan vill inte någon komma hit”.
Rasistiska och främlingsfientliga uttalanden hör också till vardagen, främst i Katalonien. I Badalona sa ledaren för PPC, Xavier García Albiol, att de rumänska zigenarna kommer till vårt land för att begå brott. Borgmästaren i Almoradí, Antonio Ángel Hurtado (PP), anklagade en fastighetsmäklare för att sälja hem till ”morer och zigenare”.
Borgmästaren i Puerto Real, José Antonio Barroso, tog i när han under en åminnelse för den andra republiken kallade kung Don Juan Carlos för ”korrupt, ättling till förrädare och son till en skurk”.
