Jag börjar sannerligen bli riktigt trött på all ytlighet inom media. Det står mig upp i halsen. Jag är trött på att läsa om vad b-kändisar och c-kändisar har gjort, vad de har uttalat eller inte uttalat sig om, och vem som ligger med vem Av Ola Josefsson
Sverige var först i världen med en tryckfrihetsförordning. Den antogs redan år 1766 med regler om offentliga handlingar och med förbud mot censur. Visserligen avskaffades den av Gustav III, men efter att denne mördats 1792 infördes en ny tryckfrihetsförordning som moderniserats i flera steg.
Vi har något att vara stolta över och förmedla och vårda väl. Betyder det då att allt ska tryckas?
Fördumning och ytlighet är en trist utveckling inom kåren som i grund och botten har ett stort ansvar inför samhällsmedborgarna. Att spegla vardagen på ett objektivt sätt med ”fördjupningar i nyhetsflödet, tolkning av samtiden och ämnesbredd”.
Själv tillhör jag den årskull som i grundskolan uppmanades att läsa morgontidningen innan jag gick till skolan, för att orientera mig i samhället. På lektionstimmarna inom geografi, historia och samhälle använde vi morgontidningen i undervisningen då skolans läroböcker var dåligt uppdaterade. Det hände till och med att vi någon gång hade artiklar från en kvällstidning.
Mattias Hessérus är doktorand i historia vid Uppsala universitet och gästforskar vid The Graduate School of Journalism, Columbia University i New York. Han beskriver hur kvällstidningsrubrikerna har tagit steget in på webben.
”Programledare på TV 4 blottade sig”, ”Roger hittade den rätte – 50 gånger per år”, ”Stinkande hål slukade hus”. Tre Expressenlöpsedlar? Nej, rubrikerna är hämtade från listan över de mest lästa artiklarna på svd.se år 2007, en lista med artiklar genomgående av kvällstidningskaraktär – ett tydligt tecken på en tidningsbransch i förändring och en morgontidning som försöker hantera en bister ekonomisk verklighet, skriver Mattias Hessérus i en krönika i SvD:s kulturdel.
”Klickjournalistiken” är här. Internetålderns motsvarighet till lösnummerförsäljning med braskande rubriker. Med stora mängder ”klick” på artiklarna hoppas tidningarna väcka annonsörernas intresse för webbsidan.
Mattias Hessérus menar att vi får den journalistik vi förtjänar. Varje gång vi klickar på en artikel sänder vi en signal till tidningen (och dess annonsörer) att det är det här vi vill läsa. Vårt val kan komma att påverka journalistiken i stort.
Kanske dags att reflextera över vår mediekonsumtion precis som när vi väljer att handla ekologiskt eller rättvisemärkt. Räddningen för kvalitetsjournalistiken behöver inte vara längre bort än ett musklick, som Mattias Hessérus uttrycker det.
Personligen ägnar jag tisdagskvällarna helst åt K-G Bergström genom SvT Europas försorg. Ett program som blev en stor publikframgång i höstas.
”Att ett gammaldags intervjuprogram blir så populärt kan nog också vara en reaktion mot den tilltagande ytligheten i tv”, säger veteranen K-G Bergström som i januari hade nystart med sitt program Rakt på.
Här ”musklickas” det mest på www.svenskamagasinet.nu
Flest ”klick” avslöjar en del om vad som intresserar läsekretsen. Här är artiklarna som fått mest musklick:
1) Friidrottstjejerna räckte inte ända fram
2) On tour Torre del Mar
3) Sommarkul på Solkusten
4) Trafik: Vad är ett människoliv värt?
5) Landslaget får stå i skuggan av La Liga
6) Vad händer med de spanska fastighetspriserna under 2007?
7) Var du där? Fiesta Marbella
8) Málaga fick Sanna att tro på EM-guld
9) Din egen vädertjänst på nätet
10) Köpa hus utomlands storsatsar i Norden
