Utsikterna för världsekonomin är ljusare än på ett bra tag. 2014 ser ut att bli stabilt, men börsen lär oroa sig för stigande inflation, och högre räntor. Av Jesper Hertz, Chief Representative Nordea Bank S.A.

I USA kommer stämningen på börsen i hög grad att styras av Federal Reserves förväntade neddragningar av bankens stödköp av obligationer, som kan inledas redan nu i december. När länder som Japan och Kina nu börjat få fart på sin tillväxt ser Europa allt mer ut som eftersläntraren.

I början av november släppte EU-kommissionen en rapport där man räknade med att euroområdets tillväxt hamnar på 1,1 procent 2014 och 1,7 procent 2015. Motsvarande siffror för hela EU är 1,4 respektive 1,9 procent. Euroområdet har visserligen officiellt tagit sig ur lågkonjunkturen, och till och med Spanien kunde redovisa en BNP-ökning på 0,1 procent under 3:e kvartalet. Jämfört med förra rapporten som publicerades i maj så har kommissionen dock skrivit ned sin prognos.

Det främsta orsaken till kommissionens försiktighet, trots allt tal om ”vändpunkt” och alla förhoppningar om ”positiva resultat”, är den envist höga arbetslösheten. I dag ligger arbetslösheten i euroområdet på 12,1 procent och kommissionen räknar med att den ligger kvar på samma nivå nästa år. Om detta slår in, och med tanke på att arbetslösheten är en ”bakåtblickande” snarare än en ”framåtblickande” indikator, kan kommissionen bli tvingad att sänka sin senaste tillväxtprognos ytterligare, och det kan ha påverkat ECB:s beslut att sänka sin styrränta till en rekordlåg nivå förra månaden.

Stanna kvar eller träda ut?
Ett möjligt undantag är Storbritannien där kommissionen höjde sin tillväxtprognos för 2013 och 2014 från 0,6 och 1,7 procent till 1,3 respektive 2,2 procent (vissa brittiska analytiker ligger betydligt högre). Den aktuella statistiken visar att det finns fog för denna optimism, men det finns också flera fallgropar. Storbritannien har en stor exportsektor och är därmed till viss del beroende av efterfrågan på landets viktigaste exportmarknader, till exempel euroområdet som i dag står för cirka 44 procent av den brittiska exporten, den lägsta andelen på 25 år. Den brittiska regeringen har också aviserat nya åtgärder för att stötta bostadsmarknaden och det kan så småningom skapa en ny bostadsbubbla. Vidare folkomröstar Skottland om självständighet i september nästa år, och utgången är långt ifrån säker.

Om den brittiska ekonomin lyckas undvika dessa fallgropar kommer den sannolikt att lägga övriga EU långt bakom sig. Storbritannien har redan löst många av de strukturproblem som plågar flera länder i euroområdet, och har därmed chans att bli regionens första fågel Fenix som reser sig ur finanskrisens aska. Allt fler britter vill lämna EU, och om den brittiska ekonomin nu får ett långvarigt uppsving så kan det få majoriteten ställa sig bakom ett EU-utträde. Något beslut kommer emellertid inte förrän 2017, och fram till dess är det viktigare för Storbritannien att klara sina närmaste ekonomiska mål.