Att köpa rostade kastanjer i strut från ett ångande gatukök har länge betytt att hösten är kommen. I Los Boliches rostar Juan och Elena och kunderna är många Text och bild: Lennart Ekman

Romarna hade med sig kastanjeträdet till Spanien och kastanjer har verkligen satt sina spår inte minst i språket. Una castaña betyder både en örfil, en fylla och t ex en krånglande bil. En jobbig person kan man kalla una castaña men man kan också kratsa kastanjerna ur elden åt någon, d.v.s. göra någon som krånglat till det en tjänst.
De romerska legionärerna fick äta ett bröd, el bullote, som bukfylla. Det var gjort på mjöl av malda kastanjer och under medeltiden blev detta mjöl räddningen för fattigt folk i trakter där man inte kunde odla spannmål. Pan de arbol eller pan de los pobres kallades kastajebrödet. Samtidigt kunde man avnjuta marrón glacé, kanderade kastanjer, vid adelsmännens bord.
Det är ju inte bara människor som får smaka på kastanjer. Svin som ätit frukterna ger ett välsmakande fläskkött.
1653 skrev Nicholas Culpeper i The English Physitian Enlarged att kastanjer påverkar lustan omåttligt, ”provoke lust exceedingly” och att de dessutom är en utmärkt medicin mot hosta, ”an admirable remedy for the cough”.
Att äta heta kastanjer är i varje fall en trevlig upplevelse i vinterkylan.