Hon är den första svenska kvinnan som varit i världens alla länder. Spanien är mitt favoritland här på jorden – trots alla andra 194 länder jag besökt. Och det handlar inte om transit eller mellanlandningar.
Jag var spanjorska i mitt tidigare liv, skojar Britt-Marie Boudrie.
Hon fortsätter att resa. I januari blev det Indien.
– Mitt nästa mål är att besöka Spaniens samtliga världsarv. Det finns över 50, säger Britt-Marie Boudrie och sträcker fram listan.
Hon har redan bockat av en hel del, konstaterar jag när hon räcker över den medan mannen Peder Zetterberg går och sätter på kaffet.
Britt-Marie och Peder gifte sig i mitten på 1970-talet när de var bosatta i Madrid. Sedan 2014 har de en semesterbostad i centrala Marbella efter att ha haft en bostad i Sitges från 2000 till 2014.
DRD4-7R
I april 2019 nådde hon målet 195 länder eller 193 FN-länderna samt Taiwan och Vatikanstaten. Då besökte hon Marshallöarna i Stilla havet och blev en av de sju medlemmar i reseklubben Club 100 som besökt alla länder i hela världen.
Club 100 bildades 1996 och för att bli invald ska man ha besökt minst 100 länder.
Men varför detta resande? Framför allt har Britt-Marie Boudrie en stor kunskapstörst. Hon vill lära sig saker genom att resa och göra upptäckter. Nyfikenhet och önskan om att vidga förståelsen över varför saker och ting är på ett visst sätt.
– Resandet beror även på Wanderlust genen DRD4-7R som cirka 20 procent av befolkningen har. DRD4 kodar för så kallade dopaminreceptorer vilka deltar i regleringen av nivåerna av signalsubstansen dopamin i hjärnan. Det gör att jag har brist på dopamin och behöver utsätta mig för äventyr och utmanande upplevelser som gör att jag kanske måste ta risker för att frigöra tillräckligt med dopamin i hjärnan för att receptorn ska få tillräcklig stimulans.
De som har genen är nyfikna och rastlösa, de har behov av förändringar och är i regel väldigt utåtriktade.
Britt-Marie Boudrie är inte Marbellabo på heltid men vistas här cirka fyra månader om året sedan 2014. Hon har ett långt förflutet i Spanien. Det började med charterresor till Mallorca med föräldrarna i mycket unga år i slutet av 1950-talet. Senare blev det Kanarieöarna.
– Jag minns den spännande utflykten till Spanska Sahara 1963. Vi flög över med ett mindre plan till al-Ayun. Numera heter det Västsahara efter att området blev ockuperat av Marocko.
Liftade
I andra ring på gymnasiet började Britt-Marie läsa spanska. Intresset för att resa växte, och så kom sommarlovet.
– Nu ska jag ut och resa, sa hon till sina föräldrar och tillade att hon reste med några som hon kände.
I verkligheten liftade hon utan föräldrarnas vetskap till Barcelona och fick jobb i en bar i Blanes för att lära sig spanska.
– Till slut fick föräldrarna vetskap om mitt lilla äventyr efter att jag förväxlat två brev. Ett brev om mitt äventyr att lifta som jag hade skrivit till en väninna i Stockholm råkade jag lägga i kuvertet som postades till mina föräldrar, och väninnan fick mamma och pappas brev…
– Jag fick husrum och mat. Hela personalen med ägaren och dennes älskarinna åt gemensam lunch. Sedan var det jobb fram till klockan 3 på natten. När jag kom tillbaka till Sverige efter sommarlovet hade jag lärt mig spanska.
Ekonomi och handel
Hon visste inte riktigt vad hon ville bli som vuxen. Läkare, tolk eller lärare. Hon började läsa ekonomi och handel och med sina språkkunskaper har det fört henne till platser som Mexiko och Spanien.
1974 blev hon marknadschef på svenska handelskammaren i Madrid fram till 1977. Hon var även uthyrd som marknadschef till Mölnlycke som ville etablera ett dotterbolag i den spanska huvudstaden.
– Det var en intressant tid i Madrid. Det var Francos sista år i livet innan han avled 20 november 1975. Så inleddes ”transición española”, den spanska övergången till demokrati.
Dessförinnan var det en dramatisk epok och inte minst fick svenska medborgare rådet att tona ner den svenska bilden i Spanien.
– Terroriströrelsen ETA sågs av vissa som en befrielseorganisation och Olof Palme arrangerade insamlingar av pengar som skulle skickas till Spanien. Det gjorde att många spanjorer såg rött…
Britt-Marie Boudrie har suttit i styrelsen för Swea Marbella där hon var kassör. Samt varit ledamot i styrelsen för Munskänkarna Costa del Sol. Hon är medlem i Marbella Business Club samt i AMPREM (Asociación Mujeres Profesionales y Empresarias de Marbella), som startades av Kristina Szekely.
Förutom modersmålet talar hon engelska, tyska, franska, spanska och portugisiska. Det har blivit en del Spanien men även jobb vid de svenska handelssekreterarkontoren både i Mexico City och Caracas.
Vi hade kontakt strax före covid-19-pandemins utbrott. Då var hon på väg till Kosovo, Ukraina och Tjernobyl. Under pandemin var hon på resande fot.
Det är som att lägga ett stort världspussel och ett försök att förstå vad som pågår i världen sett utifrån historien, har hon tidigare sagt i en intervju.
Med tanke på världsläget och situationen. Det är trevligt att resa men allt är inte trevligt att se. Vad är du mest besviken på?
– Du får en helt annan förståelse när du öppnar en tidning eller ser på tv om du varit på platsen tidigare och mött människor där.
– Har världen blivit bättre? Nej, jag tror inte det. Historien upprepar sig med ständiga geopolitiska konflikter. Jag blev påmind om det återigen när jag besökte Indien i januari och såg spänningarna mellan hinduism och islam.
– Det är för mycket själviskhet och egna intressen som stoppar utvecklingen mot fred. Ta Palestina som exempel. Varför kan inte Palestina bli en egen stat? För att inte USA vill stöta sig med Israel. Här måste världssamfundet gå in och göra något.
Besviken på volontärsprojekt
Britt-Marie Boudrie har arbetat för Läkare utan gränser i Angola och flera volontärsprojekt i världen. Florence Nightingale som kallades för ”slagfältets ängel” sägs ha inspirerat många. Men hon har blivit besviken på vad hon har sett. Det är så långt ifrån Florence Nightingale man kan komma.
– Jag är besviken på välgörenhetsorganisationer och volontärer. Många åker i väg för egen skull, det är enda chansen att komma i väg för att de saknar pengar. Resan blir en semestertripp, komma ut och ha kul. Det har festats och rökts hasch där även lokalpoliser varit med.
Att det förekommer oegentligheter i välgörenhetsorganisationer är känt.
– Det är svårt att komma åt då samhällets toppar, diplomater och politiker är insyltade. Min syn på humanitärt arbete har förändrats med resorna. Det är skandal att vi öser ut pengar utan att ha bättre kontroll.
För Britt-Marie Boudrie har det inte handlat om att pricka av länder hon besökt. Att resa med öppet sinne och öppna ögon är det viktigaste, ta seden dit man kommer, se vad som händer, kommunicera med människor och kunna dra slutsatser.
– Som att oljan har varit en förbannelse för många länder.
Eller besöken i Östtyskland då hon av DDR:s säkerhetstjänst misstänktes vara agent från väst.
– När Stasiarkiven öppnade fanns hur mycket material som helst om mig. Alla mina besök i Östberlin var dokumenterade. Vad jag hade gjort, varit och vilka jag umgåtts med.
På tal om pass. Sveriges pass liksom Spaniens står högt i kurs då man slipper söka visum till många länder. Det har väl blivit ett antal stämplar i passen?
– När jag reste som mest hade jag tre pass. Om din arbetsgivare kan intyga att du reser mycket har du möjlighet att ha flera pass. Vid ett tillfälle när jag skulle besöka olika länder i Västafrika fick jag söka nio visum. Ibland har länder krävt utdrag från belastningsregistret.
– Vid ett tillfälle hade jag visum i två olika pass när jag skulle passera gränsen mellan Benin och Togo. Det blev lite komplicerat vid gränsen till det ena landet då det inte fanns någon stämpel i passet efter att jag hade lämnat grannlandet. Den stämpeln var i ett annat pass…
UD avråder ju från resor till vissa länder och till vissa länder krävs visum och specialtillstånd. Själv så tänker jag på att många länder plågas av exotiska sjukdomar som vi inte har här i Europa. Hur många sprutor har det blivit?
– Vaccinationer och sprutor i mängder. En gång har jag blivit riktigt sjuk. Jag fick denguefeber i Karibien.
Du har tidigare sagt i en intervju att du är särskilt intresserad av kvinnors situation runt om i världen. Under dina resor har du kunnat påverka deras situation på något sätt?
– Inte direkt påverkat på plats utan mer efteråt då jag har berättat och uppmärksammat kvinnornas situation.
Hon har besökt kvinnor i Etiopien. Varit projektledare i ett Rotaryprojekt med att bygga ett familjecentrum i ett av Nairobis slumområden. Eller arbetat i Angola efter inbördeskriget, flyktingförläggningar i norra Irak 2016 och träffat kvinnor som könsstympats i Somalia.
– Det är mycket som är smärtsamt, men just sådana här möten betyder väldigt mycket. Att vara ute och resa handlar inte bara om att vara turist.
Personligen har jag kommit att uppskatta Britt-Maries nyfikenhet och research inför resor. Jag träffade henne första gången i samband med ett intercitymöte vid nordiska Rotary i Marbella. Så kom e-posten:
”Jag planerar en liten rundresa från Marbella i oktober via Porto, Vigo, Santiago de Compostela, Salamanca och Cáceres. Jag och min man, som båda är hispanofiler, vill visa ett par svenska vänner några godbitar från det Spanien som vi älskar. Tänkte passa på att bo på några Paradores, prova några Michelinkrogar samt besöka några bodegor. Tänkte börja i Minhodistriktet i Portugal och testa vinho verde/alvarinho och sedan besöka några bodegor i Rias Baixas med albariñoviner. Bierzo är ett av våra favoritdistrikt i Spanien och kring Ponferrada tänkte vi besöka några bodegor. Om tid finns även testa några Godelloviner i Valdeorras”.
Britt-Marie vill ha tips på bodegor som är värda ett besök. Hon fick tips på vinproducenter.
Så kom det ett tack på mejl.
”Tack för dina tips inför vår resa till norra Portugal och Galicien, som vi precis återvänt från. Vi körde totalt 300 mil! Vi testade portvin i Porto, tog en tur på Duoro och bodde på pousadan i Guimarães. Lyckades få till stånd en provning av alvarinho i Menção trots att det var söndag. Bodde på fyra Paradorer och fick en mycket uppskattad visning på Palacio de Fefiñanes. Drack underbara viner på Godello och Mencía och fick till några spontanbesök på bodegor i Ribeira Sacra och Valdeorras. Besökte också världsarvet Las Médulas söder om Ponferrada”.
Du gör research inför resor?
– Det är faktiskt en stor del av resan. Förberedelserna. Vi gillar också att bo på olika Paradores och under resan fick vi in sex olika. Baiona, Cambados, Santiago de Compostela, Villafranca de Bierzo, Salamanca och Cáceres. Parador-hotellen är duktiga på det regionala köket.
– Det finns en outsinlig kulturskatt i Spanien och trots att jag besökt alla världens länder så förblir Spanien mitt favoritland!
Britt-Marie pratar gärna om Spanien. Av alla världens 195 länder hon varit är det Spanien hon älskar mest.
– Vid officiella sammanhang brukar jag säga att Buthan är mitt favoritresemål. Men Spanien älskar jag mest.
Vad är speciellt med Spanien?
– Jag har följt landet i många år, jag känner till landet, det har så mycket att erbjuda med sina skiftningar. Jag pratar språket, älskar humorn och deras sätt att skämta och inte minst historien som har formats av Spaniens plats på kartan med folkslag och folkvandringar.
– Lägg till all livsglädje och alla ”fiestas”.
Något smultronställe du kan rekommendera i Spanien?
– Moguer är en liten charmig by i Huelvaprovinsen som ligger vid havet. Invånarna här deltog i förberedelserna inför Christopher Columbus resor. Det ligger nära nationalparken Doñana som är världsarv. Det är författaren Juan Ramón Jiménez födelseby. 1956 tilldelades han Nobelpriset i litteratur.
Hur vill du beskriva Spaniens utveckling?
– Kvinnorna har fått en allt större plats i Spanien. Inte bara i politiken, men även i näringslivet. Samtidigt är det en svår balansgång då landet visar låga födelsetal. Men landet är också väldigt polariserat. Det är en trist utveckling vi ser i Katalonien och i andra regioner som drar åt olika håll. Vilken potential Spanien skulle ha om alla drog åt samma håll. Med ett språk som har passerat engelska men som de vägrar prata i Katalonien…
Du har inte många souvenirer trots alla resor?
– För några år sedan gjorde jag av med de souvenirer jag hade samlat på mig. Det går inte att köpa saker överallt och samla på sig. Jag skänkte det till Myrorna.
Det här med att packa resväska, kabinväska eller ryggsäck. Vad är bäst?
– Packa lätt. I regel åker vi bara med en kabinväska och ryggsäck eftersom vi förflyttar oss från land till land. Dessutom är det jobbigt att bli av med bagage och kanske behöva vänta en vecka innan det dyker upp.
Vart går nästa resa?
– I april blir det Korsika och Sardinien.
Du håller dig på jorden eller blir det en rymdresa, står det på tur?
– (Skratt) Nej, jag stannar på jorden. Jag vill möta människor och det finns inga i rymden…
Britt-Maries bästa restips
Här är Britt-Marie Boudries sju bästa tips för en bra resupplevelse:
- Var påläst om landet och dess kultur före avresan och ladda ner landinfo, turistinfo och kartor.
- Res med så lite packning som möjligt, helst bara kabinväska och ryggsäck, så slipper du riskera att bli av med bagaget vid mellanlandningar.
- Se till att uppdatera dina vaccinationer och glöm inte din gula vaccinationsbok. Ta med en fotokopia på pass och visum om du skulle förlora passet.
- Skaffa en bra reseförsäkring om något skulle hända.
- Ha alltid med ett litet reseapotek med febernedsättande, medicin mot orolig mage, plåster och vid behov malariaprofylax och myggmedel.
- Glöm inte heller solhatt, bekväma skor, kompressionsstrumpor, ögonbindel och adapter.
- Se till att du har några bra böcker, filmer och poddar nedladdade och fördriva restiden med.