Svenska skolan i Fuengirola startade 1969 och har sedan dess tillhört de större svenska utlandsskolorna. Svenska Magasinet har mött två elever som var med under de första åren, Per Hvid Hansen och Michael Centerblad.
Det fortsatte med utbildning och jobb i andra länder. Båda är tillbaka på Solkusten sedan flera år.
Pers mamma var med och startade Svenska skolan i Fuengirola 1969. Här fick Per sin första utbildning innan han blev civilingenjör på Ericsson i Stockholm, Buenes Aires, London och Madrid.
Per är tillbaka på Solkusten som egenföretagare sedan några år. Nu jobbar han med tandläkarkliniken Clínica Dental Noruega i Tres Coronas i Fuengirola och hjälper småföretagare med hemsidor.
– Det är från 70-talet jag har de första minnena av Solkusten. När jag flyttade härifrån 1982 och jämförde tyckte jag att allting fanns här, en stor skandinavisk koloni och en svensk skola. Tänk allt som har hänt efter 1982…, säger Per Hvid Hansen.
Pers föräldrar kom till Solkusten 1958. Pappan var dansk och mamman svenska och hon flög till Sverige och födde Per i Helsingborg 1962.
– Jag är egentligen dansk men de flesta ser mig nog som svensk. Pappa och mamma drev hotell La Concha i Fuengirola. Det stod klart 1961 och mina föräldrar drev det fram till 1976.
Pers morbror hade resebyrå i Sverige och föräldrarna var anställda. Planerna att driva hotell dök upp och det blev Spanien.
Varför en svensk skola på Solkusten?
– Det uppstod ett behov. Min mamma och Anne Palmers hade barn som behövde gå i skolan. På den tiden stod katolska kyrkan för skolväsendet och de önskade något annat.
Tolv elever behövdes för att få statsbidrag från Sverige och starta en svensk skola. När det väl visade sig att det blev en skola fanns det runt 70 elever efter en termin.
Mikael Centerblad som 1997 startade företaget Independent Marketing SL började på Svenska skolan i Fuengirola 1971. Företaget som Michael nu driver tillsammans med hustrun Nina har cirka 14 anställda i lokalerna i Benalmádena. Härifrån distribueras babyprodukter som Babybjörn till ett tusental ställen i Spanien som varuhuskedjan El Corte Inglés och Toys R us.
1967 kom Michael som femåring till Spanien tillsammans med sina föräldrar. De första åren var det Mallorca och Altea norr om Benidorm som då hade en svensk skola med 17 elever. 1971 flyttade familjen Centerblad till Solkusten. Här bodde svenskar som var småföretagare, jobbade på distans eller var verksamma inom turistbranschen.
Under årens lopp har det blivit några turer till Sverige för utbildning vid Grännaskolan, Handelshögskolan i Göteborg och militärtjänsten. Michael har alltid återvänt till Spanien.
Vilka minnen har du av Svenska skolan i Fuengirola?
– Den har ju legat på tre olika ställen. När jag kom låg den på gränsen till Los Boliches. Till höger efter att du passerat floden om du går från Los Boliches till Fuengirola. Min första lärare hette Marianne och hon bor numera i Málaga. Vi var cirka 20 i klassen.
– Året efter flyttade vi till andra lokaler, där skolan låg fram till att den flyttade där den ligger nu. Jag minns att vi allesammans hjälpte till att flytta, var och en bar sin stol. Och vi gick som ett lämmeltåg utmed riksväg N-340, den som nu heter Ramón y Cajal, säger Michael.
– Sedan gick vi tillbaka och och bar en bänk emellan oss, minns Per Hvid Hansen.
Läsåret 1972/73 ökade antalet elever till över 200.
– Värt att notera är att det inte fanns några gäststudenter eller något gymnasium på den tiden, trots det var vi omkring 25 i varje klass. Senare infördes gymnasiestudier via korrespondens med hjälp av Hermes.
Henry Atterby var en av lärarna som Michael Centerblad kom att uppskatta.
– Den som har imponerat mest på mig. Henry var krävande, ansträngde man sig blev det mycket trevligt. Jag lärde mig mer om svensk grammatik i årskurs 4 eller 5 än vad jag lärde mig på universitetet. Henry var även en duktig gymnast som höll i gymnastiken.
– Jag delar den uppfattningen helt, säger Per. Jag och Michael var bland de få elever som pratade spanska vilket gjorde att vi fick springa ärenden. Vi blev till och med utslängda från lektionerna i spanska efter att vi hade rättat lärarna ett antal gånger. Vi var för bra helt enkelt…
– Nu är spanskundervisningen betydligt mer utvecklad, är väl bäst att tillägga, säger Per.
I början bodde familjen Centerblad i Torremolinos och Michael tog bussen till Fuengirola.
– Lunchen på skolan bestod i början av yoghurt och frukt samt någon smörgås vi hade med hemifrån. Senare hade skolan ett avtal med en restaurang. Det var sittningar för mat klockan 11, 11.30 och 12. På den tiden fanns ingen matlagning på skolan.
Gymnasiet på Svenska skolan var länge baserat på Hermods AB, ett svenskt företag för korrespondensundervisning, med lärarstöd.
– Det var ett korrespondentgymnasium med lärarstöd. Vi läste ämnena blockvis och tentade av dem allt eftersom. Vissa ämnen som fysik, biologi och kemi tentade vi av i Malmö eftersom vi inte hade något labb som räckte till.
– På Hermods i Malmö avslutades i regel vårterminen, minns Per.
