Karikatyren som jag ser i dagstidningen föreställer en kvinna som sitter i fåtöljen och läser tidningen medan hennes man står bredvid. ”Vi ska glädjas åt och avnjuta våra 17 autonoma regioner och parlament”, säger kvinnan och fortsätter: ”Men varför har vi inte 17 ligor i fotboll, 17 spanska fotbollscuper Copas del Rey, 17 cykellopp, 17 nationalbibliotek…”. Av Ola Josefsson
Foto Gustavo Fernández
Spanien som från början bestod av flera små riken har genomgått stora förändringar. Från att under en period varit ett kraftigt centraliserat land är landet numera decentraliserat. Politisk så betyder detta att administrativ makt, kompetens eller faktiskt ansvar flyttats från ett fåtal större centrala instanser på hög nivå till ett flertal mindre instanser på lägre nivå. Exempelvis har makt, kompetens och ansvar inom ett antal områden flyttats från Madrid till Sevilla.
Decentraliseringen kan innebära en ökad ojämlikhet. Det märks om du skulle granska de olika regionerna i Spanien där Baskien och Katalonien har en större grad av självstyre jämfört med andra regioner. Det är också resultat av att dessa regioner har drivit frågan om utökat självstyre hårdast. Baskien och Katalonien anses som rika regioner med naturtillgångar eller en stark industri.
Under den andra republiken utropades självständighet för Baskien och Katalonien. Sedan kom Francisco Franco Bahamonde och satte ned foten och blev Spaniens statschef med titeln ”El Caudillo”, efter ett blodigt inbördeskrig. Båda sidor under inbördeskriget var villiga att ta till vapen för att slåss. Republiken bad Sovjet om hjälp och skickade iväg hela den spanska guldreserven på 700 ton. De fick tusentals soldater i utbyte och cirka 1.000 flygplan. Guldreserven var för övrigt vid tidpunkten den fjärde största i världen, och spanjorerna fick aldrig se röken av den mera.
Det kan vara intressant att leka med tanken på hur våra dagars Spanien hade sett ut om inte statschef Franco med järnhand hade hållit ihop landet. Hade våra dagars Spanien varit en spegelbild av Restjugoslavien? Skulle Spanien blivet en röd kommuniststat? Hade FC Barcelona spelat i Katalanska ligan och mot vilka? Under inbördeskriget spelades ingen fotboll i Spanien och tolvlagsserien återuppstod efter krigets slut.
Under Francoepoken var nationalister från Baskien, Katalonien och Kanarieöarna undertryckta. En väpnad kamp från främst basker men även från kanariska nationalister inleddes från slutet på 1960-talet.
När demokratin återupprättats fick Andalusien tillsammans med regionerna Galicien, Baskien och Katalonien erkännande för sin historiska identitet och fick ett visst självstyre. Enligt ett manifest som utmynnade i en folkomröstning 28 februari 1980 skulle Andalusien få en omfattande lagstiftning precis som Katalonien, Baskien, och Galicien. Den första stadgan för regionalt självstyre kom med Estatuto de Autonomía 1981 för att sedan få en förnyad text den 18 februari 2007.
Den verkställande makten Gobierno de la Junta, liksom den lagstiftande makten Parlamento de Andalucía har sitt säte i Sevilla medan domstolsväsendet, Tribunal Superior de Justicia de Andalucía (TSJA), ligger i Granada. När det gäller lokalt självstyre är Andalusien indelat i åtta provinser med totalt 771 kommuner. I varje provins finns det även en så kallad Diputación som kan liknas vid en provinsstyrelse med representanter från kommunerna. Här behandlas gemensamma ekonomiska och sociala intressen.
Centralregeringen i Madrid finns även representerad i Sevilla med en avdelning som går under namnet Delegación del Gobierno en Andalucía. Madridregeringen har även underavdelningar, så kallade Sudelegaciones del Gobierno, i samtliga åtta provinser.
Svenska Magasinet har tagit klivet in i maktens korridorer i Andalusiens regionhuvudstad Sevilla. Det är en pampig och mäktig byggnad på två våningar som ligger på nordsidan utanför den gamla stadsmuren och porten Puerta Macarena. Några hundra meter härifrån flyter Guadalquivir och ytterligare några hundra meter ligger nöjesparken Isla Mágica och det gamla Expo-området från 1992.
Parlamento de Andalucia ligger sedan 1992 i det som tidigare var sjukhuset Hospital de las Cinco Llagas. Det tidigare sjukhuset är en mycket intressant byggnad som började planeras formellt den 12 mars 1546. Det var på initiativ av Fadrique Enríquez de Ribera och genom en stiftelse startad av hans mor Catalina de Ribera året 1500. Vid den här tidpunkten med Columbos resor kom många varor till Sevilla, som exempelvis potatis, tomater och kakao. Ädelmetaller strömmade in och en och annan dyrbarhet hamnade hos Doña Catalina som hade ett gott hjärta och en stark önskan att bygga en sjukhus till alla, framför allt för kvinnor och fattiga.
Martín de Gaínza inledde byggstarten av sjukhuset 1556 men avled kort tid därefter. 1558 fortsatte Hernán Ruiz II med arbetet och sjukhuset invigdes året efteråt även om arbetena fortsatte till långt in på 1600-talet. Idag består hela byggnadskomplexet av sju patios som från början skulle ha varit nio. Det blev som det brukar bli, pengarna räckte inte till, och därför finns det i våra dagar endast sju vackra och stora innergårdar istället för de nio som var planerat.
På en av dessa patio eller innergårdar byggdes en kyrka som i våra dagar inhyser plenisalen. Det är högt i tak och det ger en speciell känsla att stå i talarstolen. Jag vet, för jag har nämligen gjort det. Om du följer nyhetssändningarna på exempelvis Canal SUR lägger du märke till att kamerorna oftast är riggade med kyrkan (plenisalen) i bakgrunden medan reportarna kör sina prator. Det är den vanligaste bakgrundsbilden bland Canal SUR:s nyhetsinslag.
Utanför plenisalbyggnaden finns en staty av Andalusiens frihetskämpe Blas Infante Pérez, Casares-sonen från Solkusten som hoppades på ett självständigt Andalusien. På kyrkan är det skrivit på latin: ”Eftersom du såg mig Tomas har du trott. Välsignad är den som tror utan att se”.
Hospital de las Cinco Llagas fungerade som sjukhus fram till februari 1972. Då var byggnaden i mycket dåligt skick och stängdes. Utrustningen var gammal och Sevilla behövde ett nytt sjukhus. Det skulle bli billigare att bygga nytt i stället för att renovera.
Hemlösa tog senare över byggnaden framtill i början av 1980-talet då beslutet kom att Andalusien skulle få ett eget regionalt parlament. Sevilla synades i sömmarna var parlamentet skulle placeras. 1986 inleddes ett fem års intensivt arbete innan parlamentet kunde flytta in i det gamla sjukhuset Hospital de las Cinco Llagas 1992 som är på 48.648 kvadratmeter. Därefter har vissa delar av parlamentsbyggnaden renoverats för att slutligen invigas av “Sus Majestades los Reyes” den 20 februari 2003.
Tidigare låg parlamentet på ett antal olika ställen i Sevilla. Från den 21 juni 1982 låg det i Salón de Tapices de los Reales Alcázares. Därefter i Palacio de la Audiencia Territorial och senare i gamla kyrkan San Hermenegildo för att slutligen på Andalusiens Dag den 28 februari 1992 flytta in i den nuvarande byggnaden.
Bernardo Escobar arbetar på Cabinete de Prensa, presscentrat på parlamentet och hjälper mängder av journalister. Han guidar grupper av skolbarn, studenter och andra nyfikna liksom Svenska Magasinets utsända för dagen.
-Sjukhuset fungerade som mödravårdscentral och BB. Det betyder att många Sevillabor har ett starkt minne av sjukhuset. Många är födda här eller så har de besökt släktingar som legat här. Byggnaden har på så vis en plats i mångas hjärtan, menar Bernardo Escobar.
Det är allmänna val till det andalusiska parlamentet vart fjärde år. Parlamento de Andalucía är det organ som ansvarar för utarbetandet av lagstiftningen i den autonoma regionen.
Parlamento de Andalucía består av 109 parlamentsledamöter i enlighet med artikel 17 de la Ley 1/1986, de 2 de enero, Electoral de Andalucía, framröstade i allmänna val. Antalet ledamöter från Andalusiens respektive provinser är i antal i förhållande till storlek på provinsen.
Efter det senaste valet 9 mars 2008 fick parlamentet följande utseende: Parlamentario Socialista (socialdemokraterna), 56 mandat; Grupo Parlamentario Popular (konservativa), 47, samt Grupo Parlamentario Izquierda Unida-Los Verdes-Convocatoria por Andalucía (Förenade vänstern/De gröna) fick sex mandat. President i parlamentet är Fuensanta Coves medan José Antonio Griñán Martínez är president för regionalregeringen vars officiella namn är Comunidad Autónoma de Andalucía.
I plenisalen sitter PSOE till vänster om talarstolen, PP till höger. Men första stolsraden på båda sidor är gröna och här sitter den andalusiska regionalregeringen Junta de Andalucia. Närmast från talarstolen sett, till vänster, sitter José Antonio Griñán Martínez i en grön och bekväm läderstol. Vid den ena kortsidan sitter Izquierda Unida-Los Verdes. Längst bak finns läktare för allmänhet och journalister.
Gobierno de la Junta är politiskt ansvariga inför det andalusiska parlamentet i att leda och samordna förvaltningen av den autonoma regionen. Den nuvarande presidenten är José Antonio Griñán Martínez som tillträdde i april 2009. Señor Griñán är Andalusiens femte president om vi räknar med Plácido Fernández-Viagas som blev president under den första tiden när Andalusien skolades in som region med ett visst självstyre. Därefter följde Rafael Escuredo, José Rodríguez de la Borbolla och Manuel Chaves González.
Gobierno de la Junta de Andalucía har 15 departement inom områden som exempelvis ekonomi, utbildning, kommunikation, arbetsmarknad, hälsa, jordbruk- och fiske, bostad, turism, handel och idrott, kultur, miljö och jämlikhet. Däremot har regionalregeringen inget självbestämmande inom områden som försvar, utrikespolitik och invandring som helt ligger på centralregeringen i Madrid. Regionalregeringen har delegationer i samtliga åtta provinser i Andalusien. Dessutom har man en underavdelning i området Campo de Gibraltar med säte i Algeciras. Regionalregeringen har även två kontor utanför gränsen, i Madrid och Bryssel.
Bernardo Escobar förklarar vad som gör att en fråga av samma natur kan avgöras i Sevilla men även i Madrid.
-Säg till exempel att det ska byggas en motorväg mellan Sevilla och Huelva, det är något som regionalregeringen här i Andalusien själva kan avgöra då båda städerna ligger i Andalusien. Men om en motorväg planeras mellan två städer som ligger i två olika regioner som exempelvis Sevilla och Toledo avgörs frågan i Madrid.
-Parlamentet ska alltid arbeta utifrån vad som är bäst för Andalusien. Centralregeringen i Madrid kan även överklaga ett beslut i Sevilla som de kanske anser är väl drastiskt. En sådan överklagan kan komma att avgöras i högsta domstolen som är ett eget organ i sig.
Då både Andalusien som centralregeringen i Madrid styrs av socialistiska PSOE är det ovanligt med överklagan. Det var mer vanligt med gnidningar och konflikter mellan Sevilla och Madrid då Partido Popular hade regeringsmakten. PSOE och PP står ju i opposition till varandra varför det ofta blir konflikter mellan det politiskt blåa Málaga kommun och den röda regionalregeringen i Sevilla.
Med få gnisslingar och konflikter till centralregeringen i Madrid är det lättare att skildra parlamentet i Sevilla som ett aktivt parlament som står sig starkt. I parlamentsbyggnaden finns även fyra andra salar där kommissioner samlas för att utarbeta förslag innan de presenteras i parlamentet som har till uppgift att lagstifta det som regionalregeringen sedan verkställer.
Tilläggas bör även att Andalusiens parlament utser nio senatorer som representerar Comunidad Autónoma i överhuset i den spanska kongressen. Överhuset består av 264 senatorer, har en kontrollfunktion som representerar landets autonoma regioner. Dessa senatorer utses i proportion till antalet medlemmar från varje parlamentarisk grupp. Kongressens underhus däremot har 350 direktvalda parlamentariker som är den lagstiftande makten motsvarande Sveriges riksdag.
Fakta/Comunidad Autónoma de Andalucía
Yta: 87.597km2
Befolkning: 8.202.220
Antalet invånare per kvadratkilometer: 93,6
Regionstad: Sevilla
Språk: Castellano
President: José Antonio Griñán Martínez