Den 30 oktober publicerade spanska Statistiska centralbyrån (INE) preliminära BNP-siffror avseende tredje kvartalet. Tillväxten landade på 0,8 % vilket ger en ökning på 3,1 % de senaste 12 månaderna. Växer ekonomin med samma kraft under årets sista kvartal blir slutsiffran för 2017 3,3 %. Av Ruben Larsen, Haga Kapital
e-post: ruben@hagakapital.se
+34 616 854 498

Tittar vi i backspegeln på tillväxtprognosen för innevarande år var institutionernas snittprognos 2,5 %. Institutionerna låg således 32 % lägre än slutresultatet. Felbedömningen för innevarande år är inte unik. De senaste fyra åren har tillväxten underskattats kraftigt. Stingmodellen (short-term indicator of growth) som används för att räkna på framtida tillväxt tar inte höjd för effekten av hushållens skuldminskning. Den ökade köpkraften som skapas genom aggressiv amortering är en parameter som inte beaktas. Detta är den huvudsakliga förklaringen till återkommande felbedömningar.

Som kuriosa kan nämnas att flera institutioner på sistone visat ett ökat intresse avseende sina egna felbedömningar. Spanska centralbanken publicerade den 10 oktober en studie av de senaste årens fel och pekade på uppenbara brister i traditionella tillväxtmodeller. Under vissa perioder har felmarginalen varit över 40 %.

Tillväxten blir allt bredare och hushållens konsumtion står för den största ökningen. Ett förbättrat konjunkturläge i hela Europa har ökat efterfrågan på spanska exportvaror. Senaste data avseende spansk export uppvisar en ökning på 9,1 % de senaste 12 månaderna. Spanien har numera en positiv bytesbalans vilket betyder att landet är nettolångivare till omvärlden. Förra gången detta inträffade var drygt 30 år sen. Även investeringar ökar på bred front och bidrar till positiva siffror.

Underliggande parameter för september månads PMI-data blev igen ALL TIME HIGH. En mycket stark orderingång till företag resulterade i en kapacitetspress som inte har uppmätts tidigare. Företagen var tvungen att bemöta den mycket höga orderingången med nyanställningar i en takt som inte skådats tidigare. Trots ökningen i produktionskapacitet var mängden ofyllda order högre vid månadens slut.

Ökningstakten avseende nya arbetstillfällen i Spanien blev bekräftat när INE publicerade sysselsättningsstatistik för kvartal 3.

Senaste året har det skapats drygt 526 000 nya jobb i Spanien. Från kulmen av krisen har antalet arbetslösa mins – kat från drygt 6,1 miljoner till 3,7 miljoner. Antalet personer i arbete har ökat från 16,8 miljoner till drygt 19 miljoner. Detta är en ökning på hela 2,25 miljoner. Antalet personer i arbete inom Eurozonen har ökat med 10 miljoner senaste 3 åren. Positiv arbetsmarknadsdata bemöts ofta av inbitna pes – simister med argumentet om temporära kontrakt. Historiskt har den spanska arbetsmarknaden haft 22 % temporära kontrakt. Innan bubblan sprack 2008 var siffran 29 % och i skrivande stund är 22,8 % temporära kontrakt.

Den aggressiva ökningen av nya arbetstillfällen är anmärkningsvärd. Företagare som under flera år kämpat för sin överlevnad är förståeligt nog mycket restriktiva med nyanställningar och investeringar. Fokus har varit kostnadsbesparingar och skuldminskning. Producenter som underskattar förändringen i efterfrågan har gett kapacitetsbrist och investeringar släpar efter.

Mängden ofyllda order växer fort och kommer att bemötas med investeringar i produktionskapacitet. Fenomenen bäddar gott för tillväxt av nya arbetstillfällen.

Trenden är övertydlig i hela Europa. Och den drivande kraften bakom förändringen är densamma. Lägre skulder med påföljande lägre kostnader för krediter har frigjort resurser för sparande och konsumtion. Hos spanska hushåll har banksparande ökat från ca 40 % av BNP i 2008 till drygt 120 % i skrivande stund.

Den tillväxt som nu börjar ta form i Europa är början till en långsiktig stark trend. Resurser som tidigare finansierade skulder används nu till sparande och konsumtion. I teorin kommer ökad köpkraft från löneökningar. Detta är ett logiskt samband, dock har verkligheten visat att ökad köpkraft även kan komma från resurser som frigörs via skuldminskning. Ekonomer har de senaste åren ensidigt fokuserat på uteblivna löneökningar och därför grovt underskattat styrkan i återhämtningen.

När efterfrågan växer från utbudssidan kommer högre priser som ett brev på posten. Detta pressar i sin tur upp lönerna och ger högre köpkraft. Denna köpkraftsförstärkning kommer i tillägg till frigjorda resurser som härstammar från skuldminskning. Frigjorda resurser från lägre skulder tillsammans med löneökningar kommer således ge en turboeffekt på hushållens köpkraft.Ökningen i beskattningsbara transaktioner möjliggör budgetbalans och lägre offentlig skuldsättning. Förbättringen i Europas offentliga finanser kommer att överraska på uppsidan då styrkan i realekonomin är kraftigt underskattad.

Vad blir så den långsiktiga effekten av cirkus Katalonien? Regeringens utspel med lägre tillväxtförväntningar var helt klart politisk för att samla stöd kring Artikel 155. Vid årets utgång har vi en ny regional regering och den oro som kortsiktigt påverkade direktinvesteringar i regionen är död.

Det globala stålbad och konflikten i Syrien eldade på missnöjet hos Europas hushåll. Missnöjet är bränslet som föder extrema politiska strömningar. Ytterliggare verklighetsbeskrivningar kommer i ökande grad att avvika från hushållens vardag och extrema politiska vindar minskar i styrka och vittrar sönder.