Spanska ekonomi växer sig stadigt starkare. Delar vi in ekonomin i företag, offentlig sektor och hushåll är förbättringen mycket solid i alla delar. Av Ruben Larsen, Haga Kapital
e-post: ruben@hagakapital.se
+34 616 854 498

Den ekonomiske hälsan hos hushållen är avgörande för att reparera offentliga sektorn och företagen, om hushållen har god konsumtionsförmåga eller vilja köps varor och tjänster, transaktionerna beskattas och genererar inkomster till samhällets gemensamma plånbok. Företagen får inkomster och kan reparera utmaningar i balansräkningarna.
Nedan ses en sammanställning av hushållens tillgångar och skulder detta är mycket uppmuntrande trots en ojämn fördelning är hushållen mycket solida. Hushållens största tillgång ligger i fastigheter och är 6 gånger högre än skulden. Finansiella tillgångar uppgår till ca 2,7 gånger skulden, hushållens totala tillgångar uppgår till drygt 8,7 gånger skulderna.

Huvuddelen av det finansiella sparande är bank tillgångar och uppgår till ca 112 % av skulderna. Lägger vi till värdet av aktier och fonder uppgår det (likvida) sparandet till 216 % av skulderna.

Senaste årens ekonomiska utveckling i termer av BNP och amorteringar av skulder är det mycket imponerande. Spanien har gått mot strömmen i jämförelse med de skandinaviska länderna. I en miljö av deflation och mycket hög arbetslöshet har hushållen årligen amorterat 2,6 % av skulden de senaste 5 åren, vidare har ekonomin genomsnittligt vuxit i nominella termer med 2,25 % under samma period. Slår vi ihop minskningen av skulder med ökningen av BNP har dessa rört sig från varandra med 4,85 % årligen sen 2012. Historiskt är det mycket svårt att hitta liknande jämförelser avseende skuldminskning i en miljö av extrem arbetslöshet och deflation. En mycket intressant observation är att ekonomin har vuxit lika mycket som skulderna har minskat. I detta avseende hävder flera forskare att BNP växer ca 50 % av skuldökningen när hushållen lånar. I Sverige ökade hushållens skulder med 7,2 % under 2016 och ekonomien växte med ca hälften.

Små och medelstora företag finansierar sig huvudsakligen genom bankutlåning.

Tittar vi på den totala lånestocken till SME året 2010 uppgick denna till 1 013 MRD euro. Vid senaste årsskiftet var summan 604 MRD Euro. Lånestocken har krympt med drygt 40 %. Av minskningen på 409 MRD var ca 21 MRD avskrivningar/förluster, resterande är amorteringar. Aggressiv amortering och lägre räntor har minskat det finansiella trycket hos företagen radikalt. Igen är det mycket svårt att hitta historiska jämförelser under liknande förutsättningar.

Åren som kommer?
Hushållens mycket restriktiva attityd till skulder kommer med hög sannolikhet att hålla i sig några år till. Växten i nya lån ökar något men amorteringstakten är fortfarande mer aggressiv än ökningen i nya lån. Den praktiska innebörden av detta är en ökning i den disponibla inkomsten definierad som nettot efter kostnader. Även om vi inte har en löneväxt som överstiger inflationen kommer köpkraften fortsätta att växa och hushållen har reallöneökning. Reallöneökning utan ökade produktionskostnader är mycket sällsynt men gynnar konkurrenskraften för export företag. Andra europeiska ekonomier som konkurrerar med spansk export har en högre real ökningstakt. Utvecklingen är mycket unik då man förbättrar hushållens konsumtionsförmåga utan att höja företagens lönekostnad. Sammantaget kan vi förvänta oss en ökning i båda export och inhemsk konsumtion. En högre orderingång driver företagens investeringar i produktionskapacitet. Tillväxten av nya arbetstillfällen förväntas årligen ligga på 500 000. Fler personer i jobb ger fler konsumenter, fler beskattningsbara transaktioner, budgetbalans och en lägre offentlig skuldsättning mot BNP.
Lönsamheten hos små och medelstora företag växer med en imponerande takt. Enligt Spanska centralbanken så var Net Profit för året 2015 11,3%. För året 2016 var denna siffra 32,2%.
Data är hämtad från spanska nationalräkenskaper samt spanska centralbanken

I sammanhanget kan det vara intressant att jämföra Spanien med ett annat extremland. Svårigheten att hitta historiska jämförelser är den gemensamma nämnaren.
Svenska hushåll har de senaste åren förbrukat framtida inkomster i en mycket aggressiv takt. Förra året ökade hushållens skulder med hela 7,2 %. Stor del av dessa framtida inkomster används till transaktioner som inte är BNP drivande. Ägarbyte av redan producerade hus är ej BNP drivande men däremot ökar efterfrågan som driver upp hus priser till extrema nivåer. Effekten blir en långsiktig bestående ökning i hushållens boendekostnad som i ökande grad absorberar större delen av hushållens inkomster. När inflationen vänder tillbaka med påföljande räntehöjningar förvärras situationen snabbt. Hushållens överskott krymper då kostnaderna ökar och konsumtionsförmågan försvinner. Resultatet blir en minskad försäljning av varor och tjänster som direkt påverkar företag och lönsamhet. Färre beskattningsbara transaktioner sätter press på en redan vulgär offentlig sektor.
Ökad arbetslöshet och mindre skatteinkomster tvingar fram ekonomiska reformer som krymper den gemensamma offentliga konsumtionen, detta sätter återigen press på svenska företag som ska hantera sin mycket höga skuldsättning med mindre resurser.
Vad krävs för att reparera ekonomin? Finns det ett Quick Fix. Svaret är solklart Nej.
Man måste göra samma sak som i Spanien och andra sydeuropeiska ekonomier. Hushållen måste betala av skulderna innan det finns utrymme för att konsumera. Framtidens inkomster är i stor utsträckning förbrukad och det kommer ta mycket lång tid innan hushållen kan generera nya beskattningsbara transaktioner.
För sydeuropeiska länder tog det drygt 5 år innan ekonomin slutade att krympa och för Sveriges del kommer det att ta mycket längre tid då skuldsättningen är på extrema nivåer. Färre transaktioner ger lägre tillgångspriser och huspriserna kommer sannolikt droppa kraftigt. Skulden finns kvar och för många familjer kommer detta vara dråpslaget. Dagens stora efterfrågan försvinner lika fort som möjligheten till nya krediter och många tvingas sälja i en fallande marknad.

Svenska hushåll er skuldsatt mer än tre gånger nivån motsvarande Italienska hushåll. Jämför vi med Spanien är belåningen över dubbelt så hög.

Jämför vi skulderna mot disponibel inkomst som förenklat består av hushållen samtliga inkomster minus skatt. Inkomsterna kan vi förenklat dela in i inkomst av tjänst och inkomst av kapital. I en europeisk jämförelse är svenska kapitalinkomster procentuellt en större del av disponibel inkomsten än i Sydeuropa. Kapitalinkomster är i stor utsträckning koncentrerad på några få hushåll medan löneinkomster är brett distribuerad och den huvudsakliga finansieringskällan för skulderna.

Skulderna i relation till hushållens summerade löneinkomster är helt absurd.
I en global jämförelse sticker länder som Norge; Sverige och Nederländerna ut med extrema skulder medan resten av världen har ägnat senaste åren till att amortera.
I det fall hushållen har en god ekonomisk hälsa och driver beskattningsbara transaktioner kan man reparera företag och den offentliga sektorn. När hushållen är totalt utbombat måste dessa genom amortering repareras innan nya beskattningsbara transaktioner äger rum.
Denna övning kommer ta mycket lång tid.

ruben@hagakapital.se