Det är alltid samma grupp av fyrbenta vänner som jag hittar där, så nära som på en iallafall. Och det börjar alltid på samma sätt. Jag sätter mig och tittar på en tom gräsplätt. Jag tar långsamt fram några paket med kattmat som jag köpte på vägen dit. Sakta kommer en fram. Och sedan två till och snabbt fem mer. Jag plockar fram mer mat och innan jag vet ordet av är alla här.

AV ROBBIE ERIKSSON

Tass, den enda som lyfter maten för att ät den. Azul, den som stirrar bedjande med sina
blåa ögon varje gång jag sätter mig. Pelle, som inte har någon svans. Och alla de andra som jag ännu inte vet vad de heter.
Jag skriver om en samling hemlösa katter som blivit en del av mitt Málaga och mina vänner sedan jag flyttade hit. De finns utbredda i regionen och ofta vill de vara din kompis också. Den här texten handlar om dom. Den är en uppmaning att söka upp dem istället för att vända dem ryggen.

”En liten kompis tittar in”

För inte alltför länge sedan läste jag en fråga på Tripadvisor.com från en person som förberedde en resa till solkusten. Personen som skrev var en stor djurvän och hade läst om de många hemlösa katter som lever längs med stränderna och i vissa andalusiska städer. Skribenten tänkte att synen av dem skulle förstöra resan. Frågan är absolut inte dum och för min del är det inte alls svårt att relatera till känslan av oro. Vi är många som hatar att se djur som mår dåligt och det är inte särskilt ovanligt att få syn på en katt som saknar tak för natten här nere.

Men Málagas katter vill inte att du tittar bort. Deras närvaro i staden, i de närliggande byarna och på klipporna vid vattnet är ingen anledning för djurvänner eller kattälskare att hoppa över staden som resmål. Snarare tvärtom.

Först och främst är det viktigt att komma ihåg att det finns en del skillnader mellan Sverige och Spanien. Den mest uppenbara av dem, och den som gör att så många svenskar söker sig hit, är klimatet. Och, det är inte bara människor som ofta trivs bäst i lite högre temperaturer. En januarinatt här är inte alls lika svår att ta sig igenom som en i Stockholm, eller någon annan svensk stad för den delen.

Katter är trots allt gjorda för att klara nätter utomhus och tillsammans har de flera tusen års erfarenhet av just det. Andalusien är dessutom en varm region där dom enkelt hittar det mesta dom behöver.

De hänger i regel på stranden nära fiskrestaurangerna. Där är det lätt att hitta rester och ibland har de turen att en besökare slänger åt dem en sardin eller två.

Katterna gör också ett hästjobb när det gäller att hålla ett annat djur man gärna slipper se borta. Värme, mat och närhet till havet gör att även råttor trivs bra längs med den andalusiska kusten. Katterna ser till att vi slipper se särskilt många.

Jag lovar att katterna här mår bra men jag förstår att det kan vara jobbigt att se dem sitta ensamma i ett gathörn när du går hem från baren eller restaurangen. Även om de mår bra så lär de inte klaga om du hjälper dem må bättre.

Jag själv brukar gå en gång eller två per vecka till ett utegym ganska exakt mittemel- lan Málaga centrum och förorten El Palo, där jag bor. Där finns en brokig flock på typ 10 katter som samsas och delar hyfsat bro- derligt på tillvaron. Jag går dit med kattmat som jag delar med mig till de små liven som valt att bo under buskarna just här.

Det är den gruppen jag skrev om i början. Du får gärna gå dit och lära känna dem eller hitta en annan samling närmare dig. De är inte svåra att hitta utan finns mest överallt
i staden.

Det är inte mitt Málaga och det är inte ditt Málaga. Sydkustens huvudstad är de hemlösa katternas stad.