Jag har besökt Cabo Tinoso. Nu har jag sett dem live på plats. Jag har sett de gigantiska dubbelkanonerna som användes vid inspelningen av succéfilmen Kanonerna på Navarone eller The Guns of Navarone Av Iwan Morelius
Jag om min hustru Margareta har bott permanent i Spanien sedan 1989 på en plats som heter Campo Verde (det gröna området). Vi har gjort oräkneliga bilturer i alla riktningar men först i år, våren 2006, gjorde vi vårt första besök på en helt underbart vacker och sevärd plats. Detta tack vare ett par svenska vänner, som vi lärde känna för ett par år sedan.
Slingrande vägar
De tog med oss på vår första tur till denna plats, som på kartan heter Cabo Tinoso. Men jag måste medge att det inte var helt lätt att ta sig dit. Vägen dit var inte bara slingrande. Den gick stadigt uppåt hela tiden från det vi svängde av från väg 332.
Vi kom från vackra staden Cartagena och körde över bergen Sierra de la Muela, som bara det är värt en resa. När man har passerat högsta delen finns det en mycket vacker rastplats, där man kan se sydväst ut mot hamnen som tillhör staden Mazarron. En svindlande vy över dalen som nästan ser ut som ett hav med sina otaliga kvadratkilometer med plasthöljda grönsaksodlingar.
Mycket smalt
Från denna rastplats bär det utför i slingrande böjar. Man kan tro sig vara i schweiziska alperna. Väl nere i dalen tar man sedan av till vänster vid den första avtagsvägen, som till en början är ganska bred och asfalterad.
Efter några km börjar stigningen igen och nu blir vägen mycket smal och det är inte ofta man kan mötas bil mot bil. Man hoppas hela tiden att man inte ska möta en lastbil.
Hela vägen fram till vårt mål, som är ett militärt fort, är dock vägen asfalterad. Den är kantad av alla slags blomster och mellan bergen kan man skymta Medelhavet vid flera tillfällen.
Enorma kanoner
Någon km från själva fortet kan man se de vackra byggnaderna, som dock smälter så väl in i omgivningen. Enligt obekräftade uppgifter lär man ha släppt förbudet för civila besökare på denna unika plats för endast några år sedan.
Skylten finns dock kvar, men man kan ignorera den berättade våra svenska vänner. Väl framme vid fortet finns det många platser att parkera på. När vi var där senast stod omkring ett tiotal bilar där och det fanns fortfarande gott om plats.
Ett antal ingångar finns på framsidan och via dem kan man antingen ta sig upp till själva platån där man kan se de enorma kanonerna som pekar rakt ut mot osynliga mål på Medelhavets blåa yta eller också kan man gå in till ammunitionsförråden, som är två, varifrån man via räls fraktade den tunga ammunitionen till respektive kanon. Har man en stark ficklampa kan man även ta sig in till den plats där man laddade och avfyrade kanonerna.
Skräp i massor
En sak som vi vill påpeka redan nu är att tidigare besökande, som vanligt här i Spanien, har kastat allt som går att kasta på golvet, samt ritat på väggarna. På vissa ställen ser det ut som rena sophögar med plastflaskor, burkar, ölflaskor, soppåsar med mera i all oändlighet.
Hur som helst startade vi med att kolla in de helt otroligt stora kanonerna på platån. Som ni kan se av bilderna är de verkligen gigantiska. Skulle tro att kalibern är omkring 45-50 cm och längden omkring 12 meter.
Om kanonrören inte hade varit fyllda med sopor och skräp tror jag att man ledigt kunde ha krupit in i röret. Hur lång räckvidd de har är jag inte säker på men skulle tro att 35-30 km är möjligt.
Enligt våra svenska vänner finns det ett liknande fort vid La Manga, men där måste man ta sig till forts en längre väg. Dessa fyra kanoner behärskade en mycket stor del av Medelhavet här.
Observationsplatser
Här uppe fanns också ett antal så kallade O-platser – observationsplatser – där man med starka kikare kunde kolla de fartyg som passerade. I varje sådant kamouflerat torn fanns ett antal siluettbilder av fartyg från Spanien, England, USA och Tyskland så att utkiken lättare skulle kunna kolla varje skepp han såg siluetten på.
Trots svårigheten att via den smala bilvägen ta sig hit var vi alla helt ense om att just den här unika platsen borde man göra något av, varför inte en turistattraktion av klass. Man kunde satsa på en grupp förmögna människor, som ville uppleva något helt unikt.
Idéer
Alltså bygger man en linbana från stranden som går direkt till fortet för de som kommer sjövägen, antingen i någon lyxkryssare eller med egen stor lustjakt. Andra förmögna kan ju, om de inte seglar eller lyxkryssar, landa med helikopter på en helikopterplatta på toppen.
Guider som talar ett dussin språk guidar runt och därefter intas en lyxmåltid på den fina restaurang som man byggt. Även medelsvensson ska kunna få sitt med matservering, barer, souvenirer där naturligtvis filmerna Kanonerna på Navarone samt uppföljaren Styrka 10 från Navarone finns att köpa.
Ja, möjligheterna är enorma för den företagsamme, i det här fallet kommunen i närheten, Mazarron.
Unna er alltså en heldag på denna unika plats och tag gärna med, som vi gjorde, en lunch att avnjutas på platsen . Det finns gott om fina platser med stenbänkar.
Det är endast delar av den här platsen som användes vid filminspelningen. Större delen av filmen är inspelad i Turkiet.
Så här skriver Bonniers stora film- & videoguide:
Kanonerna på Navarone ***1/2 (The Guns of Navarone)(1961 Engl) 157 min. Regi:J Lee Thompson. Skådespelare: Gregory Peck, David Niven, Anthony Quinn, Stanley Baker, Anthony Quayle, James Darren, Irene Papas, Gia Scala, James Robertson Justice, Richard Harris, Albert Lieven, Bryan Forbes, Walter Gotell.
Häftig actionfilm som utspelar sig under andra världskriget och handlar om allierade kommandosoldater som försöker förstöra två tyska kanonen på en ö i Turkiet. En genomgående spännande och förstklassigt producerad äventyrshistoria med Oscarsbelönade specialeffekter. Manus av Carl Foreman, byggt på en roman av Alistair MacLean. Uppföljare: Styrka 10 från Navarone. CinemaScope.
