Den svenskkubanske jazzpianisten Bebo Valdés som sedan 2005 var bosatt i Arroyo de la Miel i Benalmádena kommun avled 22 mars. Bebo Valdés blev 94 år gammal. 83 år gammal vann han en Grammy, musikvärldens finaste pris. Av Ola Josefsson
I Sverige var han under 30 års tid känd som en barpianist tills han återupptäcktes för 20 år sedan och blev hyllad som en av de största. Valdés avled 22 mars i Stockholm dit han hade blivit transporterad två veckor tidigare från sitt hem i Benalmádena. De senaste åren led Valdés av Alzheimer.
Jag träffade den kubanske jazzlegenden Bebo Valdéz sommaren 2007 i samband med en intervju. Han beskrev sig själv som stilla, lugn och tyst människa men samtidigt full av liv. Hårt jobb hela livet, att vara ädel och ärlig var viktigt mål för Bebo.
”Vi människor ska inte gå med näsan i vädret, vi ska vara ödmjuka och komma ihåg våra rötter” sa Bebo som gillade att prata om livet, upptäcka, se och studera. Han var religiös och troende men inte på kyrkors vis. ”Jag tror på en Gud, men Gud kan vara så mycket, som exempelvis när ett blad rör sig i vinden. Krafterna som ligger bakom allt detta”.
”1967 slutade jag med att både dricka och röka, det inverkade bara negativt på min röst och hälsa”, sa Bebo Valdéz som föddes i Havanna men lämnade Kuba 1960 eftersom han blev arbetslös då han vägrade att gå med i kommunistpartiet. Därefter satte han aldrig sin fot på Castros ö i Västindien. Från 1960 till 1963 levde han i exil i först Mexico, USA och därefter i Spanien. Han skrev för den chilenska sångerskan Monna Bell som vann den första melodifestivalen i Benidorm 1959.
Under 1950-talet var han en av Kubas mest populära orkesterledare och han var huspianist på Havannas flottaste nattklubb, Tropicana, och ackompanjerade gästande storstjärnor som Nat King Cole.
Med priser och utmärkelser under 1990-talet kom återtåget för Bebo Valdéz. Sedan blev han Grammyvinnare år 2000 samtidigt medverkade Bebo i Fernando Truebas hyllningsfilm till latinjazzen, ”Calle 54”.
2006 plockade hem två priser vid Latin Grammy Awards, dels för bästa instrumental-album med skivan ”Bebo de Cuba”, i kategorin ”best traditional tropical latin album”, en utmärkelse han tog hem redan 2003. Dels fick han priset för bästa musikvideo i långt format, för konsertfilmen ”Bebo & Cigala live på Mallorca”.
Den kubanske jazzlegenden Bebo Valdés, bosatt i Sverige i över 40 år och med lägenhet i Benalmádena på Costa del Sol. Valdés var en av grundarna av musikgenren latin jazz och förde in afrikanska rytmer i den kubanska musiken och utvecklade även den kubanska mambon.
I Svenska Dagbladet tecknar professor Mats Lundahl ett fint porträtt över Bobo Valdés: ”Hans skivor sålde miljoner och han vann fler Grammys än någon annan svensk. Pianisten och kompositören Bebo Valdés var en legend inom den kubanska musiken. Ändå blev han ignorerad av det officiella Kultursverige”.
I Spanien älskades han och kaffegäster i barer reste sig upp och applåderade när han kom in. I kvartersbaren ett stenkast från hemmet i Benalmádena hänger foto på Bebo tillsammans med barägarens son, med gitarr i famnen.
Bebo Valdés var mannen med det stora hjärtat som ställde upp. Exempelvis vid en stödgala för hjälporganisationen Cudeca på Teatro Cervantes i Málaga. Han hade aldrig stor aptit, varken på mat eller pengar.
”Jag har inte samlat på mig pengar, jag har i stort sett gett bort allt. Vi kan inte ta med oss någonting när vi dör. Jag äger i stort sett ingenting. Mina barn och min fru har fått allt. Skulle jag bli sjuk finns det en sparad slant”
”Jag är den fattigaste i hela familjen” sa Bebo Valdéz och skrattade den där sommardagen 2007.
