Arbetet som journalist kan ha sina sidor. Men få arbeten är så omväxlande, inspirerande och mångfasetterande som journalistens gärning att gräva fram sanningen och presentera den sakligt och opartiskt. I Spanien har det nära på blivit en klassfråga att ha en egen dagstidning och de yngre vänder dagstidningen ryggen Av Ola Josefsson
Carmen Villar Mir de Berg är utrikeskorrespondent för den anrika spanska dagstidningen ABC. Från Grythyttan där hon bor har hon hela Norden som arbetsfält.
När Svenska Magasinet når ABC:s utrikeskorr för Norden på telefon håller Carmen på att uppdatera sig kring en miljökonferens i Köpenhamn. Med Internet får hon all information. Just nätet har förenklat tillvaron för en hårt arbetande utlandskorr.
-Min dag är baserad på att läsa nyheter dels på nätet men jag köper även papperstidningar. Det finns ingenting som går upp emot att hålla i en färsk dagstidning. Hittar jag något intressant söker jag upp de inblandade för att få nyheten bekräftad och få några uttalanden till min artikel. Det är alltid viktigt för ABC att vi har något eget att komma med.
Hur upprätthålls yttrandefriheten i Spanien?
-Vi har en pressfrihet som är sanktionerad enligt lag. Sedan kan vi inte komma ifrån att många journalister är bundna till sina tidningars åsikter vilket givetvis färgar dem. Den dagstidningen som jag arbetar för, ABC, är starkt monarkistisk vilket betyder att jag inte skulle kunna gå emot den spanska monarkin. Vi har vår taktkänsla eller vår etik i att visa hänsyn och inte prata illa om kungahuset. Kanske är detta en barriär när det gäller pressfrihet.
-Våra läsare liksom jag är medvetna om tidningens hållning till monarkin och jag skriver om sådant som passar våra läsare och vad som intresserar dem.
-Jag skulle aldrig kunna skriva emot monarkin, däremot kan jag framföra kritik mot ett visst personligt uppträdande.
Hur är situationen för pressen i Spanien?
-Just för tillfälligt genomgår vi en lågkonjunktur som skapar ekonomiska problem för pressen. Vi märker en minskad annonsmängd framför allt helsidesannonser. Annonsvolymen har minskat med 60 procent på ett år. Även om ägarna är starka ekonomiskt, betyder det sparkrav på tidningarna vilket utmynnar i att ägarna skär ned på antalet anställda.
Och Carmen Villar Mir de Berg får undertecknad att känna igen sig:
-Skickar Volvo en annons kanske min artikel ryker i sista stund. En helsidesannons är viktigare än en text, summerar Carmen.
Trots nätet står sig papperstidningen. Många föredrar att hålla tidningen i handen och dessutom innehåller papperstidningen material som exempelvis korsord, sudoku och privatannonser. Många dagstidningar redovisar minskad lösnummerförsäljning, dock inte ABC som går mot strömmen och ökar.
-För ett tag sedan fick vi en ny chefredaktör och det fungerar väldigt bra. Vi har alltid haft bra redaktörer som vill tillfredsställa läsarnas intresse.
Carmen Villar Mir de Berg betonar vikten av oppositionella tidningar. El Pais klappar alltid regeringschefen Zapatero på huvudet. Oppositionella tidningar är alltid en frisk fläkt för demokratin, så att inte alla går i samma linje, som hon uttrycker det.
Spanska journalisters största utmaning ligger kanske i den hotbild som ibland finns mot dem. Och det gäller i synnerhet journalister som arbetar i Baskien eller skriver om separatistorganisationen ETA. Många av dessa lever under ständiga hot.
Carmen Villar Mir de Berg har själv blivit hotad i Sverige. Efter mordet på förre statsministern Olof Palme redogjorde hon för ett antal heta spår i jakten på Olof Palmes mördare. Hon fick motta hotbrev och telefonhot från olika länder i Europa och tvingades under en period att skriva under pseudonym.
-Det var mycket obehagligt. Jag har ju familj i Spanien som jag vill hålla utanför.
I ett brett spektrum har friheten för journalister blivit mycket bättre i Spanien. Under Francotiden var pressen hårt styrd. Nu kan journalister skriva vad de vill eller rättare sagt de skriver vad de vill.
Carmen Villar Mir de Berg menar att människorna har mognat och när man mognar blir det mer seriöst. Seriositeten har gått åt rätt håll och kunskapen i att göra tidningar har ökat.
Vad jag imponeras över är den mångfald som finns i Spanien då det gäller nyhetsbyråer. Landsortstidningar i Sverige är många gånger beroende av TT-material då det gäller större händelser inrikes som utrikes. Jag frågar Carmen Villar Mir de Berg vad hon anser om att Spanien har flera nyhetsbyråer, och nämner Efe, Europa Press och Agencia plus ytterligare några mindre.
-Nyhetsbyråerna i Spanien är flera och givetvis ger det fler möjligheter till olika synvinklar. I Sverige finns ju bara TT.
Jämfört med Sverige och med tanke på Spaniens större invånarantal är dagstidningarnas upplagor betydligt mindre. Vad är orsaken?
-I Sverige finns en helt annan tradition med exempelvis prenumeration. Sverige har många enpersonshushåll jämfört med Spanien där ett helt hushåll med barn och farföräldrar har en tidning. Dagstidningarna ligger på caféer hos frisörer och restauranger vilket gör att ett exemplar av en tidning kan ha många läsare i Spanien.
När jag går ut och köper tidningen i kiosken efter klockan åtta på morgonen brukar jag iaktta tidningsköparna och kan konstatera att de flesta är medelålders eller äldre. Kommer det någon yngre person så köper denne sporttidningen Marca. Vad gör tidningsutgivarna i Spanien för att nå ut till de yngre?
-Kanske kan nätupplagorna fånga upp nya läsare och förhoppningsvis att de hamnar på tidningssidorna och bli roade. Jag tror att det är viktigt att inte bara servera tunga nyheter och sport utan även att bjuda på musik och lite skvaller för att nå yngre och nyare kunder.
-Jag skulle önska att man i Spanien fick ut dagstidningarna till skolor och universitet och att lärarna uppmanade eleverna att läsa dagstidningar som de gör i Sverige där man många gånger använder dagstidningen i skolarbetet. Ibland uppfattar jag spanska ungdomar som mentalt lata, de kan tänka sig att titta på bilder men inte att läsa.
Kanske det har blivit en klassfråga i Spanien i att ha en egen dagstidning. Medelklassen och den övre klassen köper dagstidningar, gratistidningar delas ut på tunnelbanan, vid stationer och på gator. Ser på tv gör alla och det är lättare och enklare att få in nyheter hos människor visuellt.
-Jag är själv uppvuxen med en dagsfärsk tidning, så var det hos mina föräldrar. Och det skulle inte vara något kaffespill på tidningen, den skulle ligga fin och kunna läsas hela dagen.
Till slut, hur ser en arbetsdag ut för en spansk utlandskorr i Sverige?
-När jag har vaknat sätter jag på te och startar upp datorn. Jag går igenom nätupplagorna till ett antal större nordiska dagstidningar, allt från Berlingske Tidende, Verdens Gang, Hufvudstadsbladet till Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet samt Dagen Nyheter, och ställer mig frågan vad som kan vara viktigt och intressant för de spanska läsarna.
Vid halvelva eller elvatiden ringer Carmen Villar Mir de Berg till ABC:s huvudredaktion i Madrid och föreslår artikeluppslag. Händer det inget större på den internationella arenan kanske de nappar på hennes förslag. ABC bevakar i första hand USA, Frankrike och Storbritannien då det gäller utrikesmaterial.
-Nappar de på mitt förslag skriver jag en artikel på mellan 320 och 360 ord. Ibland ordnar jag foto själva eller så ringer jag runt till olika fotobyråer. ABC trycker flera editioner, en för Sevilla, en för Madrid och ytterligare en för Katalonien. Vissa av mina artiklar kanske inte går i alla upplagor. Allmänintresset styr.
Tidigare var det deadline redan klockan 17 på eftermiddagen och första upplagan gick till tryck vid 19. Nu kan Carmen lämna material fram till klockan 21.
-Det kan bli långa dagar. Samtidigt har ABC en av de bästa nättidningarna. Texter och notiser som inte kommer in i papperstidningen publicerar jag på min blogg som finns under ”Visiones del Mundo” på nätupplagan.
Carmen Villar Mir de Berg röner en stor uppskattning från läsekretsen.
-Mina nyheter är bland de mest lästa, vilket gläder mig mycket. Nyheten om det svenska kungahuset och förlovningen mellan Kronprinsessan Victoria och Daniel hamnade i topp med 23.000 unika besökare och redan klockan 9 på morgonen hade 3.000 läst artikeln på nätet. Jag tror folk är trötta på politik och trista nyheter.
Fakta/Pressfrihetens Dag
Den 3 maj uppmärksammas journalisternas situation över hela världen i samband med Pressfrihetens Dag. Men världsdagen för pressfrihet har även till syfte att hedra de insatser som gjorts runt om i världen för pressfrihet. Dagen ska också påminna regeringar om deras skyldighet att upprätthålla yttrandefriheten som finns i artikel 19 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Dagen utropades 1993 av FN:s generalförsamling
