Om du äger egendom i Spanien, är det att rekommendera att se över vad som gäller i en framtida arvssituation. I detta nummer ska vi reda ut de största skillnaderna mellan svensk och spansk arvsrätt.

Av Jessica Kamph GONVEL & KAMPH spanska advokater och skatterådgivare info@gonvelkamph.net · www.gonvelkamph.net

Grundregeln vid arv för EU-medborgare är att den lag som ska tillämpas på delningen av kvarlåtenskapen efter den avlidne är den lag där denne var bosatt, den s.k. hemvistprincipen. Före år 2015 gällde nationalitetsprincipen, d.v.s. det lands lag där den avlidne var medborgare. Det innebär att om du är bosatt, resident, i Spanien kommer spansk arvsrätt att bestämma vem som ärver efter dig och om du däremot är bosatt i Sverige är det svensk rätt som tillämpas. Vill du ändra detta kan du skriva ett lagval, som görs genom testamente. Lagvalet avser vilken lag som reglerar hur fördelningen ska ske av kvarlåtenskapen, d.v.s. vem som ärver efter dig. Lagvalet påverkar alltså inte hur arvskiftet måste registreras eller vilket land som har rätt att ta ut skatt på arvet.

I förra numret tittade vi närmare på vad spansk rätt bestämmer avseende fördelning av arv efter en avliden och vem som är bröstarvingar enligt spansk rätt.

 

I Spanien är det barnen som ärver i första hand, medan make/maka har rätt till nyttjanderätten till en tredjedel av kvarlåtenskapen. Normalt brukar det innebära att överlevande make/make får rätt att bo kvar i den gemensamma bostaden. På samma sätt som i Sverige, görs först en bodelning av giftorättsgods innan resterande kvarlåtenskap fördelas som arv.

Annons

Den stora skillnaden mellan svensk och spansk arvsrätt i fråga om bröstarvingar är sålunda att det i Sverige i första hand är make/maka som ärver varandra och barnen måste vänta att få sitt arv tills båda föräldrarna avlidit (om det inte finns särkullbarn), medan det i Spanien är barnen som ärver i första hand.

Laglotterna, d.v.s. den arvslott som varje dödsbodelägare har rätt till enligt lag, är också olika fördelade i de båda rättssystemen. I Sverige är laglotten hälften av arvslotten. I Spanien däremot delas kvarlåtenskapen upp i tre delar och laglotten motsvarar två tredjedelar, som vi såg i förra numrets artikel. Den ena tredjedelen måste gå till bröstarvingarna medan man har rätt att antingen fördela den andra tredjedelen mellan bröstarvingarna eller testamentera den till endast ett av barnen. Man har alltså möjlighet att gynna bara ett av barnen. Den sista tredjedelen kan man disponera fritt och testamentera till vem man vill.

En annan av de stora skillnaderna är att dödsbo som juridisk person inte finns i Spanien. Det betyder att det inte går att sälja egendomen innan skifte skett och även att arvingarna kan komma att ansvara för den avlidnes skulder. I Sverige ansvarar dödsboförvaltningen för att betala eventuella skulder innan skifte sker och dödsboet kan försättas i konkurs om skulderna överstiger tillgångarna. Därför blir arvingarna enligt svensk rätt generellt inte skyldiga att betala den avlidnes skulder. I Spanien ärver man däremot både tillgångar och skulder. Det finns dock möjlighet att acceptera endast tillgångar som inte överstiger skulderna.

Vilken arvsrätt som är mest fördelaktig i varje enskilt fall beror givetvis på de särskilda förutsättningarna och vad man vill uppnå. Ni är välkomna att kontakta oss om ni önskar rådgivning i ert ärende.