”Viviendas turísticas” eller turistlägenheter har blivit en het potatis i Málaga. Boende i de centrala delarna av stan vill ha bättre kontroll efter att marknaden har skjutit i höjden de senaste åren.

Turistlägenheter bidrar även till bostadsbristen och tvingar ungdomar och andra bostadssökande till grannkommuner, enligt kritikerna. Vilket i sin tur gör att antalet pendlare ökar då många arbetar i Málaga. Trafikstockningar har blivit mer regel än undantag. Det är en kedjereaktion.

Nu kommer det allt fler tecken på att även de lokala myndigheterna vill inför begränsningar av nya turistlägenheter. På måndagen höll borgmästaren Fransisco de la Torre och kommunalrådet med ansvar för stadsplanering, Carmen Casero, en pressträff där de informerade om tre faser som införs om mindre än en månad.

I framtiden blir det endast lägenhet som har en egen ingång som får användas till turistlägenhet. Det har blivit lite för mycket spring i husen. Tidigare hade Málagaborna samma granne hela livet men nu kommer det nytt folk varje vecka.

Annons

Detta är en begränsning som enligt borgmästaren följer det dekret som regionregeringen fastställde i januari 2024 och som ersätter det från 2016.

Det ska även införas begränsningar i mättade områden och även förändringar i stadsplanering.

Málaga är bland de spanska städer som har flest antalet turistlägenheter med nästan 9 000 registrerade som kan ta 45 000 resenärer.

I nuläget har Málaga kommun 800 ansökningar om turistlägenheter. Málaga kommun vill i stället utöka utbudet av traditionella hyresrätter.

– Den som vill hyra ska kunna göra det mer än ett år, säger Francisco de la Torre.

Branschen med turistlägenheter AVVA-Pro (Asociación de Viviendas Turísticas de Andalucía) och presidenten Carlos Pérez-Lanzac är dock tveksam till de nya begränsningarna.

Han varnar för att krav på privat ingång skrämmer bort investerare och turister som tvingas bo i en bottenvåning i stället för att kunna njuta av semestern med att bo i en turistlägenhet med utsikt.

– Det bidrar till sämre livskvalitet, menar Carlos Pérez-Lanzac.