Den lilla byn Macharaviaya i Axarquía öster om Málaga har sitt eget kapitel i historien. Här firas USA:s självständighetsdag högtidligt. Under 1700-talet blev byn känd som ”lilla Madrid” på grund av dess inflytande på kung Carlos III:s hov genom familjen Gálvez och Bernardo som grundade Galveston i Texas.
Bernardo de Gálvez
Med A-7:an, Rincón de la Victoria och Añoreta golf i ryggen fortsätter jag på den slingrande landsvägen MA-3201. Målet är Macharaviaya. En liten by med strax över 500 invånare som en gång i tiden kallades för ”Lilla Madrid” och betraktades som kändisbyn av folk på andra sidan Atlanten.
Anledningen var Bernardo de Gálvez. Han föddes i Macharaviaya, blev militär, senare guvernör i Luisiana och vicekung i Nueva España, det Nya Spanien. I den amerikanska delstaten Texas ligger Galveston. Namnet kommer av grundaren, Bernardo de Gálvez.
Kommer du söderifrån ser du byn nere i dalen. Kyrkan San Jacinto är stor i förhållande till storleken på byn och är den största byggnaden.
Vid sidan om kyrkan ligger Restaurante Lagar De Los Sueños
Det första som möter besökaren vid infarten till Macharaviaya är Templete de Los Gálvez till vänster. Efter några hundra meter ser du rondellen med statyn som föreställer Bernardo de Gálvez och med kommunhuset på höger sida. Jag parkerar bilen lite längre fram. Det finns även p-platser söder om byn och några få p-platser strax intill kyrkan.
En olåst dörr leder in till familjegraven under kyrkan
”Macharatungo”
Den första lördagen i juli firas USA:s självständighetsdag högtidligt i Macharaviaya sedan 2009. Försök att uttala namnet. Det är lätt att snubbla på ordet. Det lär komma från arabiskans ”mashar” som kan liknas vid en bondgård. En invånare kallas för ”macharatungo”.
På 1600-talet var vinproduktionen byns viktigaste inkomstkälla. Det sägs att Macharaviaya vid den tidpunkten var en välmående by.
Det som skulle sätta byn på kartan var det som inträffade ett sekel senare. Den borgerliga familjen Gálvez och bröderna Matías, José, Miguel och Antonio samt Bernardo, son till Matías, som gav sig iväg till Nya världen.
Alla fick högt uppsatta poster. Om det inte var minister, vicekung eller guvernör så var någon av sönerna ambassadör i Ryssland. En annan grundade sjöfartsdepartementet i Cádiz. Familjen Gálvez inflytande var så stort att Macharaviaya blev känt som ”lilla Madrid”.
Gálvez drog in vattenledningar i byn och byggde avloppssystem.
General Bernardo spelade en aktiv roll under det amerikanska frihetskriget tillsammans med George Washington. Han beskrivs som modig när han beslutade gå in med sitt fartyg i Pensacolabukten trots hotet från engelsmännen. Det gör honom till en av de mest kända karaktärerna i början av USA:s historia. Bernardo är också den i familjen som det i våra dagar pratas mest om.
Jordbruket låg familjen Gálvez varmt om hjärtat. Historiker menar att det var familjen Gálvez som bidrog till att kung Carlos III bestämde att landet skulle satsa på jordbruk och införa en ny reform.
Första offentliga skolan
På initiativ av Gálvez tog även Carlos III beslut om att grunda en offentlig skola som blev landets första fria skola 1776. Både pojkar och flickor var välkomna, dock i separata klassrum, och utan fysisk bestraffning. De bästa eleverna fick utmärkelser och skolan var gratis. Macharaviaya var alltså före Madrid med en fri offentlig skola.
En vit by med kullerstenar som kallades för ”lilla Madrid”
Dessutom öppnade Banco Agrícola de Macharaviaya 1783. Det var Spaniens första lantbruksbank som hjälpte nödställda bönder med lån till låg ränta.
Gálvez drog in vattenledningar i byn och byggde avloppssystem.
1787 hade Macharaviaya 1.316 invånare. Det gick bra för byn fram till slutet av 1800-talet då vinlusen Phylloxeran slog till och gick hårt åt byns vinodlingar. Macharaviaya avfolkades och invånare flyttade till andra regioner medan andra emigrerade till Amerika.
Sevärdheter
I byn finns det några sevärdheter som Galvézmuseum. I övrigt är det som vilken liten by som helst med den skillnaden att Macharaviaya har satt ett avtryck i världshistorien som andra byar i samma storlek inte når upp till.
En del konstnärer har bosatt sig i byn. En av de mest kända var den amerikanska tecknaren Robert Harvey som under tre decennier var bosatt i Macharaviaya fram till sin död 2004.
Det finns promenadstråk och lummig grönska
Till höger om kyrkan San Jacinto från 1505 hittar du trapporna ned till Gálvez mausoleum. En olåst dörr leder in till familjegraven under kyrkan. Jag blev en aning besviken då mausoleet var dåligt underhållet.
Strax söder om kyrkan låg Fábrica de Naipes de Macharaviaya. En mindre fabrik som var i Gálvezfamiljens ägor med tillverkning av spelkort för den amerikanska marknaden.<br />
Fabriken hade monopol på försäljningen av spelkort och låg i kvarteret som numera är bostäder med husnummer 15 till 23 på calle Real de Málaga.<br />
Vid sidan om kyrkan ligger Restaurante Lagar De Los Sueños. Är det varmt och skönt är terrassen ett bra lunchstopp. Jag betällde in carillada (griskind) för tolv euro. Husets röda vin var en utmärkt Ribera del Duero.
