Den uppmärksamme läsaren har givetvis noterat att någon hänger upp en massa tvätt ute i den vackra Mijas-naturen. Var man än kör fladdrar stora, vita lakan käckt i vinden och tycks aldrig bli torra. De har hängt där i veckor nu. Förmodligen torkar de inte därför att våren bestått av ett mer eller mindre envist regnande varför det är ett litet problem att hänga ut tvätt.. Av HansG. Andersson

Dock, vid en noggrannare granskning visar det sig att det inte är tvätt som hänger på tork utan en total övertäckning av Fuensanta Limas nuna. Fuensanta Lima är ju som ”alla” vet PSOE:s nya borgmästarkandidat i Mijas. Och det är givetvis allas vår käre PP-ledare Angel Nozal som klagat hos Junta de Andalucia om att PSOE bryter mot lagen när man under den här perioden hänger upp affischer.

Det är ju så att man inte får syssla med politisk ”propaganda” från början av mars och fram till 14 dagar före valet. Då, klockan 12 på natten,går startskottet för den totala hysterin. Alla partier står prick klockan 24 klara med affischer och klisterburkar och hänger upp så många man kan på sitt begränsade utrymme. Det är också nu som vi medborgare drabbas av stora bilkaravaner med högtalare på taken som skränar ut vem man skall rösta på. Det är ungefär som när cirkus ”Bulto und Bilto” kommer till stan. ”Kom och se, kom och se när den stora elefanten Dumbo pinkar på butelj. Endast tre föreställningar”

Det är så att säga valkampanjeri på folklig nivå. Vilket ju i och för sig är trevligt.

Jag tror för övrigt att det finns en baktanke med att man inte rivit ner affischerna med Signora Lima utan bara täckt över dem. Eftersom lakanen bara är fästa i överkant ser vinden till att man titt som tätt skymtar Fuensantas väna nuna bakom slöjan. Det kanske till och med är så att detta är ett nytt, genialiskt PR-grepp. Det vet ju alla,att det som man bara anar blir man nyfiken på. Knappast någon undviker nu att notera vad som skett. En högst vanlig affisch är det ju inte många som uppmärksammar.
En ny Lidnersk knäpp av ansvariga PR-gurus,som kanske inte är så tappade bakom vagnen som man har trott. Eller också är det som med Forrest Gump, han som inte egentligen visste vad han gjorde men ändå blev det alltid rätt.

På tal om förbjuden politisk ”propaganda” så gäller det uppenbarligen enbart plakat av stora dimensioner. I Mijas kommer ju varje vecka Mijas Seminal ut, en tidning som helt och hållet betalas av skattemedel. Innan Antonio Sanchez förklarade sig utbränd fanns han på ett tjugotal bilder i varje nummer. Hur många blider på Signora Lima? Noll

Efter avhoppet finns hon med på i genomsnitt 10 bilder i varje nummer. Det är allt från intressanta bilder av sammanträden med Ayuntamiento till Signora Lima som delar ut priser till bästa pojk-och flicklag i handboll. Något som de små barnen nog inte hade räknat med, det är ju trots allt inte den riktiga borgmätaren utan bara någon som hoppas på att bli det. Även om hon ser väldigt trevlig ut.

Det är för övrigt tur att det är val var fjärde år, helst skulle det vara varannat år. Det är ju nämligen så att nu görs en hel del för att få byn att se trevligare ut. Utefter gatorna prunkar nu stora blomvaser och den nybyggda pergolan har fått små vinrankor som antagligen kommer att vara klara till nästa val. Dessutom har trafiksäkerheten förbättrats högst påtagligt. Alla vägmarkeringar har nymålats och man har fått glödlampor i lyktstolparna utefter Mijas-vägen. Att detta hade varit bra under den mörka delen av året är inget man skall gnöla över. Bättre sent än aldrig.

Till sist lite om den fantastiska spanska logiken som ibland slår en med full kraft i ansiktet. Lagom till turistsäsongen höjs avgiften på motorvägen till € 6,25 istället för vanliga € 3,85. Allt i akt och mening att få så många som möjligt att köra den nästan ”otrafikerade” Kustvägen. Vilka makter skall man be till?

PS. Jodå, tackar som frågar. Alternativa Mijeña/Los Verdes mår alldeles utmärkt och arbetar på att bli en välbehövlig tredje röst i kommunen. Lite tumme i ögat kanske man kan säga.

Må väl och rösta väl (eller grönt)