Det finns få ord som gör mig så irriterad som uttrycket ”svenskhet”. Eller franskhet, norskhet och alla andra ”het” för den delen. Det är ett ord som av någon underlig anledning ofta förknippas med någon sorts positiv ”nationalism, i själva verket är det ju bara en pseudonym för rasism och andra fobier. Av Hans G
För ett tag sedan gick till exempel ledaren för det obskyra partiet SverigeDemokraterna ut och sade att ”skilja kristenhet från svenskhet eller svenskhet från kristenhet är lika omöjligt som att plocka äggen ur sockerkakan”. Så nu har vi en ”het” till. Och jag som trodde att den så kallade ”kristenheten” i ett sekulariserat samhälle som det svenska mer eller mindre spelat ut sin roll.
Men det är klart, utan att ha svartrockarna på sin sida är det svårt att ideligen tjata om samhällets ”islamisering” som verkar vara den mannens favorituttryck. Men, men, i den senaste väljarmätningen hamnar SD på omkring 19 procent. Det påminner om hur det var i början av 40-talet. Då fanns det väl en 20, 25 procent som var nazistsympatisörer. Men dom kröp tillbaks under stenarna när krigslyckan vände för korpralen. Så det är väl bara att vänta och se.
När svenskheten är som värst yttrar den sig som en total fobi mot omvärlden. Inget är så bra som Sverige, oavsett vilket område som gäller. Det finns knappast något folkslag på jorden som är så självgoda som ”riktiga” svenskar. Engelsmän kan vara jobbiga, det medges, men dom har ju trots allt sitt gamla imperium att sitta och gnöla om. Vårt ”imperium” stendog med Kalle Dussin och det var ju några år sedan. Men visst har ”riktiga” svenskar en massa saker att yvas över. Som Folkhem, Folkhälsa och Folktandvård.
Det är mycket Folk och lite Människa men den bristen rättades till med Rasbiologiska Institutet. Många kanske tror att det var Hitler som kom upp med begreppet undermåliga människor. Icke sa Nicke, det är ett genuint svenskt påhitt. Institutet startades redan 1921 och är därmed världens äldsta, statligt sanktionerade institut för kartläggning av raser. Verksamheten, som inriktades sig på att kartlägga och undersöka alla som inte var långa, blonda och blåögda, alltså äkta nordbor, pågick till 1956 då den fick en annan inriktning. Cirka 100.000 ”svenskar” undersöktes och klassades som mer eller mindre degenererade. Med andra ord mindervärdiga. Men så återstod den stora frågan.
Vad skulle man göra åt alla de här värdelösa personerna så att deras blod och arvsanlag inte smittade ner den friska och välartade svenska rasen?
Ivrigt påhejade av äkta paret Alva och Gunnar Myrdal och med deras bok ”Kris i befolkningsfrågan som tillhygge stiftades en ny lag av de framsynta männen i regeringen. Lagen om tvångssterilisering. Här gällde det att sopa rent framför dörren.
Så mellan mitten av 30-talet och mitten av 50-talet steriliserades 63.000 personer i Folkhemmet. 30.000, flest kvinnor, tvingades till operationen. Det räckte med att en läkare bestämde att personen i fråga var promiskuös eller verkade ha tattarblod i ådrorna så kom kniven fram. Var det någon kärring som trilskades så ljög man för dem och sa att det bara handlade om en enkel blindtarmsoperation. Jag menar, blindtarm eller äggledare har ju ingen betydelse för sådant patrask. Det vet man ju hur sådana människor är, lata oduglingar som bara ligger samhället till last. Ungefär som våra dagars flyktingar enligt SverigeDemokraterna.
Jaja men, det finns mycket som ”riktiga” svenskar har att yva sig över och det fina i kråksången är ju att det inte är så länge sedan, en trettio, fyrtio år bara. Här pratar vi om ”modern” tid, ingen kan komma dragandes med att så gjorde man på den tiden. ”Riktiga” svenskar var framsynta helt enkelt.
Nog om detta. Nu är det nya bollar och nya tider. Svenskheten frodas och har lagt på sig ett antal kilo.
”jag är så j-a glad att jag är svensk” som Monica Z sjöng en gång i tiden.
Saludos amigas/amigos
Må väl och ta hand om er.
