Garbo, Greta Garbo, var tidigare den mest omskrivne och populäraste svenska Greta i Spanien. Nu är det Thunberg, Greta Thunberg. 129 miljoner resultat på google.es fick jag den 7 oktober. Greta Garbo gav 8,9 miljoner sökträffar… Av Ola Josefsson
Greta har fått stor uppmärksamhet i Spanien. I spanska medier på Solkusten beskrivs hon redan som en ikon inom klimataktivism.
Matías Stuber, journalist vid Diario SUR beskriver henne som allvarlig, melankolisk, utan tendens till ett leende med en viss förmåga att polarisera.
Det är flickan som 2018 började skolstrejka på grund av klimatet. Nu är hon 16 år och hennes popularitet bara växer. Hon har blivit en popikon inom klimataktivism. Hon inspirerar tusentals ungdomar över hela jorden, skriver Stuber och drar likheter med det franska nationalhelgonet Jeanne d'Arc som en ung och kompromisslös tjej.
Vissa anhängare som ungdomar får hon på grund av idealistisk natur. Uppmärksamhet i medier och ungdomar som samordnar manifestationer via sociala nätverk och whatsapp-grupper hjälper till. Greta gör det som är målet för alla aktivister: att sätta mediefokus på ett särskilt problem.
I lokala spanska medier på Solkusten har vi kunnat ta del av mängder av artiklar hur Greta Thunberg fått elever att strejka på fredagar för att tillsammans ägna sig åt ”ungdomligt grönt raseri för att rädda planeten” som det uttrycktes i en tidning. Sista fredagen i september var 4.500 ungdomar samlade i Málaga centrum.
Det finns även de som oroas av ständiga #FridaysForFutureMálaga att det blir en show där inte vetenskapliga resultat når fram. En studie eller vetenskaplig rapport bör få mer uppmärksamhet än en populär tjej.
Elena López, psykolog i Málaga, förklarar uppståndelsen kring Greta i en intervju att motorn och bensinen i rörelsen är känslor. De bygger på rädsla som leder till att vi vidtar åtgärder för att undvika det fruktade resultatet. I det här fallet, konsekvenserna av klimatförändringar. Och så har vi raseri som riktas mot de politiker och myndigheter som har makt att förändra saker men som inte gör det. Raseriet fungerar på så sätt att det även mobiliserar de som känner orättvisa.
KLICKA HÄR OCH LÄS MER: Spanien räcker ut en hjälpande hand till Greta
KLICKA HÄR OCH LÄS MER: José María Aznar: Greta borde vara i skolan
Storskaligt jordbruk en bov
För mycket industri av allting har fått konsekvenser på klimatet. Småskalighet har fått stå tillbaka för livsmedelsindustrin. Hela 31 procent av växthusgaserna är kopplade till livsmedelsindustrin.
Intensiv boskapsskötsel som producerar kött är billigt och vi äter ganska mycket av det. Det är också en näring som upptar stora arealer av jorden.
Nyligen höll Marta G. Rivera Ferre en föreläsning i samband med ett möte som dagstidningen Diario SUR arrangerat i samarbete med ett socialt projekt av La Caixa. Rivera Ferre är ordförande för programmet agroekologi och livsmedelssystem vid universitet Vic i Barcelona som ingår i Förenta nationernas klimatpanel. Agroekologi är en vetenskaplig disciplin som är inriktad på studier kring ekologi och lantbruksvetenskap.
En ny rapport där 107 forskare från 52 länder medverkat visar hur mänskligt beteende får konsekvenser som påverkar klimat och miljö.
Rivera Ferre är en av forskarna som skrivit rapporten. Vid sitt besök i Málaga definierade hon ett av de stora problemen nämligen vårt moderna livsmedelssystem. Det är centralt för planeten och för människors hälsa men det måste ändras från toppen till botten. För närvarande står livsmedelssektorn för 31 procent av de växthusgaser som släpps ut i atmosfären.
Hur vi som individer lever och vilka beslut vi tar i vardagen är viktigt. Men vi kan inte undvika klimatförändringar om det inte åtföljs av konkret åtgärder från de som styr.
Som individer kan vi göra mycket. Vi behöver inte äta biff varje dag. I stället för att ta bilen för korta resor i städer kan vi ta oss fram på andra sätt. Och vi behöver inte missbruka luftkonditioneringen.
Experter som Rivera Ferre menar att vi måste göra en 180 graders förändring. Och det gäller inte minst det intensiva storjordbruket med gigantisk köttproduktion.
Det finns ett oskiljaktigt förhållande mellan människan, jorden och klimatet. Samspelet mellan dessa avgörs till stora delar hur vi lever. Det gäller i synnerhet matproduktion i stor skala och vilka konsekvenser det får på miljön.
Rivera Ferre slår ett slag för hållbar diet. I nuläget äter halva jordens befolkning en dålig diet. Antingen är de överviktiga eller undernärda. Här kan de styrande göra mer. En person kan ta ett eget beslut om att inte äta så mycket kött. Även globala åtgärder måste införas. Det rimmar illa när regeringarna stöder jättejordbruk med subventioner och offentliga pengar, menar Rivera Ferre.
