Långt bortifrån svenska vintrar: “Fly like an eagle”

Lite märkligt är det nog. Torsten Hansson har kört inte mindre än fem Vasalopp och lagt ned åtskilliga träningstimmar i både snöslask och bitande kyla. Ändå vände han den svenska vintern ryggen så snart tiden med skidåkning var över.

– När den tiden tog slut, så var vintern inget för mig. Nu är det fullt fokus på seniortennis och golf. Och förstås på att få leva ett gott liv i den spanska solen, berättar han och ler.

Text & foto: Paul Danielsson paul.danielsson@icloud.com

Torsten har inte bara haft uppdrag som mental coach inom golfen, utan också för friidrotts-, orienterings- och basketlandslagen. Även om han trappat ned, så är hans kalender nästan alltid fulltecknad.

Inte nog med dessa imponerande många Vasalopp så har Torsten också sju maratonlopp i kroppen. Även om det nu är 25 år sedan det senaste han sprang så syns det tydligt att han minsann inte lämnat kroppen och sitt välmående åt sitt öde.

Torsten lägger stolt armarna i kors över bröstet:

– Jag är i bra form, säger han och sneglar på sitt lilla hemmagym med vikter, motionscykel och annat där på terrassen vi sitter.

Att skåningen nu hunnit fylla 76 är helt klart svårt att ta in.

Där och då

Nu är förstås ålder inte det första någon lär tänka på som möter Torsten Hansson, men helt klart är detta en man som levt ett långt och otroligt händelserikt liv och har hur mycket som helst att berätta – högt och lågt stort som smått.

Torsten Hansson har blivit ett välbekant ansikte på golftourerna världen över efter alla år, där han bland annat tränat Henrik Stenson. Även om han trappat ned på sin coaching så har de regelbunden kontakt ännu idag. Foto: Rickard Lindberg

Ena stunden är det dråpliga ögonblick från barndomen i Malmö, som när Torsten faktiskt blev relegerad från folkskolan efter att han – helt rättmätigt, enligt honom själv – slagit en pennalistisk lärare:

– Jag var då 14 år och hatade allt vad auktoriteter hette. I alla fall om det var en myndighetsutövning som var orättvis. Men, alla lärare var inte av samma skrot och korn. Det fanns en lärare som hette Bertil Gustavsson som visste hur man skulle hantera en livlig grabb som mig. Han blev en förebild för lång tid framåt.

I nästa stund delar Torsten minnen från U137 och ubåtsjakterna på Gåsefjärden i Karlskrona då han ledde marinens dykare, för att i nästa andetag berätta om inkaindianer och hur framstående den kulturen var.

Och såklart blir det episoder från golfbanor runt om i världen, där Torsten under många år tränade British Open-vinnaren och OS-silvermedaljören Henrik Stenson och en handfull andra i den svenska och utländska eliten.

Här och nu

Egentligen sökte sig Torsten till marinen för att sedan kunna söka jobb som dykare i Australien – han blev kvar i tjänst i 32 år. Foto: Privat

Att nu sitta i skuggan med något svalkande på terrassen till takvåningen i Cerrado del Aguilla strax utanför Fuengirola och njuta av gamla minnen, har Torsten Hansson förstås inte en tanke på.

Nej, det här är en man som lever här och nu. Lever i dagen. En dag som alltid börjar med en kall dusch:

– Och iskall ska den vara!

Ja, det är viktigt för Torsten som, påläst som han är, redogör hur nyttiga kalla bad och duschar verkligen är, hur det kalla vattnet får fart på ämnesomsättningen, något som frigör våra vita blodkroppar som bekämpar angripande virus.

– Kort sagt om vi stressar kroppen med kalla duschar får vi ett bättre immunförsvar. Inte nog med det så får kallt vatten kroppen att utsöndra endorfin som sänker stressnivåerna, konstaterar han.

– Du verkar vetgirig som få?

Han rycker lite lätt på axlarna:

– I alla fall gillar jag kunskap, och jag umgås helst bara med människor som har något att lära mig. ”If you want to fly like an eagle, don’t surround yourself with turkeys”, säger han med en blinking.

Under den långa karriären i marinen blev det ett år i USA, där Torsten bland annat fick träna med Navy Seals. Foto: Rolex Magazine

Hälsa och välmående har alltid intresserat Torsten, och han har och har förstås numera en rätt bra ”koll” på temat efter alla hyllkilometrar av facklitteratur och otaliga sidor på nätet som han plöjt. Inte nog med det så är han god vän med många läkare och forskare, som fallit sig naturligt i sin hängivenhet kring att må bra och få ett schyst åldrande.

Präglad av idrotten sedan barnsben

Kanske var det genom idrotten som intresset för hälsa och välmående väcktes, och att sporta och tävla kom in tidigt i hans liv:

– Mina föräldrar skiljde sig när jag var ett och ett halvt år. Far och jag flyttade då in till farmor som bodde i en tvåa tillsammans med två av hans bröder och en syster. Min far och båda dessa bröder boxades.

Torsten har alltid älskat idrott av alla de slag – idag satsar han fullt ut på seniortennis, och har representerat Sverige i flera tävlingar senast vid VM i Spanien. Foto: Privat

Torsten berättar att de båda bröderna blev svenska mästare, men aldrig pappan eftersom Lennart Risberg var outstanding på den tiden och de var i samma viktklass.

Han fortsätter med ett stort leende:

– Du förstår hur jag blev uppväxt. De kastade runt med mig varenda dag. Och på badstranden så skulle ju pappa förstås ha mig med för att locka till sig brudar, berättar han och skrattar gott.

Skåningens första egna bakgrund inom idrotten var dock inte boxning, utan fotboll och brottning:

– Min far ville förstås att jag skulle bli boxare som han varit, men jag tyckte inte det var roligt. Jag satsade istället på fotboll, där jag med mitt skollag blev Svenska mästare. IFK  Malmö fick upp ögonen för mig och jag spelade ett år i pojklaget, för att sedan bli värvad av Malmö FF och få spela i juniorlaget.

Från fotbollsplanen till ubåtsjakt i Gåsefjärden

Trots en lovande fotbollskarriär valde Torsten att sluta:

– Jag brottades nämligen samtidigt med klubben Enighet i Malmö. Det tyckte jag var roligare. I den vevan hade min syster träffat en kille som höll på med sportdykning, så jag blev intresserad av det och började sportdyka.

Torsten äter helst Medelhavsinspirerat, men visst finns det svenska ”måsten”
i kylskåpet.

Det skulle visa sig bli ett intresse som skulle leda till en lång yrkesbana. När Torsten skulle in i lumpen ville han förstås göra något fysiskt och utmanande, så han sökte in till dykeriet inom marinen och blev antagen som röjdykare:

– Jag ville ju göra något extra med värnplikten och det året skulle förändra mitt liv. Utbildad snickare som jag var och efter ett år också dykare var jag plötsligt väldigt attraktiv för jobb runt om i världen. Kompisen och jag bestämde därför efter lumpen att vi skulle utomlands där vi var lockade av Australien men också Sydostasien. Många firmor ville ju ha folk som både kunde dyka och snickra. När man inte dök kunde man ju snickra, minns han.

Torsten fick utan att ha träffat en enda arbetsgivare inte mindre än 17 jobb i Australien, ett i Thailand och ett på Sri Lanka, men hans kompis fick inga alls:

– Han var röjdykare som jag, men inte snickare. Då sa vi att vi signar in oss i marinen och tar tungdykarutbildningen och efter den kunde vi sticka. Detta var 1968. 1969 skrev vi in oss i flottan, numera marinen. Jag skulle bli kvar där i 32 år.

Ett högaktat Sverige

I marinens tjänst var Torsten bland annat chefsinstruktör för just dykskolan under de dramatiska dagarna på Gåsefjärden 1981. Självklart förstår vem som helst att denne skåning därför har en hel del att berätta om den ryska U137:s grundstötning och jakten efter undervattensfarkoster som följde, men nu är han inte lika lättpratad.

Torsten kliar sig i nacken:

– Jag kan i alla fall berätta så mycket som att vi dykare samlade massor av bevis för att något var på gång, men vår information nådde aldrig allmänheten, konstaterar han och ler lite snett.

Några år tidigare var Torsten över till USA för att i ett projekt med den amerikanska flottan utveckla dykningen:

– Ubåtarna kunde gå ned på 150 meter men vi kunde bara dyka till 70 meter. Jag var där nästan ett år, för att sedan dela med mig av de kunskaper jag fått när svenska marinen utvecklade sitt djupdykarsystem med bland annat dykfartyget HMS Belos så att vi kunde dyka djupare.

Året i USA blev till en spännande och rolig men också tankeväckande tid, där Torstens t-shirt ”Made in Sweden” skulle göra succé:

– Jag hade med mig t-shirten mer för att jag gillade den, men den blev så poppis och jag fick låna ut den till folk jag lärt känna. Det fanns nämligen inget bättre sätt att ragga brudar på än att ha den t-shirten på sig, minns han och skrattar. När min fru kom över för att hälsa på hade hon med sig inte mindre än 35 sådana t-shirts!

Som svensk togs han då 1974 nästan emot med en utrullad röd matta:

– Sverige var extremt högaktat på den tiden. Våra sociala förutsättningar, tryggheten i samhället och friheten. Sverige var ett land i balans – nu ett land där det finns ett otal områden där polisen inte ens vill gå in i, sprängningar och skjutningar varje dag och en krona i fritt fall. Idag kan du inte lita på någon, konstaterar han dystert.

Satsade på eget – som nybliven pensionär

Det var under sina många år i marinen som Torsten skulle få den idrottslärarutbildning och den i kvalificerad prestationspsykologi som i början av 1990-talet hjälpte honom att växla yrkesspår:

– Försvaret omstrukturerade från stora jagare och kryssare till mindre fartyg, så många officerare blev överflödiga och kunde förhandla sig till förmånliga avgångslösningar. Jag fick chansen att gå ned på halvfart och kunde starta ett eget bolag och jobba med idrott och ledarskap. Efter att jag 2001 gick i pension från marinen kunde jag satsa fullt ut på min firma.

Golfen, ett kapitel för sig

Mentala coachens bästa tips till medelgolfaren. Foto: Göran Söderqvist / Svenska golfförbundet

Det egna tidiga golfintresset blev ett viktigt kapitel i Torstens liv, han skulle komma att träna Henrik Stenson under många år, men också en handfull andra svenska toppspelare:

– Jag började jobba med landslaget 1994. På den tiden var det många duktiga amatörer som valde att bli proffs, inte bara Henrik, utan också killar som Peter Hansson, Micke Lundberg, Martin Erlandsson, Fredrik Hänge och Mattias Eliasson. Alla de ville jobba med mig, så då bildade jag ett team av killarna och hjälpte dem under deras utveckling såväl fysiskt som tekniskt och mentalt. Kul var att alla tog sig till Europatouren. Henrik Stenson och Peter Hansson fick även möjlighet att tampas med de bästa i världen på PGA Touren. Det skulle bli många år med dessa killar innan jag valde att trappa ned.

– Har du helt slutat att coacha?

Torsten tar en sipp av sitt mineralvattnen innan han svarar:

– Jag håller fortfarande mina föreläsningar inom ledarskap och organisationsutveckling. Det blir också lite jobb med styrelser med mera. Inom golfen är uppdraget mer som head coach idag, men visst ger jag även mina synpunkter på inom alla de områden som behövs för att hjälpa dem nå sina mål. Det är inte på samma nivå längre, men jag har fortfarande regelbunden kontakt med Henrik och jag har nästan dagligen kontakt med Madelene Stavnar i hennes karriär, Norges nog bästa damgolfare just nu.

Ett utmärkt liv i solen

Ett lugnt pensionärsliv är inget som lockar:
– Jag har svårt för att inte ha något att göra, och det är stimulerande att jobba med människor som vill något.

Visserligen pratar Torsten Hansson mycket varmt om golfen och spelar en hel del själv nu i Spanien, men det är tennisen han verkligen går in för:

– Min tennis bygger på fysik, och den har jag större nytta av när jag spelar utomhus, och det kan jag göra året om här på Costa del Sol. Nu är det seniortouren som gäller och jag satsar fullt ut!

– Hur blev det Fuengirola?

– Jag var här för några år sedan och spelade golf och blev då helt frälst i både Spanien och just det här området, som var lite öde. Några dagar senare hade jag köpt två takvåningar till ett väldigt bra pris, berättar han. Köpläge som det var eftersom firman som byggt husen hade gått i konkurs, köpte jag ytterligare tre. En bor jag själv i och fyra hyr jag ut.

Det blir allt mindre tid i Sverige och allt mer i Spanien. Här har jag ju det alldeles utmärkt bra!

Det var alltså mer eller mindre en tillfällighet som just Fuengirola skulle bli Torstens hemma utomlands. Han hade då aktivt letat efter någonstans att bo delar av året i ett varmare klimat. Några år tidigare fick han tips av Henrik Stenson, som då flyttat till Dubai, om en lägenhet där:

– Det skulle visa sig att den inte alls höll måttet på slutbesiktningen, så jag drog mig ur affären. Inte heller blev det ett hus i Thailand som jag efter det fått tips om.

Att Torsten trivs just här i Cerrado del Aguilla är lätt att förstå, med den vidunderliga utsikten både över Medelhavet och Mijasberget, men förstås också för att han här har en prunkande grön golfbana – och toppenfina tennisbanor alldeles utanför dörren:

– I normala fall brukar jag vara här runt sju månader om året, men det blir allt mindre tid i Sverige och allt mer här. Här har jag ju det alldeles utmärkt bra!