Vintern 2011 kom jag för första gången till Almuñécar för att utmana mig själv och för att känna på hur det är att vara invandrare. Ville känna hur det var för mina föräldrar att komma till sitt nya hemland Sverige, att vara helt utlämnad, inte kunna språket och att inte känna till någonting om staden/landet och dess seder och bruk och att inte ha någon att vända sig till. Av Frida Hansson
e-post: farida392@hotmail.com

Själv kom jag bara ihåg att jag anpassade mig väldigt fort till Sverige och inom två månader kunde jag svenska. Barn har ju väldigt lätt att ta till sig nya språk genom nya lekkamrater.

Fast jag hörde svenska överallt i Almuñécar så hade jag bestämt mig för att inte tillkännage att jag var svensk och var gång jag hörde svenska, gick jag bara därifrån. Detta pågick i tre månader och det var en spännande tid där jag bearbetade mycket av vad som hänt mig under livets svåra år. För mig var detta en retreat för att finna mig själv och mitt inre lugn, men också för att åter hitta min styrka.

Efter en tid ville jag se mer av trakterna runt Almuñécar och även mer av landet då statyn av Abd Al Rahman vid havet väckte min nyfikenhet om Andalusiens historia.
Jag började läsa om Spanien och dess moriska historia, samtidigt som jag anmälde mig till olika resor som arrangerades i staden av svenskar. Resultatet av detta blev att jag hamnade i en grupptillhörighet som fick mig att må dåligt och bestämde mig då för att inte komma tillbaka till Almuñécar.

Jag började leta annat resmål men kom genom datorn i kontakt med länkar på internet där jag fick upplysning om allt som hände i staden och dess närhet. Detta gjorde att jag började överväga att återvända och genom en väns hjälp med lägenhet kom jag tillbaka till Almuñécar igen.

Jag hittade en lägenhet på Chinasol där jag trivdes och den 27 januari 2013 kom det som en blixt från en klar himmel en inre klarhet att jag hade hittat mitt Paradis på Jorden. Jag kände att hit skulle jag komma många år framåt och stanna i sex månader åt gången. I oktober 2013 återvände jag med glädje i bröstet efter ett halvår i Sverige och med ständig längtan ner till mitt spanska Paradis.

Nu har jag bott här några vintrar och under denna tid haft den stora glädjen att få hjälpa till att arrangera resor och då ofta historiska resor. Tillsammans med goda vänner har vi startat en Facebook grupp för information om vad som sker i Almuñécar. Att denna grupp skulle växa sig så stor och passera tusen följare hade jag aldrig i min livligaste fantasi kunnat drömma om, medlemmar strömmar till, inte bara på Facebook utan gruppen lockar resenärer till Paradiset och de trivs lika bra som jag.

Under tio års tid reste jag runt i världen där jag förverkligade många av mina drömresor, men när jag hamnade i Almuñécar och studion på Chinasol då förstod jag att mitt resande var slut, nu skulle jag bo här och på den vägen är det.

Tiden under dessa få år har varit omvälvande och jag har träffat massor av människor och nya vänner. Resorna har varit spännande och många fler resor finns på min agenda både i Almuñécars närhet men även stora delar av Andalusien. Vart jag än kommit möter jag ständigt Abd Al Rahman som påverkad Andalusien så mycket.
Inte konstigt att jag känner så starkt för honom, han leder mig ju hela tiden på nya spännande upptåg till historiska platser. Ju mer jag läser om morer ju mer blir min längtan att se Andalusien och dess fantastiska natur och även de otaliga små byar som en gång betydde mycket i den moriska historien.

Livet är i ständig förvandling och det gäller bara att hänga med.