Glöm Spanien som billigt turistland. Efter att euron för fem år sedan infördes i tolv EU-länder har Spanien blivit betydligt dyrare. Det bekräftas också av flera undersökningar. Samtidigt har den ekonomiska tillväxten i Málagaprovinsen ökat dubbelt Av Ola Josefsson
Sedan euro som betalningsvaluta infördes 1 januari 2002 har Spanien under de senaste åren blivit 60 procent dyrare. Det visar den undersökning som konsumentorganisationen Española de Organizaciones de Amas de Casa, Consumidores y Usuarios låtit göra och som Svenska Magasinet tagit del av.
Dubbelt
Konsumentorganisationen har låtit jämföra priset på 59 produkter och servicenäringar. Flera av produkterna har ökat dubbelt i pris.
En ”menú del dia”, dagens rätt, har enligt undersökningen ökat 66 procent. Skolavgiften till universiteten har ökat med hela 90,2 procent. Andra häftiga prisökningar är inträde till museum 100 procent, språkkurs 156 procent, lotterier 232 procent, taxiresor 224 procent och genomsnittet för kvadratmeterpriset på bostadsmarknaden har ökat med 156 procent.
Gemene man på Solkusten anser väl i första hand att prisökningen har synts mest i plånboken i samband med restaurangbesök eller vid inköp i matbutiken. Undersökningen ovan visar även på en skrämmande prisökning inom flera områden samtidigt som löneökningen inte har hängt med.
26.000 nya företag
Samtidigt finns det en annan sida av saken. Sedan betalningsvalutan euro infördes har ekonomin i Málagaprovinsen ökat dubbelt.
Stigande priser och fler besökare på Solkusten har skapat en stark ekonomisk tillväxtregion. Aldrig någonsin har den ekonomiska utvecklingen varit så stark i Málagaprovinsen som under de senaste fem åren.
Över 26.000 nya företag har startats, med tiotusentals nya arbetstillfällen. Fortfarande dominerar hotell– och restaurangsektorn näringslivet i Málaga. Omkring 40 procent av den arbetsföra befolkningen i Málagaprovinsen arbetar antingen på hotell eller på restaurang/bar. Sett nationellt är motsvarande siffra endast sex procent.
Med en växande ekonomi och fler turister finns det positiva saker sett i backspegeln de senaste fem åren. Men det finns även en mörk sida. Utvecklingen skrämmer lika mycket som den attraherar.
Under fem år före euron, mellan 1997 till 2002, låg inflationen på 12,6 procent i Málagaprovinsen. De senaste fem åren, 2002-2006, ligger inflationen på 17,7 procent.
Reservvaluta
Samtidigt har euron som betalningsmedel ökat i värde jämfört med exempelvis amerikanska dollar. Financial Times berättade för ett tag sedan att värdet av alla eurosedlar under december 2006 hade passerat den samlade stocken av gröna dollar.
1 januari 2002 var det annorlunda. När tolv valutor blev euro var dessa i utestående sedlar tillsammans bara värda hälften av dagens 600 miljarder euro i kontanter. Nu är det andra tider när euron utmanar dollarn på allvar och stärker sin ställning som reservvaluta.
Negativa
Trots eurons värdeökning blir allt fler EU-medborgare negativa till euron. Enligt Eurobarometern, EU-kommissionens regelbundet återkommande mätning av EU-medborgarnas åsikter, anser mindre än hälften, 48 procent, av de tillfrågade i de tolv länderna med euro att den nya valutan i huvudsak ger fördelar. Det är den lägsta noteringen hittills. Vid införandet 2002 var motsvarande notering 59 procent. Mer än fyra av fem tillfrågade, 81 procent, upplever höjda priser som den största nackdelen med eurons införande.
EU-kommissionen tolkar opinionen som ett tecken på för dålig information om fördelarna och att regeringar och ledande politiker talat för lite om vad euron faktiskt inneburit. EU-kommissionen hävdar, uppbackad av centralbanker runt om i Europa, att euron inte medfört någon allmän prishöjning. ”Myten” grundas i stället på, skyller EU-kommissionen, att företagare i framför allt krogbranschen missbrukade övergången och höjde priserna.
Dyrare kaffe
Det fanns många avlånga ansikten på spanska caféer efter den 1 januari 2002. En kopp kaffe som hade kostat omkring 100 pesetas blev plötsligt betydligt dyrare. Caféerna rundade av till en euro som var detsamma som 166 pesetas, vilket var en ökning med 66 procent – på en kopp kaffe…
Skrämmande? Ja visst, samtidigt visar undersökningen från konsumentorganisationen Española de Organizaciones de Amas de Casa, Consumidores y Usuarios att så mycket mer har blivit dyrare, inte bara dyrare utan dubbelt upp.
Svenskar tvekar
Utvecklingen i Euroland får svenskar på hemmaplan att tveka om eurons fördelar. Om en folkomröstning om euron skulle ha genomförts i november i år skulle drygt 51 procent av svenskarna ha röstat nej. Det visar en undersökning som Statistiska Centralbyrån (SCB) offentliggjorde den 19 december. Enligt samma mätning skulle knappt 35 rösta ja.
Fotnot. Från 1 januari så var de 13, länderna med euro som valuta. Från årsskiftet handlar också två miljoner slovener med cent och euro i butiker och restauranger.