Försäkringskassan betalar årligen ut mer än en miljard kronor i sjukersättning till cirka 16.000 försäkrade med bosättning i utlandet. Under våren 2007 öppnade Försäkringskassan ett tillfälligt kontor i Spanien, den i folkmun kallade fuskenheten, för att kontrollera 582 Spaniensvenskar. Vad hände sedan? Av Ola Josefsson
Svenska Magasinet har tidigare berättat om satsningen som var ett led i den ökade kontrollen av misstänkt fusk med hel sjukersättning. Sedan 2007 så har det varit tyst kring den enhet som byggdes upp tillfälligt i Torrevieja på Costa Blanca från mars till maj 2007 och vad resultatet blev. När Svenska Magasinet ringer upp enhetschefen Stefan Hermansson har det gått några år.
Vad blev resultatet av kontrollen, bor det en mängd fuskare i Spanien?
– Nej, det skulle jag inte vilja påstå, om jag får dra min egen slutsats.
Utredarna Magnus Tingström och Linda Joelsson som vid tidpunkten arbetade vid Försäkringskassans utlandskontor på Gotland jobbade med projektet i Spanien och Frankrike. Totalt 670 personer, 60 år eller yngre, som fick hel sjukersättning från Sverige skulle kontrolleras. Av dessa var cirka 250 personer bosatta i Valenciaregionen.
– Vi hade personliga samtal med cirka 20-25 procent av dessa. Jag kan tänka mig att det var cirka 150 till 200 Spaniensvenskar vi pratade med, säger Stefan Hermansson.
I Svenska Magasinets majnummer för 2007 berättade Magnus Tingström om hur den socialdemokratiska regeringen 2005 tog ett beslut, som gick ut som ett så kallat regleringsbrev till många myndigheter i Sverige, bland annat Försäkringskassan. Uppgiften var att ”minska felaktiga utbetalningar i trygghetssystemet”.
Synen på sjukersättning förändrades. Förr var huvudfrågan om du skulle få förtidspension, om du var sjuk. Från nu skulle man föra diskussioner med personen i fråga, vad kan denne göra? Ett exempel: Du kan sitta i rullstol, men ändå utföra en del jobb. Du kan kanske inte gå tillbaka till ditt gamla jobb, men vad kan du göra istället?
Sjukersättning behöver inte heller vara för evigt, den kan vara tidsbegränsad och kan ibland också omprövas.
När Svenska Magasinet når Magnus Tingström via telefon hösten 2010 berättar han hur projektet gick.
-Jag och Linda var tre månader i Spanien och vi utgick från det tillfälliga kontoret i Torrevieja. Vi reste även till Barcelona för att träffa någon som hade svårt att ta sig till vårt kontor, minns Magnus.
I oktober 2007 reste kolleger till Magnus Tingström till Costa del Sol för att där träffa 22 svenskar kallade till samtal i en lokal på ett hotell i samma kvarter som honorärkonsulatet i Málaga. I närområde var det 165 helförsäkrade bosatta.
Vad blev det för resultat?
-Vi skrev rapport en slutrapport som skickades till högre instans. Vad jag förstår blev det ingen fortsättning, det var inte värt pengarna.
Upptäcktes något fusk bland Spaniensvenskarna?
-Det fuskas inte mer där än här hemma.
Spanienprojektet skulle utvärderas och det skulle bedömas om ett permanent ”servicekontor” skulle öppnas i Spanien.
Stefan Hermansson, enhetschef, säger:
-Det finns inga planer på det.
Svenska Magasinet har läst den 144 sidor långa rapporten ”Kontroll av hel sjukersättning i Spanien och Frankrike 2006-2007”. Johan Mattsson, Magnus Tingström, Christer Wolter vid Försäkringskassan Gotland, Kontroll- och återkravsenheten, har utarbetat rapporten.
I sammanfattningen på sidan 3 konstateras det:
”Resultaten påvisar vissa felaktigheter inom sjukersättningen, men hur utbrett och hur stor omfattningen är av felaktigheterna i dessa länder går inte att uttala sig om i denna rapport. Dock visar rapporten genom kundenkäten att Försäkringskassans arbete på plats i länderna har fyllt ett syfte med service och goodwill”.
Våren 2007 träffade Svenska Magasinet Magnus och Linda på deras tillfälliga kontor som Försäkringskassan hade på Skandinaviskt Centrum, Calle La Loma 37, i Torrevieja.
Försäkringskassan hade året innan tillsatt 300 nya tjänster som skulle arbeta med kontroll och misstänkta brott. De anställda på Gotland fick i uppdrag att utöka kontrollen av levnadsintyg för personer som är bosatta utomlands och att kontrollera arbetsförmågan hos samtliga personer med hel sjukersättning i Spanien och Frankrike. Detta projekt genomfördes dock med öronmärkta pengar.
En del av det beloppet satsades på Spanien eftersom landet tillhör Europeiska Unionen och det fanns möjligheter till samarbete mellan myndigheter. Dels också för att många utlandsboende som får hel sjukersättning från Sverige bor i Spanien, 582 personer. I projektet ingick även Frankrike, där siffran var 88.
I Sverige har Försäkringskassan möjlighet att genomföra uppföljningssamtal med dem som har sjukersättning. De som bor utomlands har av naturliga skäl hamnat utanför detta, där av projektet.
Naturligtvis förekommer det felaktigheter i utbetalningarna. Det kan vara fel i handläggningen, men det kan även handla om brott mot socialförsäkringen.
Försäkringskassan får ständigt in anmälningar om människor, som har sjukersättning, förtidspension, och som arbetar. Man kan bli återbetalningsskyldig upp till tio år tillbaka.
När Svenska Magasinet uppmärksammade Försäkringskassans satsning med kontoret i Spanien fick vi veta att några av dessa anmälningar gällde Spanien. Dessa anmälningar måste självklart utredas, så att trovärdigheten för det svenska trygghetssystemet kvarstår, var beskedet.
Sommaren 2006 sände Försäkringskassan ut brev till samtliga med sjukersättning i Spanien. Det gällde frågor om hälsotillstånd, förbättringar eller försämringar, fritid, bisysslor, studier och annat? Det följdes upp med samtal.
Försäkringskassan i Sverige hade tittat mycket på den norska motsvarigheten (NAV) i Alfaz del Pi där ett kontor har funnits sedan 2005.
– Vi träffade våra norska kollegor och utbytte erfarenheter. Vid några tillfällen använde vi deras kontor när vi skulle intervjua svenskar, berättar Magnus Tideström.
– Norge har sitt servicekontor i Alfaz del Pi fortfarande. 2007 hade vi ett ganska nära samarbete och utbyte med dem, säger Stefan Hermansson, enhetschef.
Utgick ni från att fusket bland svenskar var mer utbrett i Spanien än i Sverige?
-Nej, vi hade en neutral utgångspunkt, vi hade fått vissa impulser och visste att det förekom personer som fick sjukersättning trots att de arbetade och detta ville vi undersöka.
Rapporten som Svenska Magasinet har läst visar att det fanns tveksamheter i cirka fem procent av ärendena, det motsvarar 33 ärenden, efter skrivbordsutredningen. Bedömningen har gjorts att i 637 av de 670 ärendena är villkoren uppfyllda för fortsatt sjukersättning.
Insatserna i projektet har i 20 ärenden lett fram till misstanke om att villkoren för fortsatt hel sjukersättning inte är uppfyllda. Orsakerna kan vara både misstanke om arbete och/eller förbättrat hälsotillstånd. Det man kan poängtera är att övervägande delen av de 20 ärendena tillhör gruppen förbättrat hälsotillstånd.
Ur de 20 misstänkta fallen blev det ett ärende som överlämnades till sjukersättningsavdelningen på lokalkontor i Sverige där beslut togs om helt indrag och återkrav av sjukersättningen. Den försäkrade överklagade sedan Försäkringskassans beslut till Länsrätten vilken avslog överklagandet. Polisanmälan är gjord. Den försäkrade tillhör svensk lokalkontor och ingick därför inte i projektet och statistiken men ses ändå som en klar bieffekt då utredare vid observationer på plats upptäckt arbete, enligt rapporten.
En person fick nedsättning till halv sjukersättning medan en försäkrad på egen begäran begärt indrag av ersättningen då personen börjat arbeta.
