SUF står för Svenska Utlandsundervisnings Förening. Sekreterare i föreningen är Lars Bergman. Många minns honom som en mycket omtyckt rektor vid Svenska skolan i Fuengirola.
Även Denise Jiminez Norrestad, rektor vid Svenska skolan i Marbella, och Tommy Isaksson vid Svenska skolan på Teneriffa sitter med i SUF:s styrelse förutom fyra andra personer.
Fler barnfamiljer
SUF är en anrik förening som har funnits i 50 år. Åke Skeppare var föreningens förste ordförande mellan åren 1975 och 1981. Svenska skolan i Fuengirola hette från början Skeppareskolan, uppkallad efter Åke Skeppare som var Skolöverstyrelsens konsulent för utlandsskolorna när skolan startade 1969.
Det kan tilläggas att det inte är alla länder som satsar på skolor i utlandet. Exempelvis så gör inte Danmark det.
Svenska Magasinet möter Lars Bergman på mässan Köpa Hus Utomlands i Göteborg. SUF finns med på mässorna i Stockholm och Göteborg och håller i seminariet ”Skolgång utomlands” där de berättar om möjligheter att gå i svenska skolor. Barnfamiljer har blivit en vanligare syn bland besökarna vid mässorna.
– Det har att göra med att familjer med barn i skolåldern gärna söker sig till områden där det är nära till en svensk skola.
Färre utlandsskolor
Antalet svenska utlandsskolor som är godkända av Skolverket har blivit färre.
– När jag var rektor vid Svenska skolan i Fuengirola mellan åren 1991 och 1996 fanns det 34. Nu finns det bara 14 varav sju av dessa finns i Spanien.
Lars Bergman förklarar det med att många svenska företag har lämnat platser där det tidigare fanns svenska utlandsskolor.
Det bor cirka 700 000 svenska medborgare utomlands. Omkring 100 000 av dessa är bosatta i Spanien. Det är en anledning till att det finns hela sex svenska skolor i Spanien. Dessa finns i Fuengirola, Marbella, Gran Canaria, Teneriffa, Madrid, Mallorca och Torrevieja.
Vad de svenska utlandsskolorna erbjuder kan skilja sig åt. En del utlandsskolor som Fuengirola, Madrid, Paris, Nairobi och London har högstadium och gymnasium. Vid andra utlandsskolor erbjuds detta via handledning på distans.
Sofia Distans har undervisning i alla ämnen i grundskolans årskurser 6–9 och på gymnasienivå hjälper Hermods till med distansundervisningen. Elever kan även läsa enstaka ämnen. Eleven får betyg utifrån gällande kursplaner och betygskriterier för åk 6–9 och under gymnasieåren.
– Det kostar pengar på en svensk heldagsskola utomlands. Beroende på skola kan det kosta cirka 60 000 till 70 000 SEK om året. Det kan jämföras med internationella privata skolor som är dyrare där kostnaden kan ligga på mellan 300 000 och 400 000 SEK/året och där skoluniform kan tillkomma, berättar Lars Bergman.
Bidrar till Sverige
Svenska utlandsskolor är fristående. För att få lägre avgift krävs att eleven är behörig och att skolan får statligt bidrag.
– Det är i regel inte möjligt att ta med sig skolpengen från sin svenska hemkommun när man flyttar utomlands. I vissa kommuner går det dock att prata med din kommun, uppmanar han. Regler kan också ändras från år till år beroende på vilken tjänsteman som bedömer.
I annat fall är det vårdnadshavaren som står för en stor del av kostnaderna även om statsbidrag utgår.
Lars Bergman tillägger:
– Svenska staten betalar för elever vars föräldrar arbetar och bidrar till Sveriges ekonomi. Den elev som anses behörig och vars föräldrar uppfyller kriterierna får ett bidrag från Sverige. Det är en sak som ska bedömas av Skolverket i Sverige.
Kompletterande svensk undervisning
Svenska barn och ungdomar som bor i utlandet har möjlighet att få kompletterande undervisning i svenska och om Sverige. Sådan undervisning ges ofta av svenska skolföreningar i utlandet. Det finns cirka 100 sådana skolföreningar runt om i världen.
– Det krävs minst fem barn för att en skolförening ska kunna bildas, av till exempel föräldrar. Det betyder att eleverna får sin huvudsakliga utbildning vid en nationell eller internationell skola och en kompletterad undervisning i en svensk skolförening.
Undervisning i svenska språket och Sverige kompletterar alltså de ungas utbildning. Eleverna får inga betyg, men undervisningen har en egen fastställd kursplan, där studierna sker på elevernas fritid och omfattar cirka två timmar i veckan.
Lars Bergman betonar hur viktigt det är med språkkunskaper.
– Det är viktigt för barnen, men även viktigt för vårt samhälle. Barn som är i 5-eller 6-årsåldern har normalt lätt för att lära sig språk. Det går i regel snabbt när de dessutom kan använda det i vardagliga situationer, till exempel på idrottsplanen.
Mindre klasser
Svenska utlandsskolor är bra eftersom de i regel har mindre klasser och det finns ett stort engagemang bland de högpresterande lärarna.
– Mindre klasser bidrar till att elever får mer uppmärksamhet och stöd. Det som betyder något och som är viktigast är förstås delaktiga lärare.
Det är många som söker tjänster vid svenska utlandsskolor.
– Jag minns när jag var i Fuengirola på 1990-talet. Vi hade då inte mindre än 1 400 sökande på en tjänst.
Anna Fritzson som är vid Skandinaviska skolan i Torrevieja instämmer.
– Vi hade 92 ansökningar under en enda vecka på en tjänst som lågstadielärare.
Utomhusutrymmen
En annan sak som skiljer en utlandsskola i Spanien jämfört med en skola i Sverige är förstås utomhusklimatet. Det milda klimatet bidrar till härliga utomhusutrymmen som kan användas vid undervisningen
Förutom att skolorna följer den svenska läroplanen har de utökat undervisningen med spanska språket.
Anna Fritzson är vid Skandinaviska skolan i Torrevieja på Costa Blanca, som erbjuder undervisning för svenska, norska och finska elever. Skolan har funnits sedan 1999 och har för närvarande 162 elever och erbjuder undervisning för svenska, norska och finska elever.
Hon betonar att det är viktigt att tidigt få en personlig kontakt mellan vårdnadshavare och skolans personal.
– Vi hjälper till under processen vilket bidrar till kunskap, trygghet och gemenskap.
Skandinaviska skolan följer den svenska läroplanen men inspireras även av den finska skolans struktur. Det är små klasser, engagerade lärare och fokus på kunskap och välmående. Undervisningen är anpassad och det är runt 12 elever i varje klass.
Skolan erbjuder också undervisning till familjer som vill njuta av solen för en kortare tid, berättar Anna Fritzson.
– Föräldrar kan skriva in sina barn som gästelever hos oss under fyra veckor. Gästeleverna tar då med sina egna böcker från Sverige och erbjuds placering och period efter vad som passar verksamheten.
Fakta om svenska utlandsskolor
Svenska utlandsskolor är till för svenska barn och ungdomar som bor i utlandet med minst en av sina vårdnadshavare. Utbildningen motsvarar förskoleklass, grundskolan och så långt det är möjligt gymnasieskolan.
Huvudmännen för de svenska utlandsskolorna är berättigade till statsbidrag för utbildning i förskoleklass och i årskurserna 1–6. I vissa fall även för högstadiet i årskurserna 7–9 och gymnasieskolan 1–3. Det innebär att dessa skolor följer den svenska läroplanen så långt det är möjligt och att de har rätt att sätta betyg.
Svenska utlandsskolor är fristående och ligger utanför det svenska skolväsendet. Svenska utlandsskolor och distansinstitut tar ut elevavgifter. Avgifterna varierar mellan utbildningarna.
Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt och rätt till en kostnadsfri utbildning som finansieras med vad som kallas skolpeng. Om du och dina barn väljer att flytta eller vistas utomlands under en längre period upphör skolplikten och därmed rätten till utbildning.
Din hemkommun har ingen skyldighet att betala för ditt barns skolgång utomlands. Kontakta kommunen du bor i för att få veta vad som gäller i ditt fall.
Undervisningen på de svenska utlandsskolorna motsvarar så långt det är möjligt den som eleverna får i Sverige. Skolorna följer de svenska läroplanerna och undervisningen är på svenska. Svenska utlandsskolor som får statsbidrag har rätt att sätta betyg. Skolinspektionen har tillsyn över den verksamhet som får statsbidrag.
Det finns skolor som kallar sig svenska utlandsskolor och andra utbildningar som varken får statsbidrag eller har rätt att sätta betyg enligt svensk lag. Sådana skolor står inte under svensk statlig uppföljning, utvärdering och tillsyn.
Källa: Skolverket
