Bokens titel, ”El precio del trono” (Planeta), anspelar på det som Kung Don Juan Carlos I fick betala för att monarkin återinfördes i Spanien efter 45 år Av Ola Josefsson
Det är författarinnan Pilar Urbano (Valencia, 1940) som ligger bakom ännu en bok om det spanska kungahuset, Casa Real. Tidigare har hon skrivet en bok om den spanska drottningen. Boken om kung don Juan Carlos I ligger ute på bokdiskarna efter tio års arbete. Boken är på 1.200 sidor. ”El precio del trono” handlar inte om att saluföra några åsikter, enligt författaren själv. Här handlar det om dokumentation.
Men det finns kritiska röster till boken som menar att den innehåller felaktiga uppgifter på både personer och platser. En av de främsta kritikerna är den mycket ansedda journalisten och författaren Ramón Pérez-Maura. Han kommenterar boken med att ”det är verkligen svårt att samla så många felaktigheter på så få rader”.
Pilar Urbano hänvisar till dokument och källor – och till släktingar till dem som har suttit nära maktens centrum. Många av dokumenten ska enligt författarinnan själv ha varit hemligstämplade av Vita Huset och CIA.
Boken beskriver 45 år, från 1931 då Alfonso XIII förlorade tronen och fram till 1976. Under dessa år fanns det mängder av konspirationer och frågan är vilken som drog i trådarna. Enligt Pilar Urbano ska kung Alfonso XIII finansierat Francosidan i inbördeskriget. Franco ska dessutom utarbetat pakter med Hitler såväl som med Roosevelt.
Huvudrollsinnehavaren är Juan Carlos, men det finns antagonister som Franco och nuvarande kungens far don Juan. Franco, don Juan och don Juan Carlos var brickor i ett spel som följdes med stort intresse av världen. När Francos påtänkte efterträdare, Carrero Blanco, dödades vid ett ETA-attentat 1973 fortsatte spekulationerna om Francos efterträdare.
Pilar Urbano blandar och ger och bland de mera märkliga teorier och konspirationer som presenteras i boken är att den amerikanska underrättelsetjänsten CIA skulle ha legat bakom attacken på amiral Carrero Blanco, samma dag som Henry Kissinger bodde 150 meter från attentatsplatsen i Madrid.
Flera har gjort anspråk på den spanska tronen. Allt som don Juan Carlos har gjort har granskats in i minsta detaljer. Vad han sagt, när han har varit tyst och vilka gester han använt. Allt var ovisst ända fram till slutet.
I boken framkommer det att Francos hustru Carmen (Polo) vid ett tillfälle hänvisade till ett brev som Franco skrivit. I brevet uttryckte Franco det som att Juan Carlos skulle bli utsedd som kung, men det var något som Juan Carlos vid ögonblicket inte kände till. Han trodde att Alfonso de Borbón var ett alternativ. Det tyckte inte Franco som bara såg Spaniens kommande kung i Juan Carlos.
Anledningen är enkel enligt författaren Pilar Urbano. Alfonso de Borbón kom från en dysfunktionell familj och han var melankolisk. Här finns det en anekdot. Vid begravningen av Alfonso efter att denne hade omkommit i samband med en skidolycka ska Juan Carlos ha sagt följande till Alfonso Suárez: ”Jag kan inte förneka att döden har tagit en Borbón”.
Pilar Urbano beskriver hur Juan Carlos var beroende av Franco. Han var elev och under de första åren handlade det om lydnad. När doña Sofía kom förändrades bilden och Juan Carlos kände sig genast mer säker.
Borbón-kronan hade alltså gått förlorad 1931 då Juan Carlos farfar Alfonso XIII fick lämna ifrån sig kungatronen i Spanien. Juan Carlos är medveten om att han inte hade någon dynastisk legitimitet till kronan, den tillhörde egentligen hans far.
Ett av de svåraste ögonblicken i Juan Carlos liv inträffade när en ung Juan de Borbón fick se sin lillebror, Alfonso de Borbón, 14, avlida. De två syskonen lekte med en pistol som de trodde var oladdad. Ett skott gick av och träffade Juans lillebror Alfonso i Villa Giralda i Estoril, Portugal, den 29 mars 1956.
Det var ett tufft slag när hans pappa, don Juan, riktade orden till honom:
”Svär inför mig att du inte gjorde det med flit”, sa don Juan och skickade Juan Carlos tillbaka till militärakademin.