30 januari presenterade Statistiska Centralbyrån (INE) preliminära siffror avseende ekonomins utveckling för det sista kvartalet år 2016. Därmed kan man med hög precision sammanställa nationalräkenskaperna för året. Av Ruben Larsen, Haga Kapital
e-post: ruben@hagakapital.se
Under kvartal 1 och 2 var tillväxten 0,8 % i båda kvartalen och för kvartal 3 och 4 var tillväxten 0,7 %. Alltså växte BNP med 3 % under förra året. Under första halva året var det huvudsakligen hushållens konsumtion som var en drivande faktor. Andra halvåret ökade exporten och handelsunderskott blev ett handelsöverskott. Offentliga kostnader minskade också något under detta halvår. I slutet av januari kom även färska sysselsättningssiffror.
Sista december 2012 var den procentuella arbetslösheten 26,1%. 17 139 000 personer jobbade och 6 051 000 var arbetslösa. Sista december 2016 var den procentuella arbetslösheten 18,63 %. Personer i arbete har ökat med 1 369 000 personer. Under samma period har antalet arbetslösa minskat med 1 813 000. Förklaringen till skillnaden rör sig huvudsakligen om gästarbetare som har rest till sina hemländer samt att fler unga påbörjat utbildning.
Förekomsten av tillfälliga arbete ökade från 25 till 26 % under året och ligger kring ett historiskt genomsnitt. Sista december 2007 var samma siffra 29 %. Tillfälliga arbeten förekommer oftast inom lantbruket med 61,6%, därefter följer byggsektorn med 42,8 %, servicesektorn med 24,5 % och lägst ligger industrin med 20,9 %. Jämför vi med eurozonen och använder siffror avseende tredje kvartalet, så skapades det ca 961 000 nya jobb inom euroområdet. 479 000 av dessa skapades i Spanien. Med andra ord står Spanien för 50 % av allt jobbskapande i eurozonen under denna period. Jämför vi med hela EU så stod Spanien för hela 36 % av allt jobbskapande.
Det är lite svårt att förstå den extrema utvecklingen som äger rum i landet. Om vi i ett historiskt perspektiv tittar på änder som har haft en kraftig ökning i nya arbetstillfällen, så finns det flera gemensamma faktorer. Ofta förekommer det omfattande offentliga infrastruktursatsningar med ett överdrivet bostadsbyggande som föds av aggressiv kreditgivning.
Skulder drivs upp framförallt hos hushåll och inom offentliga sektorn. Utvecklingen i Spanien är mycket unik då trenden har varit det motsatta och det är svårt att hitta historiska händelser att jämföra med. Framtidstron hos hushåll och företag ligger på mycket höga nivåer och observationerna för december landade på de högsta nivåerna som någonsin uppmätts.
Antalet turister som besökte Spanien under 2016 uppgick till 75,6 miljoner vilket var drygt 10,3 % mer än 2015. Även hotellövernattningar ökade med 8,5 % under 2016. Inflationen började ta fart och steg med 3 % under den senaste månaden.
Tar vi bort energi och mat (kärninflation) så var ökningen ca 1 %, den huvudsakliga prisuppgången rör sig om energi och vissa matprodukter. Samma pristryck observerades i Spaniens grannländer och för den nominella BNP tillväxten, så är detta goda nyheter då skuldsättning och budgetunderskott jämförs med BNP utan avdrag för inflation. Vid hög inflation minskar skulden. För den som har lån betyder detta högre kostnader då räntorna stiger men för den som har ett sparkonto är de högre räntorna ljuv musik.
Orderingången för industrin ökade med 6,9 % under förra året. Ökningen observerades i 15 av 18 regioner med högsta noteringen uppmätt i Aragon med 22,2%. Andalusien kom på fjärde plats med en ökningstakt på 11,7%. Trots en solid och bred återhämtning så har landet fortfarande underskott i offentliga finanser. Årets underskott förväntas landa på drygt 3,5 % av ekonomins storlek.
Trots vissa skatteökningar samt reformer på kostnadssidan, är det svårt att bromsa kostnadstrycket. Hela den offentliga sektorn i Spanien uppgår till ca 43 % av BNP och drygt 26 % av budgeten relateras till pensionskostnader. Sedan 1980 har dessa kostnader mer än fördubblats och år 2040 beräknas dessa kostnader ha ökat med drygt 100 % till. Förklaringen är i första hand demografisk och i andra hand skenande förmåner. Antalet personer över 65 år kommer öka dramatisk de kommande åren och större delen av dessa har maximala rättigheter. Dessa uppgår till ca 165 % av genomsnittslönen i landet. Pensionskostnaderna finansieras till 85 % genom olika former av arbetsgivaravgifter och en mindre del dras från reservfonden som snart är tömd. Resterande betalas via generella skatteinkomster.
Underskottet i systemet uppskattas till ca 2,5 % av BNP för 2016. Underskottet i finansieringen kommer fortsätta öka, detta trots en solid ökning av antalet arbetstillfällen. Denna utmaning är inte unik för Spanien då i princip alla europeiska länder har samma finansieringsform (Pay As You Go). Innebörden är att samtliga pensionskostnader tas från löpande inkomster och ingenting finns i fonder. Det som gör Spanien unikt i detta sammanhang är att landet ligger bäst till i Europa i detta avseende. I Spanien måste 100 arbetande personer finansiera 28 pensionärer.
I Norra Europa är denna siffra oftast en bra bit över 40. År 2013 började man ta itu med att bromsa utvecklingen och systemet kommer att bli sanerat i omgångar. Huvudproblemet med pensionssystemet är inte för låga nivåer för personer med ett lägre beräkningsunderlag utan finansieringsformen, där inget fonderas samt möjligheten till pensionsrättigheter upp till 165 % av genomsnittslön. Minskas max pensionen till 80 % av genomsnittslönen, kan man säkerställa att ingen har ett ekonomiskt ovärdigt liv på ålderns höst.
