Även om både fästingar och loppor är vanliga i Spanien finns det en väsentlig skillnad mellan dem. Loppbett är som regel endast obehagliga medan fästingbett kan vara farliga. Välbekanta fästingburna sjukdomar från Sverige är både Borrelios och TBE.
I Spanien finns det ytterligare två allvarliga sjukdomar som sprids via fästingbett. I Spanien sprider fästingarna tre olika sjukdomar hos hund; borrelios, babesios och erlishios.
Borrelios är för oss den mest kända sjukdomen och förekommer i hela Europa. Sjukdomen förorsakas av en bakterie som heter borrelia.
Till symptomen hör förutom feber och smärta en ofta migrerande hälta – hunden kan vara halt litet till och från, än på det ena, än på det andra benet. Den form av borrelios som vi ser hos människor som drabbats av hjärnhinneinflammation ”TBE” är ovanlig hos hund. Borrelios är hos hund den minst allvarliga fästingburna sjukdom och svarar också relativt bra på antibiotisk behandling.
Babesia, som organismen heter är ingen bakterie utan en parasit. Parasitsjukdomar svarar som regel inte så bra på antibiotikabehandling, en orsak till att sjukdomen babesios är mycket allvarligare än borrelios. Bärare av babesia är den stora bruna hundfästingen och eftersom den trivs och förökar sig bra inomhus händer den att den tar sig en lift med den som bilar genom Europa hem till Sverige.
När babesiaorganismen kommit in i hundens kropp söker den sig in i blodomloppets röda blodceller, var den livnär sig på ämnen från blodkroppen. Den växer och när den är tillräckligt stor delar den sig. Nu kommer den röda blodkroppen snart att spricka, babesiaorganismerna och de slaggprodukter som de bildas kommer ut i blod omloppet och babesian söker sig till nya röda blodceller. När detta pågått ett par månader är mängden av organismer som frigörs redan avsevärd och nu börjar hunden få symptom på sjukdomen.
Organismerna frigörs alltid ungefär samtidigt. Varje gång cirkeln sluts, och det kommer ut slaggprodukter i blodet får hunden symptom. Detta sker ungefär en gång per månad; hunden blir trött, får feber, anemi, ont i kroppen, dålig aptit och verkar ha mist sin livsglädje. Ibland kan symptomförloppet vara smygande ibland kan det vara väldigt dramatiskt. Erlishia-organismen verkar ungefär som babesia, men de söker sig istället till de vita blodkropparna. Symptomen på erlishios påminner mycket om babesios, men förloppet är ofta mycket mindre dramatiskt. Sjukdomen kan ha en väldigt lång inkubationstid.
Erlishia kan leva åratals i hunden utan att ge några kraftiga symptom. Ändå mår hunden inte ”riktigt bra”. I vissa fall är hundar smittade av flera fästingburna sjukdomar samtidigt. De blir ofta sjuka länge och är svåra att bota. Gemensamt för infektioner förorsakade av både erlishia och babesia är att hundarna oftast inte kan bli botade för gott, utan parasiten alltid kommer att finnas kvar i kroppen.
Diagnosen på sjukdomarna kan fastställas med ett enkelt blodprov.
Hur sprids smittan?
I Spanien är fästingarna aktiva året om. De sprids helt enkelt genom att djuret kommer i kontakt med dem, ofta via gräsplaner eller buskage var de råkar finnas. Det finns mera av dem ute i på landsbygden, och på ställen var det finns mycket djur – till exempel hästar, får eller andra hundar.
Förebyggande behandling
Eftersom det är fråga om allvarliga sjukdomar är den förebyggande behandlingen viktig. Det finns dock inget sätt att förhindra ett fästing angrepp, men många goda metoder att se till att den tid fästingen sitter kvar minimeras.
