Sedan jag pensionerades som meteorolog på SMHI, Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, för åtta år sedan, har utvecklingen och förbättringarna inom meteorologin fortsatt med god fart. Nya kraftfulla datorer, alltmer avancerade satelliter och telenät har medfört allt mer information om atmosfären och säkrare väderprognoser, som finns tillgängliga på olika sätt.
Av Mona Lidman Valdemarsson
e-post: mona@valdemarsson.com
För den som har tillgång till Internet och helst snabbuppkoppling finns det en enorm mängd väderinformation att hämta på nätet. Det gör inget om man missar väderprognoserna på tv eller radion. Man har sin egen vädertjänst i datorn.
Det spanska vädret
På de sidor, som INM, Instituto Nacional de Meteorología, har på nätet finns mycket information att hämta. Adressen är www.inm.es. Presentationssidan visar olika alternativ att välja på.
De flesta av oss är väl mest intresserade av väderprognoser (predicciones). Klicka på novedades, nyheter, i spalten till vänster. Bland möjligheterna på nästa sida finns ”prediccsiones para 7 días”, klicka på den. En Spanienkarta visas. Klicka på önskad provins, antingen på kartan eller i listan. Då kommer det upp namnen på ett antal orter i denna provins. Välj ort.
En tabell visas med prognos för sju dagar framåt och den är rätt självförklarande. Här finns symbol för molnighet och sannolikhet i procent för nederbörd (0-100). Dygnets högsta temperatur och dygnets lägsta temperatur anges.
Vindriktningen visas med en pil åt vilket håll vinden blåser. Pekar pilen åt vänster är det ostlig vind, pekar den uppåt sydlig o.s.v. Vindhastigheten anges i km/tim. I Sverige brukar vi ange denna i m/sek. Multiplicera siffran för km/tim med 0,3 så fås vindhastigheten i m/sek. Dessutom anges maximum för dagens ultravioletta ljus och då ska man veta att siffror på 7 -10 är ett högt värde.
Det är som ovan dessa websidor såg ut inför sommaren 2005. Om de ändras, går det säker att hitta rätt i dem ändå.
Säkerheten i prognoserna
Hur säker prognosen är beror mycket på årstiden, det geografiska läget, vädersituationen och för hur långt fram i tiden den gäller. Stabila högtryckssituationer innebär oftast säkra prognoser flera dagar framåt, även om molnigheten kan vara knepig den kalla årstiden. Lågtryckssituationer innebär större svårigheter att förutsäga vädret, särskilt flera dagar framåt och med detaljer. Allmänt gäller att träffsäkerheten blir lägre ju längre fram i tiden prognosen gäller.
Mer för den väderintresserade
På INM:s startsida finns fler möjligheter att välja på. Det finns datorberäknade prognoskartor för hur förhållandena ändrar sig på olika nivåer upp genom atmosfären.
Man kan titta på satellitbilder för var sjätte timme ett dygn bakåt och köra sekvensen framåt eller bakåt. Vidare finns också en karta med ytvattentemperaturen i haven.
Klimatuppgifter
Ofta är det av intresse att jämföra aktuella temperaturer och nederbördsmängder med det ”normala”, vilket är det samma som medelvärdet för en längre period. Enligt internationell överenskommelse är den nu gällande perioden för normalvärden de trettio åren mellan 1971 och 2000. Är man intresserad av vilka meteorologiska förhållanden man kan förvänta sig på en ort, ger klimatuppgifterna en bra fingervisning.
På INM:s startsida finns en rubrik ”Climatología”. Klicka på den. Välj region och sedan en av de orter som finns i den lista, som visas. För varje sådan ort finns en omfattande tabell med medelvärden under trettio år.
Under tabellen finns förklaring vilka element som avses. Men man ska som sagt tänka på att dessa värden är medelvärden och att det är vanligt att de tillfälliga avvikelserna kan vara stora.
Det svenska vädret
Den som är utomlands är ju ofta intresserad av, hur de har det där hemma i Sverige. Uppgifter om det är också lätt att hitta på nätet. SMHI, Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, hittar man på nätet med adressen www.smhi.se. Där finns observationer och prognoser för hela Sverige.
Man kan börja med en prognoskarta för hela landet och den kan klickas framåt i tidssteg. Vill man ha uppgifter om ett särskilt område klickar man i den blå övre kartan på aktuellt område. Önskas ännu mer detaljer, väljer man en av orterna i den lista som finns. Då kommer det upp, under kartan, en prognostabell i tidssteg för fem dygn framåt.
De stora svenska dagstidningarna har också utförliga vädersidor på Internet. Den intresserade kan prova sig fram. Själv är jag förtjust i Aftonbladets vädersidor, som förutom prognoser har med sekvenser av satellitbilder och bilder från väderradar.
Ännu mer väder
Eftersom väder är av stort intresse för många och i stora delar av världen, finns det på nätet en otalig mängd andra adresser, som har väderinformation på sina sidor.
Men när det gäller att välja producent av den prognos man är intresserad av, bör man nog välja den närmaste vädertjänsten. Denna har den största lokalkännedomen och har den största möjligheten att tolka vilka förhållanden de datorberäknade prognoserna ger för orten ifråga.