I första delen berättade vi om Christopher Columbus och hur han kämpade för att bevisa att man kunde segla västerut för att enklare komma till Asien. Som vi vet hade han inte helt rätt i detta men den oplanerade upptäckten av Amerika och “den nya världen” innebar nya och stora möjligheter för Spanien.
Men det innebar även en hel del våld och ett mörker som drabbade de människor som redan bodde där.
Läs mer: Christopher Columbus – del 1
Columbus återvände till Amerika tre gånger efter upptäckten.
Andra resan
Columbus återvände efter sin upptäckt till Spanien i mars 1493 men han blev inte långvarig i Europa. Efter bara sex månader begav han sig på nytt mot den amerikanska kusten. Denna gång hade han med sig 17 skepp, uppemot 1 500 man och förnödenheter för att kunna etablera kolonier, som han skulle administrera. Bland medresenärerna fanns soldater, präster, snickare, bönder och mycket mer. Denna gång seglade man i en mer sydlig riktning och vid ankomst hittade man flera nya öar, kom i kontakt med nya urinvånare och anlade flera bosättningar.
Kopior av Columbus skepp Niña, Pinta och Santa María.
Efter den första seglatsen hade Columbus lämnat 39 spanjorer för att etablera bosättningen La Navidad, på det som idag är Haiti. När han nu återvände fann han att den låg i ruiner. Enligt ledaren för den lokala stammen ska de 39 männen ha börjat bråka internt om guld och andra rikedomar de hittade på ön och även hamnat i konflikt med stammen efter att ha rövat bort flera kvinnor.
Med målet att nu etablera mer långvarig makt över de nya områdena beordrade Columbus ett stort antal män att breda ut sig och utforska territorier samtidigt som han själv stannade på Kuba och Jamaica. Han implementerade encomienda, en spansk modell som innebar att erövrarna hade rätt till arbetskraft från alla de icke-kristna folk som de lade under sig. Med andra ord gjorde de dem till slavar.
Tavlan Inspiración de Cristóbal Colón av Jose Maria Obregon.
Columbus och hans trupper förslavade en stor del av den lokala befolkningen, däribland barn. Urinvånare misshandlades, våldtogs och torterades för information om var man kunde hitta guld. Under denna tid började man även skicka tillbaka tillfångatagna människor som skulle arbeta som slavar hemma i Spanien. Samtidigt skickade den spanska kronan ytterligare resurser åt andra hållet.
Omkring två och ett halvt år efter den andra expeditionen återvände Columbus hem till Spanien i mars 1496.
Tredje och fjärde resan
På sin tredje resa över Atlanten hade Columbus bara med sig sex skepp. De delade dessutom på sig när de närmade sig land så att tre seglade för att fortsätta etableringen på öarna längs kusten medan resten tog sig till det sydamerikanska fastlandet. Den första dokumenterade europeiska landstigningen på fastlandet skedde i augusti 1498 i dagens Venezuela.
De stannade dock inte länge utan vände snart tillbaka mot öarna för att kontrollera sina befästningar. Där fann han att flera av hans nybyggare hade gjort revolt mot hans styre då de menade att han inte kunnat leverera de löften om rikedom han gett dem. För att få bukt med detta kallade han på hjälp från Spanien men även där hade ett rykte börjat sprida sig om hans ofta onödigt brutala tillvägagångssätt.
Istället för att fortsätta ge stöd till Columbus ersattes han som styrande över de nya territorierna av Francisco de Bobadilla. Efter att han gjort en utredning om situationen togs Columbus till fånga och skickades hem i kedjor. Han spenderade sedan sex veckor i fängelse men var fortfarande populär hos det spanska kungaparet. Columbus förnekade alla anklagelser om extremt våld och regenterna valde hans linje. De fördömde Bobadillas fängslande av Columbus och återinstiftade hans makt över Amerika. Kort därefter finansierade de en fjärde resa.
En tavla föreställande Columbus död i Valladolid år 1506.
Denna gång seglade fyra skepp med totalt 140 man som kom fram den 15 juni 1502. Man lade nu till på ön Martinique men resan fördröjdes av en kraftig orkan som sänkte flera av Columbus skepp. Han själv klarade sig men av den totala flottan som befann sig runt Amerika förlorades 20 av 30 skepp och 500 människor miste livet, däribland Francisco de Bobadilla.
Han tog sig till slut i land och utforskade nu stora delar av Centralamerika, däribland kusterna i Honduras, Nicaragua, Costa Rica och Panama. I det sistnämnda kom han för första gången i kontakt med Ngäbe-folket. De färdades i kanoter och var utsmyckade i guld. Columbus tolkade detta som ett tecken på stora rikedomar i området och i januari 1503 etablerades en bosättning vid mynningen till Belenfloden. Den kom att bli hans sista.
Efter detta vände Columbus åter till Karibien där han och hans män strandsattes på Jamaica. Där hjälpte lokala stammar till med resurser och så småningom kunde han ge sig ut på sin sista seglats för att ta sig hem över Atlanten. Han dog kort därefter i sitt hem i Valladolid.
Eftermäle
Idag firas Columbus som en hjälte i USA. Bland annat har en årlig parad på Columbus Day. (Bild: Jazz Guy)
Synen på Columbus har inte varit helt ensidig efter hans död. För det ena anses hans upptäckter som en vändpunkt i vår historia då den innebar början på globaliseringen. Hans utforskningar och erövringar inledde den ekonomiska relationen som idag finns mellan de amerikanska kontinenterna och Europa. Sedan slutet på 1400-talet har idéer, teknologier och välstånd kunnat utbytas över havet.
Han betraktades dock länge som en misslyckad administratör över de nya kolonierna då han inte lyckades etablera eller upprätthålla goda relationer, varken med majoriteten av lokalbefolkningen eller med spanjorerna som flyttat dit för att tjäna under honom.
Efter den amerikanska revolutionen, under de senare delarna av 1700-talet, började dock en mer positiv bild spridas av honom. Columbus har i det moderna USA mytologiserats som en hjälte som möjliggjorde skapandet av den nya nationen.
