På en landtunga i västra Andalusien mot Atlantkusten ligger Cádiz, en gång i tiden den spanska flottans viktigaste hamn. Av Lars Stahre
e-post: larsstahre1@gmail.com
Landtungan, som Cádiz vilar på, sträcker ut sig från det spanska fastlandet likt ett drakhuvud. Staden är omringad av Atlanten och vattnet är ständigt nära. Cádiz är en av Västeuropas äldsta städer och grundades av feniciska handelsmän för över 3 000 år sedan. Därefter har karthager, romare och morer avlöst varandra som erövrare och kolonisatörer. Det var från Cádiz som Columbus seglade mot Amerika.
Idag präglas bilden av Cádiz av mysiga gränder, långa stränder och het gastronomi. Staden är fylld med spännande arkitektur, kultur och historia. Och det var här Lord Nelson samlade kraft inför slaget vid Trafalgar några mil söderut, vilket ändrade maktbalansen i Europa.
Cádiz på avstånd
Kuststräckan från Tarifa mot Cádiz präglas av vackra stränder och sömniga badorter. Det sällsamma skimrande ljuset har givit namn åt kusten – Costa de la luz. Mäktiga klippor, svindlande kullar, kolossala sanddynor och ändlösa rader av olivträd och kraftfulla pinjeskogar kantar vägen.
När man närmar sig de centrala delarna av Cádiz söderifrån, förefaller staden flyta på Atlantens spegelklara vatten. Cádiz är på tre sidor omgivet av vatten och är förbunden med fastlandet via en smal, 8 km lång landtunga som skjuter ut från Cádizbukten. Vi befinner oss på denna landtunga och utsikten i alla riktningar är bedövande. Den gamla stadsmuren passeras och bilen parkeras i närheten av busstationen.
Cádiz historia
Cádiz är historikers och arkeologers paradis och nya fyndplatser upptäcks ständigt.
Cádiz grundades av feniciska köpmän från östra Medelhavet omkring 1100 f.Kr. Därmed skulle staden vara Västeuropas äldsta som ännu är bebyggd, och en av världens äldsta sjöstäder. Staden kom senare under den växande sjömakten Karthago och blev på 200-talet f.Kr. basen för Hannibals erövring av stora delar av den Iberiska halvön.
Därefter togs den livliga hamnstaden över av romarna år 206 f.Kr. under det Andra puniska kriget mot Karthago. Romarna behärskade Cadiz och den iberiska halvön i århundraden fram till Västroms sammanbrott i början av 400-talet e.Kr. Under den följande politiska och militära turbulensen erövrades Cadiz och större delen av den Iberiska halvön av de germanska visigoterna.
År 711 invaderades den iberiska halvön från nuvarande Marocko av de muslimska morerna. Cadiz inlemmades i “Al Andalus”, som blev benämningen på de områden som de muslimska araberna kontrollerade på den Iberiska halvön. Efterhand trängdes morerna alltmer tillbaka under den kristna återerövringen, reconquistan, och år 1262 erövrades Cadiz av den kristne kastilianske kungen Alfons X.
De kristna kungarikena, med de växande Kastilien och Aragonien i spetsen krossade den återstånde delen av Al Andalus – Granada – år 1492. Reconquistan var slutförd och därefter var hela Iberiska halvön under kristet styre.
Samma år nådde Columbus fram till Amerika. Resan hade utgått från Huelva några mil norr om Cadiz. Hans tre övriga seglatser till Nya Världen utgick från Cadiz och staden omvandlades snart till en mötesplats för handelsutbyte och kulturella strömmar mellan Spanien och Amerika.
Cadiz speciella urbana utformning med sina tjocka fästningsmurar försedda med skottgluggar blev en modell för befästa spanska koloniala hamnstäder i Amerika.
Nästan allt guld och silver från den nya världen kom in denna väg och Cadiz gyllene epok inleddes.
Efter de muslimska morernas sorti från Iberiska halvön blev England huvudfienden för det nyetablerade spanska kungadömet. Englands främsta strävan var att störa Spaniens handel med Nya Världen i hopp om att få en ökad roll i den atlantiska handeln. Den 19 april 1587 riktade en engelsk flottstyrka under Sir Francis Drake kanonerna mot staden. Ett fyrtiotal spanska skepp sköts i sank. Det kommande århundradet besköts, intogs och skövlades Cadiz ett flertal gånger av England.
Under 1700-talet överfördes den spanska Amerikahandelns monopol från Sevilla till Cádiz och stadens storhetstid nådde nya höjder. Det mesta av de rikedomar som Spanien hämtade från kolonierna i Sydamerika passerade genom stadens hamn. Då byggdes också de flesta av de vackra, ståtliga byggnader som ännu finns kvar i den gamla delen av stan. Husen byggdes högre än i andra städer med utkikstorn, varifrån man kunde spana efter inkommande skepp.
Guldåren tog emellertid slut mot slutet av århundradet när England återigen anföll. Cádiz miste sin ställning som betydande handelsstad, men staden klev åter in i focus av den europeiska historien 1805, då den brittiske viceamiralen Lord Nelson samlade sina 33 skepp här inför det legendariska slaget vid Trafalgar.
Lord Horatio Nelson
För att förstå Lord Nelsons hjältestatus i Storbritannien måste man förstå den tidens dramatiska historiska sammanhang. Revolutionen i Frankrike 1789 hotade den rådande europeiska maktbalansen. De europeiska stormakterna darrade och i de följande Napoleonkrigen krossades en efter en under Napoleons stövlar. Frankrike höll Europa i ett järngrepp men Storbritannien stod emot. Landets herravälde på haven gungade emellertid oroväckande i de revolutionära stormarna. I denna ödesstund för nationen steg den karismatiske amiral Horatio Nelson fram. Han blev den hjälte nationen kunde samlas bakom.
Efter att Spanien slutit upp på Frankrikes sida började Napoleon förbereda sin stora plan – invasionen av Storbritannien. Den engelska blockaden av franska och spanska hamnar hindrade dock den franska flottan att segla norrut mot Engelska kanalen. I oktober 1805 gav Napoleon order om att den fransk-spanska flottan som låg i Cádiz skulle segla ut för att konfrontera den engelska flottan under befäl av amiral Nelson.
Amiral Horatio Nelson kände farvattnen kring Cadiz väl sedan en attack mot staden några år tidigare. Invasionen hade visserligen misslyckats men den utdragna blockaden var framgångsrik och grundlagt den brittiska flottans totala dominans i Medelhavet.
Nelson hade en effektiv spaningsstyrka utanför Cadiz och missade inte att notera att den fientliga fransk-spanska flottan löpt ut. Den brittiska styrkan styrde söderut och låg och väntade. Den 21 oktober fick de varandra i sikte strax utanför udden Kap Trafalgar fem mil söder om Cadiz.
Lord Nelson hade under åren före Trafalgar utkämpat flera bataljer till havs och sargats svårt. Inför slaget vid Trafalgar 1805 var det en halvblind och enarmad man som anförde den brittiska flottan.
Det våldsamma sjöslaget utanför Kap Trafalgar skulle ändra historien. Inför slaget uttalade Nelson den välkända ordern – England expects every man to do his duty – (England förväntar sig att var man gör sin plikt).
Öronbedövande kanonsalvor avfyrades och master och segel trasades sönder. De sårades skrik och dödsångest åstadkom en fasansfull skräckstämning.
Nelsons brittiska flotta utplånade näst intill totalt den förenade fransk-spanska flottan. Nelson blev dödligt sårad på sitt flaggskepp ”Victory”. Inför sitt yttersta, när han underrättats om att 18 fientliga skepp gett upp striden, yttrade han sina sista ord – ”Thank God! I have done my duty.”
Efter slaget gick de återstående fartygen i den spansk-franska flottan under i en storm. Illa tilltygade efter sjöslaget försökte de ta sig in i Cadiz hamn, men sjönk bara ett par kanonsalvors avstånd från land.
Den brittiska flottan under ledning av amiral Lord Nelson miste inte ett enda fartyg. Amiral Lord Nelson hade intagit platsen som den brittiska flottans största hjälte någonsin. Lord Nelson står staty på Trafalgar square i London.
Nelsons seger vid Trafalgar ändrade Europas historia. Napoleons invasionsplaner tillintegjordes och gav Storbritannien herraväldet på haven under hela 1800-talet.
Cadiz 1812 – Liberalismens vagga i Europa
År 1808 invaderades Spanien av Napoleons styrkor och större delen av landet blev ockuperat. Napoleon satte in sin egen broder som kung för att markera att Spanien var inlemmat i Napoleons välde. Folket reste sig och motståndskampen mot den franska invasionen växte. Den franska militära överlägsenhet var dock överväldigande och upprorsmännen pressades söderut. Cádiz höll ut trots två år av belägring och var en av få platser som inte föll under fransk kontroll.
Spanjorer som påverkats av den liberala ideologin hade flytt till Càdiz. Den 29 mars 1812 undertecknades Spaniens första demokratiska och liberala konstitution här. Bland annat slogs fast att kungen skulle vara ansvarig inför ett parlament, allmän rösträtt för män och pressfrihet skulle råda. (Om denna händelse, som under denna tid var ytterst radikal, påminner den stolta vita stenstatyn som reser sig över Plaza de España nära hamnen). Cadiz hyllades därefter som liberalismens vagga inte bara i Spanien, utan över stora delar av Europa. Från Cadiz utgick den motståndsrörelse med inslag av gerillakamp som framgångsrikt bekämpade den franska ockupationen och som ledde till att de franska trupperna besegrades och drevs ut ur landet år 1814.
Då de spanska kolonierna i Amerika gick förlorade i början av 1800-talet upplevde Cádiz en ekonomisk nedgång, från vilken staden aldrig hämtade sig.
Under spanska inbördeskriget 1936–39 föll Cádiz efter mycket kort tid i Francotruppernas händer, och hamnen blev ett av general Francos brohuvuden för överförandet av trupper från Spanska Marocko.
Vandring i Cádiz
Från turistbyrån kan man välja olika slingor som är markerade med olika färger.
Vi började vår vandring i den norra delen av gamla stan vid Plaza de Espana. Det centrala monumentet är byggt med anledning av 1812 års konstitution (se ovan) som är Spaniens första i liberal anda och tillkom under Napoleons ockupation av Spanien 1807-14.
Vi promenerar mot hamnen varifrån Christofer Columbus avreste till Amerika och vandrar längs en murliknande vall mot havet som omger hela den gamla staden. Flera befästningar som är inbyggda i fästningsvallen passeras.
Byggnader och historiska minnesmärken vi passerar kännetecknas av influenser från de många historiska faser som staden upplevt. Vi njuter av den charmiga strandpromenaden. Atlantens vågor kastar sig oupphörligt mot den eroderade havsvallen.
Vi passerar den originella parken “Parque Genoves” och luften är mättad av dofter av hav, skum och salt när vi når fram till La Caleta – ett unikt strandområde mitt i den gamla staden. De övriga av stadens sandiga stränder ligger utanför den gamla staden, men det gör inte den här oasen mindre attraktiv. Stranden består av en vik flankerad av fästningar nära stadens hjärta. Färgglada fiskebåtar vaggar stillsamt i den lugna vinden. Det är i början av april och vi inser att lockelsen att nedsänka våra kroppar i det behagliga elementet skulle varit oemotståndligt om våren varit mer framskriden.
Vi svänger österut in i det inre av gamla stan där spretiga gator, pittoreska kyrkor och charmiga torg präglar atmosfären. Vi befinner oss i den charmiga stadsdelen La Vina.
Hospital de Mujeres hägrar och vi betalar entré och njuter av barockarkitekturen och det gamla barocksjukhusets främsta sevärdhet, nämligen El Grecos berömda målning Éxtatis de Francisco.
Vi fortsätter genom de krokiga gränderna i den gamla stan, passerar små, mysiga torg med apelsinträd och blommor, stannar till och intar några skaldjurstapas, som sköljs ner med ett lokalt vin eller manzanilla, den torraste av alla sherrysorter.
Torre Tavira är nästa stopp. Vi har pressat oss genom de smala gränderna och står nu framför stadens högsta torn, 46 meter. Det är ett av över hundra utkikstorn med vacker utsikt över staden och havet, som på 1700-talet användes för att upptäcka inkommande handelsfartyg eller ovälkomna fiender till havs. Vi klättrar uppför tornet och ser ut över staden. Magnifikt. Kameran smattrar. Stadens dramatiska panorama är enastående och takarkitekturen är överväldigande.
Nästa paus är Mercado Central, den livliga matmarknaden med betoning på fisk och skaldjur, som är Spaniens äldsta täckta saluhall. Med havet så nära, och doften av salt så påtaglig, vill vi smaka på Cádiz utbud av färska råvaror från havet. Staden är en gastronomisk metropol.
Vi lämnar Mercado central och rör oss söderut mot Barrio de Pópulo, stadens medeltida hjärta (det övriga av Cadiz gamla stad är främst från 1700-talet då staden upplevde sin storhetstid). Kvarteren är berömda för sin pittoreska charm. De sneda husen och kullerstensgatorna är förvillande i ett romantiskt gytter, men staden är dessbättre omkramad av vatten från alla håll, och den ständiga närheten till havet minskar risken att gå vilse.
Vi svänger ner mot den imponerande katedralen Santa Cruz de Cádiz. Detta är stadens ikoniska sevärdhet, en av de mest spektakulära av Spaniens katedraler. Interiören till denna hisnande byggnad rymmer över 100 år av arbete. Katedralen med förgylld kupol uppfördes 1720–1838. Byggnaden är i grunden i barock- och rokokostil, men omvandlades på grund av den utdragna byggtiden i nyklassisk riktning. Katedralen har också ett klocktorn som besökare kan klättra upp i för att njuta av den spektakulära utsikten.
Invid den ståtliga gamla katedralen ligger en ännu äldre katedral, El Sagrario, som byggdes på 1200-talet.
Efter de magiska kvarteren kring katedralen känner vi oss nöjda. På hemvägen mot hotellet passerar vi muséet La Santa Cueva, som är hem för flera målningar av konstnären Francisco de Goya.
Tyngden av den historiska och kulturella upplevelsen under rundvandringen i Cadiz har varit överväldigande och vi vacklar trötta men lyckliga mot hotellet.
Avslutning
Med sin anrika historia, avslappnade atmosfär och vita sandstränder är Cádiz ett semesterparadis. Staden är magisk – en dröm för personer med kulturhistoriskt intresse – ringmurar, historisk arkitektur, vackra byggnader, labyrintiska gränder – och smak för sherry, Pata Negra-skinka och det saltdoftande havet.
Den solsmekta landtunga som staden ligger på är lika attraktiv för dagens besökare som den en gång var för karthager, romare, morer och handelsmän. Kanske stadens ålder bidrar till känslan av uråldrig mystik.
