Tack Pär Nuder, för det snabba och tydliggörande svaret och för att svaret var koncentrerat till det som var huvudfrågan! Som jag tidigare nämnt kommer jag att översända vår skriftväxling till den svenska tidningen Nya Svenska Magasinet, som ges ut här nere. Jag förstår mycket väl resonemanget om den uppskjutna beskattningen och den beviljade krediten , men jag kan inte acceptera konsekvensen. En konsekvens som är helt annorlunda i Sverige än i andra länder med samma grundförutsättning. Jag tror nämligen inte Sverige på något vis skiljer sig från flertalet andra länder i det att yrkesarbetande undgår beskattning av vad som löpande sätts undan till framtida pensioner, vare sig det handlar om tjänstepensioner eller socialförsäkringspensioner. Lika fullt har jag faktiskt inte träffat på någon invandrad pensionär från något annat land, som i likhet med oss svenskar får sin pension beskattad i ursprungslandet. Som medlemmar av EU har vi anledning känna oss diskriminerade.

Man kan dela upp en människas livscykel i tre faser:

1. Den första omfattar barn- och ungdomstiden. Den belastar samhället i stor utsträckning (barndaghem, barnbidrag, föräldrapenning, skola, högre studier osv) , utan att ge några intäkter.

2. Den andra fasen omfattar den yrkesverksamma vuxna individen, som ger sitt bidrag (skatter) till samhället av sin produktion. Skatteintäkter som i mycket hög grad ska finansiera alla samhällsinsatser. Denna fas måste därför ge samhället ett betydande överskott, som måste väga upp underskotten i fas 1 och 3.

3. Den tredje fasen omfattar den äldre, ej längre yrkesarbetande individen. Även om pensionerna beskattas kostar sannolikt sjukvård, äldrevård, bostadssubventioner m.m. samhället mera än vad skatteintäkterna ger. Sådana siffror borde vara möjliga att ta fram.

Det svenska samhället undslipper alla kostnader under vad jag kallat den tredje fasen om en och annan pensionär flyttar till exempelvis Spanien. Det borde innebära en ren förtjänst för samhället, även om pensioner fortfarande måste betalas ut. Så varför ska just pensionärerna i Spanien bestraffas? Och hur kan det förklaras att skattefrihet bara går för sig om man bor i andra länder, såsom Frankrike, där svenska pensionärer slipper betala skatt till Sverige?

Jag förstår att alla former av skattelättnader måste vägas mot varandra och måhända är intressegrupperna starkare som exempelvis vill ha minskad eller slopad fastighetsskatt. Jag förstår också att minskad skatt på produktionen skulle vara önskvärd för att få fler arbetstillfällen och ökad fart på tillväxten. Tyvärr är vi ju inte längre i produktiv ålder. Men jag har förväntningar på att rättviseskäl fortfarande väger tyngre i socialdemokratisk politik än starka påtryckargrupper.

Med vänlig hälsning
P-O Larsson