Sju kilometer från kusten ovanför San Pedro de Alcantara ligger Benhavís, en bergskommun som har fler utländska invånare än spanjorer. Här finner man inte det genuint spanska, men väl god mat, mångstjärniga hotell, golfbanor och gallerier i en mycket vacker omgivning Av Britt-Marie Ekman
Foto: Lennart Ekman
Själva centrala byn Benhavís har ca 800 invånare, som bor i pittoreska vitkalkade hus. Det byggs och renoveras, en ny kyrka påbörjades 2004.
Gatorna i byn är branta och i vissa fall ersatta med trappor. Vi hittade en liten parkeringsplats i centrum när vi körde ner till höger om ett hus som det stod ”El Rastro” på, och därifrån började vår rundvandring.
Gatumönstret i Benhavís daterar sig till den moriska perioden och trots att husen är betydligt yngre, dög samhället att föreställa arabisk by i en Hollywoodproduktion.
Spädgris och dilamm
Vid det centrala torget ligger Kommunhuset, Ayuntmiento, där man vänligen försåg oss med upplysningar och broschyrer. På baksidan av kommunhuset finns det gamla vakttornet inom vars väggar restaurang Cuarto Rondo finns.
Där serverar man specialiteter som spädgris och dilamm. Cuarto Rondo är en av de 25 restauranger som finns i byn, och man förstår då varifrån uttrycket El Comedor de la Costa, kustens matsal, har uppkommit.
Konkurrensen om gästerna gör att alla matställen måste hålla hög standard. Vid infarten av byn ligger en restaurangskola.
Konstgallerier
Man finner förutom restauranger en mängd boutiquer och konstgallerier i de låga husen. David Marshall är en av konstnärerna, verksam i 35 år med skulpturer.
På Gallery Maite Sainz och Gallery La Paleta kan man göra intressanta besök. David Marshalls galleri ligger i en nyskapad del av Benhavís, La Aldea, som ska likna en gammal andalusisk by. En liten fontän har fått ett citat av Celá, nobelpristagaren i litteratur 1990:
Här hörde jag sorlet av vatten,
Näktergalens drillar
och haremsdamernas melodiösa sång
sonen till krigaren Havís,
moren som regerade i borgen Montemayor
och som dagarna i ända i hundra år
komponerade, älskade
och skrev poesi från hjärtat.
Celá invigde La Aldea 1989 och en mässingsplatta minner om detta.
Morisk furste
Ben Havís, son till Havís, har gett namn till byn. Havís var en morisk furste på 8 – 900-talet som behärskade 100 km av kusten från slottsfästningen Montemayor på berget ovanför byn. Underjordiska gångar ledde därifrån till kusten och de användes av Havís trupper när dessa gjorde framstötar.
Havís byggde ett andra slott åt sin son och därifrån har vi namnet Benhavís. Ben = son. Ruiner av Montemayor finns kvar och kan besökas av personer med god kondition och utan anlag för höjdskräck.
Sonen lät bygga försvarstorn kring floden Guadalmina, vilka är mer eller mindre i ruiner. Kring ett av tornen uppstod så byn, nuvarande Benhavís.
Katolikernas händer
Den 11 juni 1485 föll Benhavís i katolikernas händer och gavs till Juan de Silva som tack för hjälpen av erövringen av Granada. En lång tid hörde Benhavís till Marbella. Under Napoleonkrigen på 1800-talet flydde en del marbellabor till slottet Montemayor, varifrån de trakasserade Napoleons trupper.
Det blev också bråk om några viktiga grafitfyndigheter som upptäcktes av morerna. På 1800-talet ägdes gruvorna av några personer som hette Gonzales, men allmänt kallades ”Los Moros”.
Några rika borgare intresserade sig för gruvorna och ville exploatera dem. De nekades av La Justitia de Benhavís som sa att gruvorna sedan urminnes tider tillhört morerna som offrat sina liv för att bearbeta dem. Slutligen tog staten hand om fyndigheterna.
Lever på turism
Benhavís ligger i ett mycket bergigt område vid foten av Sierra Bermeja vars toppar når 1.000 m. Många källor med forsar rinner upp i trakten och legender saknas inte. En av vattensamlingarna kallas El Charco de los Novios efter ett kärlekspar som drunknat där.
Benhavís lever på turismen. Många påkostade nya urbanisationer i andalusisk stil har vuxit upp inom kommunens gränser. Coto la Zagaleta, en jättestor egendom som en gång tillhört vapenhandlaren Adnan Khashoggi, har delvis utvecklats till ett bostadsområde för välbärgade, trots att det ursprungligen var ämnat som ett naturreservat som 1991 vunnit Ford Prize for Nature Conservation.
Av de en gång 800 hektaren är nu 660 kvar som naturreservat. Med tillhörande urbanisationer uppgår kommunens befolkning till 3.000 personer.
Lyxhotell
Gastronomin, fyr – och femstjärniga hotell och inte minst sex golfbanor inom kommungränsen, Marbella Club, Los Flamingos, La Quinta, Los Arqueros, la Zagaleta och Montemayor drar turister.
Jämförd med den angränsande kommunen Istán som knappt alls är exploaterad, är Benhavís hårt utnyttjad av turister och inflyttade invånare. Besök båda och jämför själva vilken som är att föredra.
Källor: Lancha: Conocer Málaga, El Sur: Málaga Pueblo aPueblo, Wawn- Wood: In Search of Andalucia, Turistbroschyrer och intervjuer
