Skådespelaren Antonio Banderas har fått rollen som erövrare, inte av kvinnor den här gången, utan av aztekernas rike i nuvarande Mexico. I höst börjar inspelningen av filmen Conquistador, där Banderas gestaltar Hernán Cortés, erövraren av Mexico. Regissör är Andrucha Waddington som gjort filmen ”Jag, du, dom”. Budgeten ligger på 40 miljoner dollar, och förutom spanska kommer det att talas mayaspråk samt aztekspråket nahuatl Av Britt-Marie Ekman

Liksom Banderas måste göra, förflyttar vi oss till erövrarnas tid, första hälften av 1500-talet. I Sverige blev Gustav Vasa kung. Över Spanien härskade Carlos I mera känd som kejsar Karl V av de österrikiska arvländerna.
Hernán Cortés föddes i Castillo de la Cuesta i Extremadura 1485. Han studerade juridik i Salamanca men tog ingen examen. I stället beslöt han sig för att finna lyckan i Nya Världen.

Guldfyndigheter
19 år gammal reste han till Santo Domingo, arbetade där som notarie och deltog i erövringen av öarna Hispaniola och Cuba, där Diego de Velazquez de Cullar blev guvernör. På Cuba fick Cortés ”encomienda”, stora landområden, och infödda slavar.
Återvändande upptäcktsresanden från mayafolket på Yucatan hade med sig stora mängder guld och berättelser om mera guldfyndigheter längre in i landet. Detta sporrade Cortés. Han sålde och pantsatte sina egendomar, köpte fartyg och förråd och skaffade män och vapen.
Han bröt ett avtal med Velazquez att kolonisera och lämnade Cuba i februari 1519. Han hade med sig 11 fartyg, 500 man och 15 hästar (antalen varierar i olika källor).

Yucatan
Cortés satte kurs mot Mexico och landade på halvön Yucatan. Där besegrade han indianer av det högtstående mayafolket vid Tabasco och fick som tribut, förutom guld, 20 indianer.
Bland dessa var en ung högättad aztekkvinna, La Malinche, som sålts till slaveri hos mayaindianerna. En skeppsbruten spanjor som hållits i slaveri i sju tillföll också Cortés.
Nu hade han tolkar till både mayaspråket och nahuatl, aztekspråket.

Anspråk på land
Cortés fortsatte efter kusten, stannade på en plats där han lät anlägga staden Villa Rica de Vera Cruz. Han gjorde anspråk på land för sin kung, Carlos I. Vänner till Cortés blev de styrande i staden. I Vera Cruz tog ha emot sändebud från den aztekiske kejsaren Moctezuma och en ambassadör från totonacstammen, som var skattskyldig till kejsaren.
Dessa hade med sig gåvor, mat, guld, fjädrar och kvinnor, som skyndsamt måste döpas innan de ivriga spanjorerna tilläts umgås med dem. Totonacerna liksom en annan indianstam lyckades Cortés göra till sina allierade. Stammarna var trötta på att årligen förse Moctezuma med hundratals fångar.

Aztekerna
Aztekernas huvudstad Tenoctitlán låg på en ö i en sjö. Staden var starkt befäst och hade fyra välbevakade tillfartsvägar över broar. Stora palats och trappstegsformade pyramidtempel höjde dig över den stora befolkningens bostadshus och handelsplatser.
Över staden och tillhörande områden härskade sen 1503 kejsaren Moctezuma. Han hade en livvakt på ett par hundra hövdingar inkvarterade i sitt palats. Av alla krävdes blind lydnad.
Aztekerna hade kunniga astronomer och matematiker samt en högt utvecklad bildskrift. Året var indelat i 18 månader om 20 dagar och de överblivna fem var olycksbringande då gudarna måste bevekas med människooffer.
Åren buntades ihop i 52-årscykler och slutet av dessa 52 var också farliga och krävde offerblod åt gudarna. Prästerna tog hand om fångarna, skar upp deras bröstkorg och tog ut hjärtat som offrades högst upp på tempelpyramiderna.
Den viktigaste guden var ”den befjädrade ormen”. Moctezuma tillträdde ämbetet i slutet av en 52-årsperiod och kanske därför var han försiktig i mötet med Cortés. En annan av fördelarna för Cortés var legenden om en ljushyad skäggig gudagestalt som övergivit aztekerna men som skulle återkomma.

Mödosam marsch
Cortés lät sänka alla skepp utom ett utanför VeraCruz, en åtgärd för att förhindra soldaternas flykt sjövägen. Marschen in i landet mot Tenoctilán var mödosam. Man mötte fientliga stammar som måste besegras och ansluta sig till Cortés armé. En bergskedja med vulkaner på 5.000 meter höjd måste passeras innan man nådde staden, vars storhet och skönhet förvånade männen. I alla förhandlingar var aztekkvinnan Malinche till stor hjälp. Hon blev också Cortés älskarinna.
Den 8 november 1519 var man framme. Moctezuma kom till mötes, gåvor och tal utväxlades och Cortés med följe inkvarterades i ett palats. Förutom erövring för kung Carlos räkning var också kristnande ett mål, och man gjorde förgäves ett försök att sätta upp ett kors på templet.
Inga indianer ville heller döpa sig. Cortés talade mycket om sin store herre kung Carlos, vars sändebud han var och att nu aztekerna också tillhörde denne. Efter en tid krävde Cortés att få flytta in i Moctezumas palats och därmed blev denne beroende av honom.

Till Vera Cruz
På Cuba ansåg Velazquez att Cortés handlat i egen sak och en flotta sändes till Vera Cruz med order om att gripa honom. Vid underrättelsen härom begav sig Cortés skyndsamt tillbaka till Vera Cruz och lyckades övertala – mot att få guld – mannarna att följa honom i stället.
Det mödosamma återtåget började. Befälet över Tenochtitlán hade han lämnat till Pedro Alvardo.

La noche trista
Vid återkomsten till Tenoctitlán fann Cortés att Alvardo och hans män mördat den aztekiska överklassen, och de överlevande hade valt en ny härskare, Cutláhuac. Denne befallde sina soldater att belägra palatset där Moctezuma och Cortés befann sig.
Cortés gav order åt Moctezuma att tala till folket från en balkong och övertala dem att låta spanjorerna återvända i fred. Man hånade i stället Moctezuma och kastade sten på honom och han sårades till döds.
Första juli beslöt Cortés att bryta sig ut. Striderna blev våldsamma. Spanjorerna såg hur deras tillfångatagna bröder bars till templet, där indianerna skar ut deras hjärtan. Cortés överlevde dock på grund av att aztekerna ville ha honom levande till offer.
Spanjorerna hade lastat sig själva och hästarna med så mycket guld att det hindrade deras flykt. Cortés, Alvardo och de mest erfarna krigarna slog sig ut och lyckades fly , liksom Malinche och två av Moctezumas döttrar
Aztekerna kallade segern La Noche Trista, sorgenatten.

Det nya Spanien
1521 återvände Cortés med förstärkningar, erövrade Tenochtitlán och förstörde stora delar av stadens kulturvärde. Aztekerriket var krossat och förblev i spansk ägo i hundratals år under namnet La Nueva España, Nya Spanien. På gamla 1.000 pesetassedeln hedrades Cortés med sitt porträtt.
Tyvärr var det inte det enda indianfolket vars kultur och rikedomar krossades av ärelystna européer. Jag hoppas att filmens regissör inte förhärligar erövringen.
Källor:Spansk historiebok, Biografias de Personas famosas de la Historia, Hammond Innes; Conquistadorerna och Internetartiklar.