Är vi släkt med västgoterna?

Är vi släkt med Västgoterna Teodorico, Eurico, Agila, Atanagildo, Leovigildo, Chindasvinto, Hermenegildo, Ingundis, Leandro, Ricaredo, Childeberto, Baddo, Gosvinda, Liuva, Viterico, Gundemaro, Adandaldo, Sisebuto, Suintela, Ervigio, Wamba, Egica, Siseberto, Witiza, Egildo och Rodrigo? Av Britt-Marie Ekman

Fantasieggande namn, väl lämpliga till en sciencefictionhistoria, men de kommer från den västgotiska kungalängden.

Folkvandring
På 200-talet e Kr började germanfolk att röra på sig, några gick över Donau och in i Trakien, nuvarande Rumänien, andra plundrade ungerska områden, Gallien (Frankrike) fick besök och 409 trängde suever, vandaler och alaner in i Spanien. Sueverna slog sig ner i norra delen, vandalerna fortsatte 421 söderut mot romarnas Baetica, nuvarande Andalusien, som troligen fått sitt namn av denna stam, Vandalernas land. Inkräktarna rövade och dödade utan urskillning, vi har ju fått ordet vandalism härifrån, böldpesten härjade, hungersnöd rådde. Det var en orolig tid.
Östromerske kejsaren (Romarriket delades på 300-talet) gjorde en pakt med västgoterna 416. De fick slå sig ner i Spanien mot att de körde ut de andra inkräktarna.
Sueverna trängdes ut i nordvästra delen av Iberiska halvön, Galicien. Vandalerna och alanerna förpassades till Nordafrika. Västgoterna själva kom att slå sig ner i centrala delarna av Spanien. Så småningom, efter Barcelona, etablerades Toledo som deras huvudstad.

Västgoterna
Från 416 till 711 fanns västgoternas rike i Spanien. De efterträdde romarna och höll ut tills morerna invaderade. Spanien var romaniserat, det vill säga under romersk lag och romerska seder rådde, man talade latin och man var katoliker sedan kejsar Constantins tid.
Det var inte underligt att nykomlingarna betraktades som hedningar och barbarer. De var visserligen kristna, arianer, som var en kristendom som inte erkände treenigheten, det vill säga att Jesus och Anden inte var ett med Fadern.
Det var biskop Wulfila som antagit denna kristendom och i den tron döptes germanerna. Kejsar Teodosius lär ha sagt: ”En duglig got vill vara som en romare, men bara en dålig romare vill vara som en got”.
Trots att den västgotiska dominansen varade i två och ett halvt sekel assimilerades västgoterna knappast med den spanskromerska befolkningen. De var i minoritet, 80-100 000 mot 4 miljoner romare.
De livnärde sig på jordbruk och boskapsskötsel och skötte dessa näringar som romarna gjort. Två nya grödor tillförde de, spenat och kronärtskockor.

Kungar
Goterna styrdes av en kung, och den första som etablerade sig i Toledo var Atanagildo efter att ha mördat den föregående kungen Agila. Kungarnas regeringstid var kort. De mördades eller avsattes och detta skapade oroligheter.
Mellan 531 och 535 mördades successivt fem kungar och under alla år var det bara Leovigildo och Chindasvinto som efterträddes av sina söner under mer än två år. Tidigare hade kungarna valts ur den högsta klassen. För att bli vald måste man vara got, fri, ha bra moral och inte ha tonsur. På en del avsatta kungar rakade man tonsur vilket var skamligt att bära.
Leovigildo var den mest omtalade västgotiska kungen. Han reformerade penningväsendet som varit i kaos, och mynten stämplades med kungens namn och bild. Han gjorde om lagarna, så att det blev tillåtet med äktenskap mellan spanskromare och goter.

Kampanjer
Han förde kampanjer mot baskerna och lät en son bli prins av Baetica med säte i Sevilla. Otacksamt nog gjorde prinsen uppror mot fadern och då fick han sota med livet 585. Den mördade sonens franska hustru Ingundis var hängiven katolik och med hennes hjälp genomfördes på ett koncilium i Toledo 589 att Leovigildo och goterna konverterade till katolicismen.
Den följande kungen Recaredo arbetade oförtrutet på att stärka den nya religionen. Han lät bränna så gott som alla arianska skrifter så nu återstår bara en enda i Spanien.
Av västgoternas kyrkor finns några få bevarade. De var små bastanta basilikor med få fönster. De hade hästskoformade valv vilket senare morerna utvecklade. Inne i kyrkorna var det ont om utsmyckningar utom på pelarna där kapitälen var vackert utformade. När det gäller konst var guldsmedernas arbeten framstående. En del smycken, bältesspännen och votivkronor finns bevarade.

Socialt
Socialt grupperade sig goterna som en pyramid med kungen i topp. Leovigildo tog efter romarna, höll hov och klädde sig i purpurmantel och krona. Efter kungen kom den gotiska och spanskromerska aristokratin, som var en betydande grupp med stora jordegendomar, en början till feodalism.
Det fanns en sektor med småägare och en stor mängd arrendatorer som var mer eller mindre som slavar till sina storgodsägare. Längst ner stod de verkliga slavarna som bl.a. arbetade i gruvorna. Biskoparna hade stor politisk och kyrklig makt. De arianska kyrkornas rikedomar tillföll katolska kyrkan.
De romerska vägarna underhölls inte vilket försvårade distributionen av varor. Städerna utarmades då hantverkarna belades med höga skatter och de hade svårigheter att få råvaror och också att sälja sina produkter. De övergav städerna och erbjöd sina tjänster till jordägarna och blev som slavar eller medlemmar av den beväpnade styrka som försvarade jordherren och bönderna.
De gamla dignitärerna i städerna lämnade sina hus och bosatte sig på sina lantgårdar. Städerna förlorade betydelse och försvann som administrativa centrum. Skolorna i städerna lades ner och kyrkan tog hand om undervisning. Handelsyrket försvann, vägarna blev osäkra och kommunikationen dålig.

Skådespel
Västgoterna tog efter romarnas språk, latin och seder. De gillade jakt och skådespel, trodde på vidskepelse, en del grundad på romersk mytologi.
De odlade vin, drack mycket, och odlade också humle till ölframställning.
De odlade äpplen, oliver, mullbärsträd till silkesmaskar och vävde fint silke. Man höll bin, och ekar var viktiga träd för virkets skull. Ollonen fick svinen. Mesta köttet kom från jakt. Man höll också husdjur, oxar och åsnor användes i arbetet. Hästar användes bara i krig.
Duktiga hantverkare gjorde fina vapen och smycken och skickliga vävare vävde vacker textil. De viktigaste handelscentra låg längs Medelhavskusten. Kulturen under goterna var hög. Litteratur, poesi och konst blomstrade. Kyrkan stod för vetenskap, undervisning och bibliotek.

Orostider
Under de kungar som följde efter Recaredo blev det oroligt. Den ena efterträdde den andra med korta tidsintervall. 522 kom östromerska härar och lade beslag på en del av Andalusien en tid. År 612 kom kung Sisebuto till makten. Han förbjöd judarna att ha kristna slavar och också att gifta sig med kristna. 681 kom nya lagar mot judarna. De fick inte fira påsk och sabbat och inte läsa kristna böcker.
Nästa kung, Suntila blev den förste västgoten att regera över hela Pyreneiska halvön. Västgoterna blev mycket rika. Lagen sa att två tredjedelar av marken tillhörde goterna och en tredjedel spanskromarna som dessutom betalade skatt till goterna.
De som nekade betala eller ville diskutera beloppet straffades. Det var inte så konstigt att befolkningen, arrendatorena, judarna, slavarna ansåg att de inte skulle förlora något med de nya invaderarna, muslimerna.
Kung Witizas regering 702-710 sammanföll med arabernas expansion i Nordafrika. Goterna grupperade sig kring två kungar Witiza och Rodrigo och när de arabiska trupperna under befäl av Tarik ibn Cyad kom över Gibraltar sund till Spanien var det Rodrigo som mötte dem vid en avgörande strid vid Guadalete. Kungen försvann i striden och araberna blev de nya herrarna i Spanien.

Fornminnen
En del västgotiska kyrkor står kvar, fynd från utgrävningar finns på museer. I Linda Vista regionen i Marbella finns resterna av en kyrka, Basilica Vega del Mar. Man kan se en rektangulär grund med tre större och två mindre rum. I ett finns en 1 meter djup dopbassäng. Kyrkan var omgiven av en gravplats. Den upptäcktes i början av 1900-talet. Nu verkar platsen bortglömd och vanskött.
Fuengirola på goternas tid, Suel, var bara bebyggelsen kring floden och kullen där borgen ligger och Torreblanca. Där har man funnit 33 gravar med urnor och lite andra fynd. I Cordoba fanns en gotisk kyrka på den plats där nu den stora moskén står och i moskén finns pelare från den kyrkan. Katalonien har sitt namn från den tid Barcelona var goternas första huvudstad. De kallade området kring staden Gotalania som blev Catalonia.
I Uppsala finns den vackra Silverbibeln, Codex Argenteus, från 500-talet. Den togs som krigsbyte från Prag under 30-åriga kriget. Texten är på gotiska översatt från grekiska av biskop Wulfila. Sidorna består av tunn röd pergament och de gotiska bokstäverna är präntade med silver- eller guldbläck.
Man tror att goterna kom från Skandinavien. Goternas egen historieskrivare, Jordanes, skrev att goterna kom från ett land kallat Scandza.
Är vi nordbor i Spanien den nya gotiska invasionen?
Källor till artikeln: Historia de España SCEL, Geografia e Historia de España y de los Paises Hispanicos, Valderon mfl, Historia de la Iberia Vieja, Revista de historia och Historia de España, Biblioteca el Mundo.